Under det senaste decenniet har synen på värdeskapande inom marknadsföring ändrats och kunden har fått en större roll i den värdeskapande processen. Kundernas ökade inflytande har lett till att företag måste ta mer hänsyn till deras behov och preferenser. I en fysisk butik har frontpersonalens bemötande en stor inverkan på kundens upplevelse och i mötet får de även kunskap om vad kunden värdesätter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur företag samskapar värde med kund i butik samt hur de utnyttjar frontpersonalens kunskap. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts på telekomföretaget Telia. Studien baseras på intervjuer med frontpersonal och den avdelning som utbildar personalen i kundbemötande. Resultatet visar att företagets strategi för hur de ska bemöta kunder stämmer överens med vad framträdande teorier inom tjänstelogiken säger är viktigt inom värdeskapande. Vidare visar resultatet att företaget värdesätter frontpersonalens roll men att det finns brister i hur de utnyttjar deras kunskap.

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.

Denna studie syftar till att undersöka hur värdeskapande sker mellan leverantör och konsument i tidningsbranschen ur ett service dominant logic-perspektiv. Forskning visar att tidningsbranschen genomgår ett skifte mot ett allt större fokus på tjänsten i sin helhet istället för på den fysiska produkten. En anledning till att branschen förändras tillskrivs den pågående digitaliseringen, som i sig möjliggjort ett samskapande av värde mellan tidning och läsare. Med utgångspunkt i de tre faktorerna relation, kommunikation och kunskap baseras uppsatsen på intervjuer med sju olika tidningar och en oberoende person med branschkännedom. De resultat som framkommer stärker bilden av ett skifte mot SDL och tyder på att värdeskapandet påverkats av de ökade kunskapskraven och ett minskat avstånd mellan tidning och läsare.

Studien undersöker hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster, samt identifierar eventuella utmaningar som kan uppstå vid den värdeskapande processen. Detta undersöks genom en kvalitativ studie av företag som använder sig av digitala tjänster samt dess kunder. Studiens insamlade empiri består utav intervjuer med företaget, samt intervjuer med fyra av dess kunder. Studien finner att interaktion med kunder, integrering av resurser samt bearbetning av informationsflöden från kunder är grunden för hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster. Informationsflödet kan bearbetas av företaget till operativa resurser och kan öka värdet som sker vid samskapande av värde vid framtida transaktioner. En utmaning som kommer sig av detta är bearbetningen av informationsflödet till operativa resurser som används för att anpassa företagets tjänster till dess kunder.

Purpose The purpose of this thesis is to examine if sustainable investments is important for customers in the banking sector in Sweden. Design/methodology/approach This thesis is a quantitative study, which is based on a service-perspective. Since the purpose of this study is to examine if sustainable investments are important for customers in the banking sector, banking customers are chosen to be the respondents of this study. This is a deductive study and theories have been developed and result in four hypotheses. The empirical data is based on a survey of 186 respondents.   Findings The result of the study show that the majorities of the respondents prefer and think it is important that their bank is working for sustainability and sustainable development. However, the results show that more information, from the banks, is needed for words to become actions and for customers to be more aware of what the banks do for a sustainable development. The study also shows that sustainable investments are important to customers, but at the same time, it is not something that in the end creates value for the customers and it is not a criterion that makes the customer feel more loyal. This is another sign which tells us that the bank must be better in informing and reach out to their customers about their work for a sustainable development, for example through sustainable investments in funds. Then, the demand of these sustainable investments can increase and this may turn into a loyalty criterion in the future. Research limitations/implications In order for the result to be applicable to the whole population, banking customers in Sweden, further research is required in this specific subject. For example in form of a larger study with a larger random sample selection. Originality/value Sustainability and sustainable development is a subject in time. The banking sector is facing a major challenge in relation to other industries, when it comes to understanding the customers and their perception and opinions on sustainability issues. This study can therefor contribute to banks’ sustainability work, by helping this industry to understand what their customers really demands and how the bank, through information, can help their customers to choose more sustainable products and in turn, contribute to a sustainable development.

Många konsumenter strävar idag efter en mer hållbar konsumtion och företag vill därför förmedla sina gröna arbetssätt för att attrahera kunder. Frågan är om företags hållbarhetsarbete och kommunikation av detta verkligen får människor att konsumera deras varor och tjänster, eller om konsumenter samtidigt behöver inneha viss kunskap för att värdesätta företagets hållbarhetsarbete. Studien syftar till att undersöka hur kunskap om hållbarhet leder till samskapande av värde mellan producent och konsument genom tre värdeskapande aktiviteter. Studien har särskilt granskat det svenska företaget Oatly och dess konsumenter. Det empiriska underlaget har samlats in genom en webbenkät som besvarades av 994 respondenter. Resultatet visar att kunskap om hållbarhet hos respondenterna har en positiv signifikant effekt på samskapande av värde med Oatly. Värdesamskapande sker främst genom en sammanslagning av de värdeskapande aktiviteterna kunskapsförnyelse, relationsutveckling och kommunikation. Studien bidrar till en bättre förståelse kring hur konsumenter och producenter samskapar värde genom gemensamma värderingar om hållbarhet.

Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

Within sports, supporters are an essential actor for how the experience at the stadiums will turn out during games. They are the primary customers while also being a part of the experience for everyone else consuming the sport. It is the supporters in the stands who creates the atmosphere through commitment and chants which complement the experience of watching the game. The aim of the study was to understand how supporters can create and destroy value for themselves and other actors, but also which factors influence their actions. The study was conducted from a Service Dominant Logic perspective since it is well suited to apply theories within co-creation and co-destruction to explain how different actors can affect each other during the value creating process. The study is conducted with supporters of the Swedish ice hockey club Färjestad BK. Twelve qualitative interviews were conducted with active supporters. The result confirms earlier research where it is stated that supporters are essential for sport clubs since they are crucial for creating the atmosphere. The study explains how supporters act as working consumers when they apply their resources to co-create or co-destroy value. The study indicates that supporters’ negative effect on value creation is a large risk for clubs and they can easily co-destroy value since active supporter groups are very influential and emotionally invested actors. It is also shown that the expectations and desires which supporters have before the games plays a major role in whether they are going to contribute to the value creation process or not. The study suggests that clubs should focus on the relationship with their active supporters since they are a major asset while also being a risk for the club. They can deliver unique value which is not possible for the club to create by themselves. / Inom sport så är supportrar en viktig aktör för hur upplevelsen blir inne på arenorna. Supportrar är både de primära kunderna och en del av upplevelsen för övriga som konsumerar sporten, då det är supportrarna på läktaren som skapar stämningen genom sitt engagemang och sång vilket kompletterar upplevelsen för alla utöver själva sporten. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur sportsupportrar agerar som värdeskapare och värdeförstörare samt vilka faktorer som påverkar deras roll i värdeskapandeprocessen. Studien har utförts på supportrar utifrån ett Service Dominant Logic perspektiv då det möjliggör tillämpning av teorier inom samskapande och samförstörande för att kunna förklara hur olika aktörer påverkar varandra. Studien har utförts på basis av supportrar till ishockeyklubben Färjestad BK. Det har genomförts tolv kvalitativa intervjuer med aktiva supportrar. Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning om hur viktiga supportrar är för klubbens välbefinnande då de är en väldigt stor del av upplevelsen. Studien visar indikationer på att supportrars negativa påverkan på värdeskapandet är en stor risk för klubbar, samt att supportrars förväntningar och önskemål påverkar hur de kommer arbeta för att skapa eller förstöra värde. Klubbar måste bli bättre på att tillvarata den tillgången som aktiva supportergrupper är, både för att de kan leverera unikt värde men även för att minska risken att de förstör värde för övriga åskådare.

The megatrend of digitalisation is transforming society, individuals, companies, and industries through the widespread adoption of new digital technologies. Among the emerging technologies, digital twin technology is regarded as a key enabler of digital transformation in the Architecture, Engineering, Construction, and Facility Management (AEC/FM) industry, where the transition from BIM to digital twins is primarily driven by the emergence of big data. One of the aspects of digitalisation is the ability to customise and create customer-tailored solutions using data, which highlights the importance of adopting human-centric approaches for companies. Service-Dominant (S-D) logic, a theoretical perspective originating from marketing and service science, is based on a customer-centric approach to value creation and emphasises the importance of co-creating value with customers. Currently, the research on digital twins in the AEC/FM industry remains limited, focusing mainly on the technical aspects of digital twins. Although previous research has attempted to bridge the gap regarding managerial implications of digital twins by placing them in the context of S-D logic, such research is still scarce and introductory. This master thesis aims to contribute to the expansion of the managerial perspective by exploring digital twins in the context of S-D logic, by viewing digital twins as a service and focusing on their value co-creation potential. This is achieved by employing a qualitative research method and conducting nine semi-structured interviews with the Swedish industry practitioners working with digital twin technology. Thematic analysis was employed to identify, analyse, and interpret patterns in the qualitative data. The findings indicate that the primary value of digital twins is found in the transformation of data into customisable digital services tailored to customers' goals and purposes, which allows for value co-creation between suppliers and customers. Furthermore, the study concludes that digital twins in the Swedish AEC/FM industry are perceived as digital service platforms. This perception of digital twins as digital service platforms can be referred to in terms of collaborative digital platforms, which allows to view digital twins in the context of platform economy and opens new perspectives for future research. / Digitaliseringen är en megatrend som påverkar samhället, individer, företag och branscher genom användningen av nya digitala teknologier. Digitala tvillingar anses vara viktiga för att genomföra digital transformation inom samhällsbyggnadsektorn. Övergången från BIM till digitala tvillingar drivs främst av framstegen inom big data. En annan aspekt av digitaliseringen är möjligheten att skapa anpassade lösningar baserade på kunddata. Det blir allt viktigare att anamma ett individbaserat synssätt i utvecklingen av nya tjänster och produkter inom samhällsbyggnadssektorn. Därför utgår denna studie ifrån det teoretiska perspektivet service-dominant logic (SDL) som har sina rötter inom marknadsföring och är baserat på ett gemensamt värdeskapande mellan kund och leverantör. Det finns begränsad forskning om digitala tvillingar och den fokuserar främst på tekniska aspekter. Det finns ett fåtal studier som belyser användningen av digitala tvillingar ur ett ledningsperspektiv, vilket indikerar ett behov av vidare forskning för att bättre förstå värdepotentialen av digitala tvillingar inom samhällsbyggnadssektorn.Syftet med denna studie är att undersöka användning och värdepotentialen av digitala tvillingar ur ett SDL-perspektiv och därigenom betrakta tekniken som en tjänst som samskapar värde mellan de som levererar den och de som använder den. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsansats och inbegriper nio semi-strukturerade intervjuer med svenska branschaktörer som arbetar med digitala tvillingar. Genom tematisk analys identifierades, analyserades och tolkades mönster i det kvalitativa materialet, såsom värde, resurser och kontext i vilket digitala tvillingar skapas.  Resultaten indikerar att det främsta värdet av digitala tvillingar ligger i möjligheten att omvandla data till anpassningsbara digitala tjänster som är skräddarsydda för att uppfylla kundens specifika mål och syften. Detta skapar möjligheter för värdeskapande mellan leverantörer och kunder. Studien konkluderar att digitala tvillingar kan betraktas som digitala tjänsteplattformar. Denna uppfattning om digitala tvillingar som digitala tjänsteplattformar kan relateras till samarbetsinriktade digitala plattformar, vilket öppnar upp nya perspektiv för framtida forskning på området.

Den ökade närvaron på digitala plattformar har gett konsumenter möjligheten till ökat inflytande och påverkan längs hela värdekedjan. Genom att konsumera, bidra och skapa innehåll på digitala plattformar är User Generated Content (UGC) ett verktyg för användare att vara delaktiga i värdeskapandeprocessen. Genom teorier som den tjänstedominanta logiken med samskapande av värde som central del, upplevt värde, konsumtion, bidragande och skapande har tre hypoteser utformats. Utformningen gjordes för att mäta och undersöka hur upplevt värde vid konsumtion av UGC i form av funktionellt, socialt och emotionellt värde, påverkar användares tendenser att ytterligare konsumera, bidra och skapa UGC. Hypoteserna undersöktes genom korrelations- och regressionsanalyser med data från en enkätundersökning bestående av 95 respondenter. Resultatet av studien tyder på positiva samband mellan upplevt värde av UGC och ytterligare konsumtion, bidragande och skapande av UGC med undantag från upplevt funktionellt värde i relation till bidragande och skapande. / The increased presence on digital platforms has given consumers the opportunity for more significant influence and impact along the entire value chain. By consuming, contributing, and creating content on digital platforms, User Generated Content (UGC) is a tool for users to be involved in the value-creation process. Through theories such as the service-dominant logic with co-creation of value as a central element, perceived value, consumption, contribution, and creation, three hypotheses have been formulated. The design was made to measure and investigate how perceived value when consuming UGC in terms of functional, social, and emotional value, influences users' tendencies to further consume, contribute and create UGC. The hypotheses were investigated through correlation and regression analyses using data from a survey of 95 respondents. The results of the study suggest positive correlations between the perceived value of UGC and further consumption, contribution, and creation of UGC with the exception of perceived functional value in relation to contribution and creation.