<p>Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att</p><p>genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på</p><p>olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om</p><p>hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.</p>

Många företag väljer att satsa på hälsofrämjande åtgärder och program på arbetsplatsen men dock utvärderas inte dessa insatser i så stor utsträckning som vore önskvärt. Utvärdering och uppföljning kan vara av stort värde för de involverade men även för andra som planerar att genomföra hälsofrämjande arbete. Genom väl utförd utvärdering och uppföljning kan viktig information fås om bland annat vad som fungerat bra, vad som kan förbättras och vilka effekter, planerade som oplanerade, som uppnåtts. Den här studien beskriver om och hur fem olika företag arbetar vidare med hälsofrämjande arbete på företaget efter genomförda friskprofilbedömningar. Fem kontaktpersoner på fem olika företag intervjuades i syfte att ta reda på detta. Det som framkommit i studien är att återkopplingen till personalen skett på olika vis vilket har resulterat i att resultatet tagits om hand på varierande sätt. Studien påvisar att åtgärderna efter friskprofilerna varierar kraftigt och att det på vissa företag inte förekommer några som helst åtgärder. Sammanfattningsvis anser vi att vissa av företagen haft en bristfällig planering och målsättning av det fortsatta hälsoarbetet, vilket resulterade i att få eller inga åtgärder sattes in. Vi tror att det som behövs är mer kunskap och information om hur hälsofrämjande arbete på bästa sätt kan implementeras.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan. En variation och kombination av olika pedagogiska arbetssätt samt ökat inflytande från föräldrarna är faktorer som kan vara betydande i hälsointerventioner.

<p>Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hälsointervention ser ut hos anställda på ett företag där de anställda stod inför en kommande hälsointervention. Genom arbetet har författarna använt sig av tolkningar lutade på hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anställda på ett företag som stod inför en hälsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna. Författarna av uppsatsens tolkning av resultatet visar bland annat att alla intervjudeltagare anser att chefens deltagande i den kommande hälsointerventionen är positivt samt att alla ser fram emot interventionen. Informanterna hade olika personliga målsättningar med ett deltagande i interventionen. Genom intervjuerna framkom det att endast en informant vet varför interventionen skall utföras i gruppen.</p>

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hälsointervention ser ut hos anställda på ett företag där de anställda stod inför en kommande hälsointervention. Genom arbetet har författarna använt sig av tolkningar lutade på hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anställda på ett företag som stod inför en hälsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna. Författarna av uppsatsens tolkning av resultatet visar bland annat att alla intervjudeltagare anser att chefens deltagande i den kommande hälsointerventionen är positivt samt att alla ser fram emot interventionen. Informanterna hade olika personliga målsättningar med ett deltagande i interventionen. Genom intervjuerna framkom det att endast en informant vet varför interventionen skall utföras i gruppen.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.     SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen.   METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ. Metoden som användes var en fenomenografisk kvalitativ intervju och deltagarna i vår undersökning var fyra personal som arbetar på två boenden.   RESULTAT: Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde hälsointerventionen som något positivt för att stärka samhörigheten mellan brukare och personal. De upplevde utbildningen om motiverande samtal som mest givande i hälsointerventionen.

Friskvård, är en del i det hälsofrämjande arbete som idag bedrivs på de flesta arbetsplatser. På Kriminalvården i Borås bedrivs friskvårdsarbetet genom ett generöst friskvårdsbidrag, flertalet friskvårdsförmåner och en lokal idrottsförening. Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till friskvård på Kriminalvården i Borås med fokus på friskvårdens syfte, ledarskapets roll i friskvårdsarbetet och medarbetarnas delaktighet. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom tidigare forskning inom hälsofrämjande arbete samt teorin Krav-Kontroll-Stöd. Både ledningsgruppsrepresentanter och medarbetare på olika nivåer i organisationen har intervjuats. Resultatet visar på bristande delaktighet, som i studien symboliseras av en uppmärksammad vattenmaskin på arbetsplatsen. Även aspekter som bristande kommunikation, att friskvården inte sammankopplas med övrigt arbetsmiljöarbete samt att frågor om hälsofrämjande inte prioriteras i ledningsgruppen lyfts fram. Genom studien får läsaren ta del av hur hälsofrämjande arbete kan bedrivas men framför allt ges också inblick i en, för många, helt okänd arbetsmiljö bakom låsta dörrar.

Hälsoutvecklingen bland skolbarn i Sverige vittnar om att psykosomatiska besvär ökar och att barnens självskattade hälsa minskar med stigande ålder. Samtidigt minskar också andelen barn som uppnår tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet, medan stillasittande istället ökar. Interventioner för mer fysisk aktivitet i skolan är ett sätt problematiken skulle kunna bemötas med. Fysisk aktivitet fungerar som en skyddsfaktor mot flera livsstilsrelaterade sjukdomar och mer fysisk aktivitet i skolan har bland annat visats leda till förbättrade kognitiva förmågor och ökat välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka barns beskrivningar av välbefinnande i relation till deltagande i PULS-projektet på Degebergaskolan, en intervention för mer fysisk aktivitet i skolan. Via fokusgruppsintervjuer med elever som deltog i PULSprojektet erhölls studiens empiri, från vilken vidare induktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultaten från studien påvisade att det viktigaste för erhållandet av subjektivt välbefinnande var att ha roligt och att känna glädje. Vidare visade resultaten att deltagarna erhöll ökat subjektivt välbefinnande från sitt deltagande i PULS-projektet och att utövandet av fysisk aktivitet hade en betydande roll för välbefinnande, både i skolan och på fritiden. Detta är viktiga fynd då hälsointerventioner för mer fysisk aktivitet i skolan medför möjligheter att motverka den negativa hälsoutveckling som förekommer bland skolbarn i Sverige. Djupare förståelse för hur barn själva definierar välbefinnande och vilken inverkan interventioner som PULS-projektet har för deras subjektiva välbefinnande bidrar till att det skapas underlag för att också möta barnens självupplevda behov och därmed utveckla och förbättra utformandet av lika interventioner ytterligare.

The purpose of this study is to examine how the health care system in Babati meets the increasing need for control, treatment and prevention of diabetes and hypertension. By defining what kind of specific problems and obstacles that exists in this area, the result of the research can contribute to creation and adoption of improved policies and interventions. Field studies were conducted in Babati, Tanzania for three weeks in February and March 2014. This is a qualitative study with data collected through semi-structured interviews with informants from different levels of the health system, based on the pyramidal structure of Tanzania's health care system. The theoretical framework for the study is based on aspects that corresponding to critical functions of health systems. The type of problem being treated affects the adoption and diffusion of new health interventions and the extent to which they are integrated into critical health systems functions. The study shows that diabetes and hypertension is an increasing problem in Babati. In relation to the burden, resources are lacking at all investigated levels. Therefore it is difficult to meet the increasing needs for diabetes and hypertension. To meet the future challenges, a number of cost effective strategies with focus to improve the prevention, control and reduce modifiable risk factors is suggested. / Syftet med studien är att undersöka hur hälso-och sjukvården i Babati möter det ökande behovet för kontroll, behandling och förebyggande åtgärder för diabetes och högt blodtryck. Genom att definiera vilka typer av specifika problem och hinder som finns, kan resultat från studien bidra till att skapandet och antagandet av förbättrade strategier och åtgärder. Fältstudier genomföres i Babati, Tanzania under tre veckor i februari och mars 2014. Detta är en kvalitativ studie med data insamlat genom semistrukturerade intervjuer med informanter från olika nivåer inom sjukvårdsystemet baserat på den pyramidala struktur Tanzanias sjukvårdssystem bygger på. Det teoretiska ramverket för studien baseras på aspekter som motsvarar kritiska funktioner för sjukvårdssystem. Antagandet och spridning av nya hälsointerventioner och i vilken mån de är integrerade i kritiska hälso- systemfunktioner påverkas av den typ av problem som behandlas. Studien visar att diabetes och högt blodtryck är ett ökande problem i Babati. I relation till hur sjukdomsbördan ser ut, saknas det resurser på samtliga undersökta nivåer. Därför är det svårt att möta de ökande behov som finns för att hantera diabetes och högt blodtryck. För att möta de framtida utmaningarna i Babati har ett antal kostnadseffektiva strategier med fokus att förbättra förebyggande, kontroll och minska påverkbara riskfaktorer föreslagits.

Cardiovascular diseases and diabetes are increasing worldwide due to unhealthy lifestyle habits. Behavior change support systems (BCSS) are a new means of promoting a sustainable lifestyle change. These systems are more effective when behavior change theories are applied. The aim of this thesis to integrate well-known behavior change theories into a conceptual model of behavior change progress to form the basis for the BCSS. The research question of this thesis is: what parameters of behavior change should be included in a conceptual model of behavior change progress? The model was created by integrating concepts and their relationships from existing behavior change theories. Next, the model was the validated by experts in behavior change. The outcome is a conceptual framework that can be function as a tool for understanding causal relationship between behavior change concepts, for presenting feedback, and building automated assessments. Furthermore, the model extends already existing knowledge networks. / På grund av allmänhetens ohälsosamma vanor ökar Diabetes och kardiovaskulära sjukdomar i hela världen. Olika stödsystem för beteendeförändringar (BCSS) är ett nytt sätt att främja en hållbar livsstilsförändring. Dessa system är mer effektiva då beteendeförändringsteorier tillämpas. Syftet med denna avhandling är att integrera välkända teorier om beteendeförändring i en konceptuell modell av beteendeförändringsframsteg som kan ligga till grund för BCSS. Forskningsfrågan i denna avhandling är: Vilka parametrar för beteendeförändring ska ingå i en konceptuell modell för beteendeförändringsframsteg? Modellen skapades genom att integrera koncept och deras relationer från befintliga teorier om beteendeförändring. Resultatet är ett konceptuellt ramverk som kan fungera som ett verktyg för att förstå orsakssambandet mellan beteendeförändringsbegrepp, för att presentera feedback och för att bygga automatiserade bedömningar. Dessutom utökar modellen redan befintliga kunskapsnätverk.