Time perspective influences mental health, but few studies have examined the relationship between well-being and time perspective among the elderly. The present study investigates the correlation between time perspective according to S-ZTPI and subjective well-being in older adults. Future-positive, Present-hedonistic and Past-positive were expected to show positive correlations with subjective well-being, and negative correlations with depressive symptoms while Future-negative, Present-fatalistic and Past-negative were expected to show negative correlations with subjective well-being and positive correlations with depressive symptoms. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R and two global measures of satisfaction with life were used as measures of the participants time perspective and well-being. The sample consisted of 452 participants age 60-90 years, with 54% women. Hierarchical regression analysis was performed for each dependent variable. The hypotheses were confirmed regarding the past time perspectives and Future-negative. Future-positive exhibited a positive correlation with well-being and satisfaction with life, and a negative correlation with depressive symptoms. The present time perspectives lacked significance in all regression analyses. Results indicate that time perspective is related to subjective well-being and mainly confirm existing studies. / Människans förhållningssätt till tiden påverkar psykiskt mående, men få studier har undersökt hur äldres mående samvarierar med tidsperspektiv. Denna studie undersöker sambandet mellan tidsperspektiv enligt S-ZTPI och välbefinnande bland äldre. Framtid-positiv, Nutid-hedonistisk och Dåtid-positiv förväntades visa positiva samband med subjektivt välbefinnande och negativa samband med depressiva symtom, medan Framtid-negativ, Nutid-fatalistisk samt Dåtid-negativ förväntades visa negativa samband med subjektivt välbefinnande och positiva samband med depressiva symtom. S-ZTPI, CES-D, PSQ-R och två globala skattningar om tillfredsställelse med livet användes som mått på deltagarnas tidsperspektiv och subjektiva välbefinnande. Studien omfattade 452 deltagare i åldern 60-90 år, där 54 % var kvinnor. Hierarkisk regressionsanalys genomfördes för respektive beroende variabel. Hypoteserna bekräftades gällande dåtidsperspektiven och Framtid-Negativ. Framtid-positiv visade positivt samband med välmående och tillfredsställelse med livet, och negativt samband med depressiva symtom. Nutidsperspektiven saknade signifikans i samtliga regressionsanalyser. Resultaten indikerade således att tidsperspektiv är relaterat till subjektivt välbefinnande och går i linje med tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Samtidigt som människor får allt bättre villkor inom arbetslivet och möjligheterna till en rik fritid är i det närmaste obegränsade, ökar antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och då främst mildare depressioner och utmattningssyndrom. Syftet med den här studien var att undersöka om och i sådana fall i vilken grad människors generella välmående stod i relation till positiva respektive negativa affekter de upplevde på arbetet respektive på fritiden. Mina hypoteser var att positiva affekter på arbetet och på fritiden ökade det generella välmåendet hos människor samt att negativa affekter på arbetet och på fritiden minskade detsamma. Åttiotre vuxna och yrkesaktiva personer deltagare deltog i studien, 59 kvinnor och 24 män. De fyllde i en enkät i fyra delar som inkluderade demografiska frågor; två förkortade varianter av Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) samt Välmåendeskalan. Resultaten av studien visade att negativa affekter på arbetet korrelerade allra mest med det generella välmåendet, därefter kom positiva affekter på arbetet och positiva affekter på fritiden. Det förelåg ingen signifikans i mätningarna när det kom till negativa affekter på fritiden och deras relation på välmåendet. Den slutsats man kan dra av denna studie är att människors generella välmående i hög grad står i relation till hög andel positiva respektive låg andel negativa affekter på arbetet.

Kan lycka köpas för pengar? Prosocialt spenderande och lycka är ett nytt ämne inom forskning och har ännu inte studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att utreda om prosocialt spenderande bidrar till en ökad grad av upplevd lycka hos studenter vilket tidigare forskning stödjer samt om det föreligger könsskillnader gällande prosocialt spenderande och upplevd lycka vilket inte forskningen stödjer inom området. Etthundratre personal- och arbetslivsstuderande varav 72 kvinnor och 31 män vid ett medelstort universitet i södra Sverige deltog. Ett randomiserat post-test-only experiment utfördes varav 51 deltagare utgjorde experimentgrupp och genomförde en intervention som innebar att de skänkte pengar till välgörenhet och 52 deltagare genomförde ett kognitivt test som kontrolluppgift. Efteråt uppmättes deltagarnas upplevda lycka med Subjective Happiness Scale. Statistisk prövning med tvåvägs-ANOVA visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan experiment och kontrollgrupp gällande upplevd lycka, vidare fanns inga skillnader mellan könen gällande upplevd lycka och prosocialt spenderande. Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning. Studiens diskussion föreslår att vidare forskning inom området fokuserar på design och metodval. Storleken på summan som spenderas prosocialt påverkar troligen effekten gällande lycka i större utsträckning än vad som antagits. En undre gräns för att gynna lycka diskuteras. Relation till den som individen spenderar prosocialt på diskuteras och tros också påverka upplevd lycka. / Can happiness be bought with money? Prosocial spending and happiness is a new field within science and has yet to be studied in Sweden. The present study aims to investigate whether prosocial spending contributes to an increased level of happiness amongst students which previous research supports and also whether sexdifferences within prosocial spending and percieved happiness exists which current research does not support. One-hundred and three undergraduates of whom 72 were women and 31 men within a human resource and management-program participated, all studying at a medium-sized university in southern Sweden. A randomized post-test-only experiment was conducted in which 51 participants carried out a task where they were instructed to donate money to charity (experimental group) and 52 participants were instructed to complete a cognitive task (control group). Subsequently the participants levels of happiness were measured using the Subjective Happiness Scale. Statistical testing using a two-way ANOVA showed no statistically significant difference between the experimental and control groups regarding happiness, furthermore there were no sex differences regarding happiness and prosocial spending. The results of the present study are contradictory with previous research. The discussion of the present study suggests emphasis on method and design for further studies within the area. The amount of money spent prosocially is likely to have a greater impact on happiness than the present study presumed. A lower limit to promote happiness is discussed. Furthermore the relation between the individual who is prosocially spending and the recipient is discussed and is likely to have an impact on perceived happiness.

Studien undersökte hur välbefinnandet hos personer med flykerfarenhet påverkas både momentant och långsiktigt av exponering av nyhetsmedia kring andra människor på flykt, och hantering av de känslor som uppkommer. Detta gjordes genom skriftliga intervjuer och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teori kring känslohantering genom innehållsanalys. Resultatet visade att medieexponering gav upphov till minnen och ett brett spektrum av känslor. Vissa av känslorna var gemensamma men hanteringen av dessa skiljde sig åt, vilket kan ha betydande konsekvenser på ett samhälleligt plan.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur studenter upplever och reflekterar kring lycka i förhållande till den kontext som studentlivet innebär. Frågeställningarna för uppsatsen är: Hur reflekterar studenter kring livstillfredsställelsen i relation till studentlivet? Hur reflekterar studenter kring deras subjektiva välbefinnande i relation till studentlivet?, Vad kan ha betydelse för studenternas lycka under studietiden. Lycka i uppsatsen har definierats utifrån två begrepp. Ett känslomässigt begrepp i form av subjektivt välbefinnande, och ett kognitivt begrepp i form av livstillfredställelse. Det genomfördes sex reflexiva intervjuer med studenter från olika utbildningsprogram på Umeå Universitet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Ur analysen framkom tre centrala teman som grundar sig på studenternas uppfattningar kring vad som har betydelse för deras lycka under studietiden. Dessa teman var personlig utveckling, trygghet och hälsa med tillhörande kategorier och underkategorier. Uppsatsen påvisar att studenter upplever en stor personlig utveckling under sina studieår, exempelvis beskrivs den i form av en mognad, att studenterna upplever att de blivit mer tillfreds med sig själva. Trygghet kommer till uttryck i form av ekonomiska förutsättningar som exempelvis CSN. Svenska studenter har minst lärarledd tid i Europa och därav ställs ett stort ansvar på studenterna att de ska disponera sin tid på ett värdefullt sätt. Sociala relationer beskrivs av studenterna som en trygghetsfaktor i form av det stöd det ger studenterna under stressfulla perioder. Under temat hälsa påvisas att studenter utsätts för olika krav som skapar en påtaglig stress i deras vardag. Studenterna betonar att den mest påtagliga stressen kommer från de inre krav som de ställer på sig själva under sin studietid

<p>Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande. Vidare visade resultatet att det inte finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller subjektivt välbefinnande och optimism. Däremot fanns det könsskillnader angående emotionellt stöd, instrumentellt stöd, ventilering av känslor och humor. Copingstrategier medierade inte effekterna av optimism på subjektivt välbefinnande. Subjektivt välbefinnande påverkas till stor del av individens syn på framtiden och livet.

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare. Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare Metod Studien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi. Resultat Vid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären. De fem tränare som intervjuades anser att det subjektiva välbefinnandet varierar under säsong och att det till stor del är resultatbaserat. Åtta av tio tränare uppger att de har en strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande. De strategier som används av tränarna är individuella och anpassade efter individens behov. Sju av tio tränare upplever att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränare. Slutsats Elitfotbollens resultatinriktning och ofta korta perspektiv försvårar för tränarna att känna ett stabilt subjektivt välbefinnande. Ett arbetssätt som bygger på långsiktighet och uppfyllande av psykologiska behov skulle kunna ge ett högt och stabilt subjektivt välbefinnande i ett längre perspektiv. / Aim The purpose of this study is to investigate the subjective well-being of elite coaches in football and their strategies to feel subjective well-being, and if the coaches feel that subjective well-being affects the performance as coach. The questions are: 1. how elite coaches perceive their subjective well-being 2. Have the elite coaches any strategy to feel a subjective well-being and how this strategy in this case is designed 3. Feel the elite coaches that the subjective well-being affects their performance as coach Method The study is a cross-sectional study in which both quantitative methods and qualitative methods have been used as a method of data collection at a single time. The quantitative method consisted of a questionnaire with four questionnaires (two on subjective well-being, one of the psychological needs and one for recovery) and a question if they have a strategy for well-being and how often they then use their strategy. The qualitative method consisted of semi-structured interviews with five coaches and two open questions in the survey. The Interviews meant a deepening of the coach perception of subjective well-being, the coach strategy to feel well-being and the link between well-being and performance. The two open questions were how coaches’ performance is influenced by how he is feeling and that the coaches who had strategy for its well-being describe its strategy. Results At the time of this study nearly half of the coaches show a low score in either one of the two questionnaires on subjective well-being or in both questionnaires. The five coaches who were interviewed believe that the subjective well-being varies during the season and it is largely based on the result. Eight out of ten coaches say that they have a strategy to feel a subjective well-being. The strategy used by the coaches is individual and adapted to the needs of individuals. Seven out of ten coaches considers that the subjective well-being affecting their performance as coaches. Conclusions Elite football results orientation and often short-term perspective makes it difficult for the coaches to feel a stable subjective well-being. An approach based on sustainability and the fulfillment of psychological needs could provide a high and stable subjective well-being in the long run.