Uppsatsens syfte har varit att genom litteraturstudier undersöka hur man som musikterapeut möter människor som drabbats av förlust och sorg. Frågeställningarna har fokuserat på hur musikterapeuter arbetar med människor i sorg, på vilket sätt musikterapi kan hjälpa till i sorgearbetet och vad som är hjälpsamt i den musikterapeutiska processen. Med ett hermeneutiskt synsätt har litteratur, till övervägande del i form av studier och fallbeskrivningar, studerats. Flera begrepp förklaras så som förlust, sorg, sorgprocess, komplicerad och kollektiv sorg samt trauma. Hur en sorgbearbetning vanligtvis ser ut skildras även. Till olika sorgbegrepp kopplas musikterapi och i själva litteraturstudien ges exempel på hur man arbetar musikterapeutiskt. Studien visar på att musikterapeuter arbetar med människor i sorg på en rad olika sätt. Man vänder sig till både barn, ungdomar och vuxna och musikterapi ges både individuellt och i grupp. Såväl receptiva som expressiva musikterapeutiska metoder används. I verbala och skriftliga utvärderingar har klienter skattat musikterapi som verksamt i ett sorgearbete. Klienter har upplevt att de i musik kan uttrycka de känslor de har kring en sorg på ett kreativt sätt och att det fungerar väl då det ibland är svårt att sätta ord på dessa känslor. Att arbeta med songwriting med ungdomar i gruppterapi har visat sig ge särskilt goda resultat. Musikterapi har ett brett användningsområde inom sorgbearbetning för människor i alla åldrar, då alla studier visar på minskade sorgreaktioner efter genomgångna musikterapeutiska interventioner.

Syftet med uppsatsen är att studera hur anhöriga som befinner sig i sorg och kris efter att ha förlorat en närstående, skriver om det i bloggar. Studien bygger på empiri från fyra olika bloggar och knyter an till Cullbergs (2006) kristeori samt Lundins (1982) teori om sorg och sorgbearbetning. I studien har en kvalitativ innehållsanalys använts för att fånga och tolka hur sorgeprocessen tar sig uttryck i de texter som publiceras i bloggarna. Resultaten visade att bloggen fungerade som ett sätt för individen att själv ta makten över sin sorgbearbetning. Bloggen användes som en arena för att med egen kraft läka sina sår istället för att förlita sig på professionella stödjare. Det fanns även en medvetenhet hos de sörjande om att det kunde vara tungt för nätverket att finnas till hands vilket ytterligare gav tyngd till behovet av att blogga för att ventilera sina känslor. Även om varje sorgeprocess är unik så visar resultatet av studien att sorgbearbetning följer liknande mönster som i viss mån påminner om Cullbergs (2006) fyra faser om kris. Lundins (1982) teorier om sorgbearbetning användes för att belysa hur en sorgeprocess kunde se ut samt vilka risk- och skyddsfaktorer som inverkade på sorgeprocessen. Resultaten visade på nätverkets betydelse samt att de sörjande tillägnat sig nya perspektiv på livet som kan förklaras utifrån Lundins teori.

Alla kommer någon gång drabbas av ett dödsfall av en nära anhörig och den efterföljande sorgen, ändå upplevs sorg som något som är svårt att prata om och dela med sig av. Denna uppsats undersöker hur föräldrar upplever sorgen efter deras barns bortgång genom att analysera fyra memoarer skrivna av sådana föräldrar. I synnerhet studeras sorgens förlopp över tid samt vilka aktiviteter som förekommer i sorghanteringen. Materialet bearbetas genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys för att låta föräldrarnas framställning av sorgen stå i centrum. Resultatet visar att förlusten av ett barn innebär en stor omställning för föräldrarna som pågår under en lång tid. Sorgens förlopp delas in i fyra stadier. Det första stadiet fokuserar på föräldrarnas direkta reaktion på dödsfallet, vilket beskrivs som en chock. Det andra stadiet lyfter de sekundära förlusterna som flera drabbas av, samt ångesten att något annat hemskt ska hända. Det tredje stadiet beskriver känslan av ensamhet som de sörjande upplever, början på återgången till en vardag samt en omnavigering av vad det innebär att vara förälder. Det fjärde stadiet präglas av acceptans, lärdomar av sorgen samt insikten att skribenterna alltid kommer att vara föräldrar till sina barn. Under samtliga stadier används olika aktiviteter för att hantera sorgen. Dessa aktiviteter har antingen en distraherande eller sorgbearbetande funktion och båda kategorierna behövs vid olika tillfällen. Resultatet lyfter likheter mellan skribenternas berättelser samtidigt som individuella skillnader också framhävs för att illustrera att en sorg inte är identisk med en annan. I diskussionen jämförs resultatet med tidigare forskning om sorg samt Meads identitetsteori och Goffmans stigma för att förklara vad sorg innebär för individerna i en social kontext och hur aktiviteter för sorghantering kan liknas med och skiljas från copingstrategier.

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf & Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus. Resultatet visade två huvudsakliga sätt som informanterna tillgodogjort sig kunskaperna på. Det ena sättet karakteriserades av att de förvärvat ett nytt förhållningssätt gentemot sig själva och andra. Det andra sättet berörde den praktiska användningen av handlingsprogrammet för sorgbearbetning.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur några personer ur personalgruppen på en skola som på sin arbetsplats deltagit i en av Svenska institutet för sorgbearbetning arrangerad workshop upplever sitt deltagande. Frågeställningarna som använts för att uppnå syftet var: Hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att den förändrat deras sätt att hantera sin egen sorg, hur upplever några av de personer som deltagit i workshopen att de genom workshopen tillgodogjort sig kunskaper att använda i sitt yrkesutövande och i relationen till kollegor? Resultatet analyserades ur ett behavioristiskt perspektiv med hjälp av Skinners principer för beteenden och Baer, Wolf &amp; Risleys teori, den tillämpade beteendeanalysen samt James och Friedmans handlingsprogram för sorgbearbetning. Urvalsramen bestod av 6 personer som deltagit i en workshop kring ett handlingsprogram för sorgbearbetning. Metoden som användes var kvalitativ då informanternas upplevelser av handlingsprogrammet stod i fokus. Resultatet visade två huvudsakliga sätt som informanterna tillgodogjort sig kunskaperna på. Det ena sättet karakteriserades av att de förvärvat ett nytt förhållningssätt gentemot sig själva och andra. Det andra sättet berörde den praktiska användningen av handlingsprogrammet för sorgbearbetning.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>In this work, I have chosen to write about children in grief. Since children in grief is a large area, I have chosen to focus on how preschool handles and works with children who has loosed a parent, siblings or a play-mate by death. The aim of this work is to contribute knowledge about how you in preschool can handle and work with children in grief. To get answers to my questions, I have studied the current literature in the field. I have also interviewed five people with experience and knowledge of work with preschool-children affected by grief.  In my work, I have come to the conclusion that preschool has a great influence to children affected by grief. The preschool-child can get the everyday routines that are important for the child confidence. It is also important that as a preschool teacher be there for the child and to really listen and show understanding when the child tells about their experiences and feelings.</p><p> </p>

Abstract In this work, I have chosen to write about children in grief. Since children in grief is a large area, I have chosen to focus on how preschool handles and works with children who has loosed a parent, siblings or a play-mate by death. The aim of this work is to contribute knowledge about how you in preschool can handle and work with children in grief. To get answers to my questions, I have studied the current literature in the field. I have also interviewed five people with experience and knowledge of work with preschool-children affected by grief.  In my work, I have come to the conclusion that preschool has a great influence to children affected by grief. The preschool-child can get the everyday routines that are important for the child confidence. It is also important that as a preschool teacher be there for the child and to really listen and show understanding when the child tells about their experiences and feelings.