Ledarskap och dess möjlighet till påverkan av individ och organisation har alltid setts som något komplext och intressant för oss människor. Det kan ses som en av de mest studerade påverkansprocesserna i beteendevetenskapen och genom detta har ett flertal teorier kring ledarskap vuxit fram genom tiderna. Under det senaste årtiondet har arbetsmarknaden förändrats och det finns ett behov av en annan typ av ledarskap än det traditionella. Arbetstagaren kan idag ställa ett annat krav på sin arbetsplats med vikt av trivsel, motivation och utvecklingsmöjligheter. Utifrån detta har nya sätt att leda vuxit fram och en ledarskapsstil - servant leadership, som förvisso funnits läge i praktiken, har blivit alltmer populär i dagens organisationer. Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av ledarskapsstilen servant leadership påverkar medarbetarna på en mindre med snabbt växande och kompetensintensiv organisation. Vidare såg studien till att undersöka hur detta påverkat medarbetarnas motivation, delaktighet och engagemang och vad de såg för behov i ledarskapet för framtiden. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att servant leadership har haft en positiv påverkan på organisationen där medarbetarna idag känner en större motivation och engagemang. Faktorer till detta beror mycket på ledarnas egenskaper och handlingar som låter medarbetaren ta eget ansvar samt att det finns en tillit. Även delaktigheten har blivit större vilket har haft en positiv inverkan på medarbetarna. Där lyftes även den obalans som uppstått i vissa situationer av en för hög delaktighet. Slutligen visade resultatet även på vilka behov medarbetarna såg med i ledarskapet i framtiden där behovet av en större delaktighet kring arbetet av servant leadership var en stor del.

”Kaffe på fat: från bar till bord”, examensarbete från kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign, Konstfack 2024, handlar om att nyttja en lokal under många timmar på dygnet. Projektet har utforskat hur två olikaverksamheter, i detta fall en kaffebar och en fine dining restaurang, kan verka och dela på samma fyra väggar. I Sverige finns det många lokaler som står tomma stora delar av dygnet då de inte har begränsade öppettider. Detta är något jag vill ändra på och har därför i detta arbete tagit fram ett koncept som aktiverar lokalen och staden. Med hjälp av den kunskap som samlats under de senaste åren presenterar jag ett designförslag som visar hur en kaffebar och en fine dining restaurang kan dela på samma lokal. I detta fall är det ett koncept som innehåller två verksamheter och hur lokalen förändras under dagen. Tack vare möbler, belysning och textil anpassas lokalen efter de två olika ändamålen. Med det designförslag som ges kan man dra slutsatsen att det fungerar rent inredningsarkitekturmässigt att två olika verksamheter verkar i en och samma lokal. Där båda verksamheter erfarar att det är deras plats då lokalen och atmosfären är så pass föränderlig beroende på tidpunkt.

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.