<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning.</p><p>Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har.</p><p>Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning. Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har. Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.

SAMMANFATTNING Titel: Krishanteringsplanen – ett verktyg eller en dammsamlare? En studie av en F-9 skola i Mellansverige. År 2010 Antal sidor: 25 Syftet med denna underökning är att belysa hur arbetet med skolans kris- och katastrofhanteringsplan bedrivs på medelstor F-9 skola i Mellansverige. - Hur resonerar skolpersonal om det regelverk som styr krishanteringsplanen, samt hur denna arbetats fram och hur arbetet med planen bedrivs idag, hur kunskap om krishantering sprids till personal, samt hur personal tycker att krishanteringen på skolan fungerar. Undersökningen är kvalitativ och genomförd med semistrukturerade personliga intervjuer kompletterade med litteraturstudier. Den undersökta skolans krishanteringsplan utarbetades för ca åtta år sedan. Få av skolans nuvarande krisgrupp var med i upprättandet av planen. Tanken är att den ska revideras årligen. Dock visade det sig vid undersökningen att det var två år sedan sist. Skolan har varit förskonad från större tillbud vilket kan vara en av orsakerna till att frågan inte aktualiserats. Det kan även bero på vissa oklarheter kring ansvar för uppdatering, revidering osv. Ingen av de intervjuade lärarna har fått någon utbildning i kris- och katastrofhantering, varken under lärarutbildningen eller senare. Under intervjuerna framkom önskemål från samtlig personal att lyfta denna fråga mer och att få utbildning och övning för att bättre kunna bemöta elever i kris. Några av lärarna har erfarenhet av krishantering då en elev på skolan dog. Trots att de då saknade utbildning upplevde de ändå att de kunde klara av situationen, mycket tack vare stöd från kyrkan. De regelverk som styr skolans arbete med krishanteringsplanen är huvudsakligen Arbetsmiljölagen och de föreskrifter som hör till denna. Tillkomsten av handlingsplaner för kris- och katastrofhantering i skolan är i första hand inte reglerade i lagtext utan har tillkommit utifrån den kunskap som byggts upp efter de större kriser och katastrofer som skett inom de senaste tjugo åren. Skolan bär ett särskilt ansvar vid kriser och katastrofer genom att man möter så många elever och har ett ansvar för deras kunskapsinhämtning. Genom en väl fungerande krisorganisation kan skolan förbereda sig och på så sätt vara "efterklok på förhand".

Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis. De huvudsakliga begreppen i undersökningen är kris, sorg och bemötande och undersökningen har byggts på en kvalitativ undersökningsform. Fem lärare från tre olika skolor har intervjuats om deras sätt att bemöta en elev i kris och hur elevens sorg hanteras. De intervjuade lärarna hade sedan tidigare varit med om kriser då elever mist föräldrar. Resultatet visar på att ingen kris är den andra lik, och som lärare är det viktigt att vara förberedd på detta, för att på bästa sätt bemöta eleven i sin sorg. I skolan existerar det krisplaner, och resultatet visar att dessa används som ett stöd och en trygghet för läraren i krishanteringen.

<p>Många katastrofer drabbar oss i vår värld och många barn är med om dessa händelser. I många fall är det barn som mister föräldrar och skolan får därmed delta i processen med att hjälpa dessa barn genom sorgen som följer efter krisen de upplevt. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur krissituationer och bemötande av elever i sorg hanteras i skolan. Undersökningens litteraturgenomgång är utformad efter tre nivåer. Dessa är det enskilda barnet, klassen och skolan, som alla hanterar krisen på olika vis. De huvudsakliga begreppen i undersökningen är kris, sorg och bemötande och undersökningen har byggts på en kvalitativ undersökningsform. Fem lärare från tre olika skolor har intervjuats om deras sätt att bemöta en elev i kris och hur elevens sorg hanteras. De intervjuade lärarna hade sedan tidigare varit med om kriser då elever mist föräldrar. Resultatet visar på att ingen kris är den andra lik, och som lärare är det viktigt att vara förberedd på detta, för att på bästa sätt bemöta eleven i sin sorg. I skolan existerar det krisplaner, och resultatet visar att dessa används som ett stöd och en trygghet för läraren i krishanteringen.</p>

No description available.

A crisis is something that can happen to all of us in an unexpected situation, and the school should be prepared in a way that is the best way to handle a situation with a wide foundation through a crisis plan. On a well-defined way, you should have a developed and relevant emergency plan. Defining the word crisis can be difficult, it is an individual interpretation, and to get found out what the word stands for and it have to be discussed. The two selected schools that I have chosen to interview have discussed the understanding of the word crisis in able to get what the word means for them. The two selected schools have come to the conclusion that a crisis is something that creates disturbances for people or a person concerned to the everyday way of living. The interview shows what the school does in practice in order to help the student to a better path through life, an option is to read much fiction or stories for the students to understand and relate to that there are other children who have the same or almost same problems in everyday life. How to manage a crisis is very relevant in today's society for the school to function in in best way, therefore, the purpose of this essay are to study the two selected schools' emergency plans and through an interview getting even more understanding how to work with a crisis plan and why crisis plan is important. The questions are: Which obligations have schools when it comes to crisis plans? How well prepared crisis plans have the two selected schools? How do teachers educate and capacitate in crisis management? One conclusion that my essay shows, is that training in crisis management and how much skill you need to create a well-developed crisis plan are very important parts. A crisis plan has to be constantly updated because it is necessary to constantly develop new ways of thinking and also to create an understanding of crisis management in schools.   Keywords: crisis preparedness, emergency plan, capacity building, definition, management

Med denna studie vill vi få pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehåll när det gäller att hjälpa barn att bearbeta sorg. Följande frågor ligger till grund för vår undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjälpa och underlätta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna på förskolan tillgång till en krisplan om något barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet?Vårt resultat visar att i den kommun där vi gjorde vår undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgång till en krisplan och en krislåda, för att underlätta arbetet med barn i sorg. Det visade sig också att de intervjuade pedagogerna har många olika tillvägagångssätt för att arbeta med och möta barn i sorg. / Pedagogues´ knowledge and competence when meeting children in mourning

Titel: Konsten att leda i kris- En studie om hur företag inom livsmedelsbranschen har arbetat med krishantering under Covid-19 Författare: Tobias Pettersson, Eric Andersson &amp; John Seiborg Handledare: Anders Hytter Examinator: Erik Rosell Inledning: Corona-pandemins framfart har satt sina spår runt om i världen. Företag har tvingats lägga ner sina produktioner eller gått i konkurs. Livsmedelsbranschen är en av många branscher som har påverkats av denna pandemi. För att kunna motverka en kris behöver ett företag ha någon form av plan och ledning som ska tillämpas när det kommer till framtida och eventuella kriser. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur butiksledningen inom livsmedelsbranschen arbetar med krishantering under Covid-19. • Hur har butiksledningen använt sig av krisplaner för att hantera Covid-19? • Vilka åtgärder har butiksledningen tagit för att hantera Covid-19? • Vilka lärdomar har butiksledningen tagit i samband med Covid-19? Teori: Studiens teoretiska referensram omfattar krishantering som presenteras i de tre olika stadierna före, under och efter en kris. Inledningsvis redogörs det för hur en krisförberedelse kan utformas för att sedan övergå till hur en kris kan uppmärksammas och hur företag bör agera under en kris. Avslutningsvis framgår det hur en krisutvärdering bör genomföras i förhållande till de lärdomar och uppföljningar som kan göras efter krisen. Metod: Studien har en deduktiv ansats och bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt. Den empiriska insamlingen har skett genom telefonintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat har påvisat att livsmedelsbutikerna har till viss mån haft utarbetade krisplaner, men som inte har kunnat applicerats till en pandemi då dess omfattning är så pass stor. Däremot har samtliga respondenter successivt anpassat och utvecklat sina befintliga krisplaner i takt med krisens gång.

<p>Syftet med detta examensarbete är att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgår sorg. Vi vill genom detta arbete få kunskap om hur pedagoger bör förhålla sig till barn som sörjer. Genom att utgå från litteraturen som finns inom ämnet och intervjuer med förskollärare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjälpa dem. Resultatet visar att barn sörjer på olika sätt och att de sörjer i perioder. Då barn inte har den verbala förmågan att utrycka sin sorg kan de istället göra det genom att till exempel leka och rita. Resultatet visar vidare på att leken enligt respondenterna är en viktig del i barns sorgearbete och att vuxna bör finnas där för barnen som genomgår sorg. Låta barnen prata när de vill prata och inte tvinga dem till det. Vuxna bör även svara ärligt på barnens eventuella frågor kring det som skett.</p>