Den här uppsatsen berör ämnet barn med samspelssvårigheter i förskolan. Syftet med studien är attundersöka olika förskollärares erfarenheter av arbetet med att inkludera barn medsamspelssvårigheter i leken. Under lekens gång lär sig barn olika samspelsregler, vad som är roligtsamt förmågan att kunna känna igen och identifiera personen de leker med. I leken med andra barnställs det även krav som turtagning, dela med sig, att veta när det är på låtsas och när det är på riktigt.Barn tycker om att lära av varandra, därför är det viktigt att barn har kamrater för deras utvecklingoch lärande. Till studien användes en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssä / <p>Godkännande datum: 19-01-04</p>

Sammanfattning/AbstractFranzén, Lena och Lindahl, Annika (2019). Barn i samspelssvårigheter i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed denna studie vill vi bidra med ökad kunskap om specialpedagogers tankar och hur förskollärare i förskolan kan arbeta för att främja leken för barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningarSyftet är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan stödja förskollärarna i förskolan i mötet med barn i samspelssvårigheter i leken. I undersökningen ingår både specialpedagoger och förskollärare inom förskolan.Frågeställningar•Hur kan specialpedagoger stödja förskollärarna i förskolan i deras arbete med att få barn i samspelssvårigheter delaktiga i leken?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att bemötande och förhållningssätt har i arbetet med barn i samspelssvårigheter?•Vilken betydelse anser specialpedagoger och förskollärare att leken har för barn i samspelssvårigheter i förskolan?TeoriDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori, anknytningsteori och ett sociokulturellt perspektiv. MetodStudien bygger på halvstrukturerad kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjupersonerna är tre specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika socioekonomiska områden i tre olika kommuner. Förskollärarna är verksamma på förskolor med barn mellan 1–5 år. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplatser i ostörda miljöer. ResultatResultatet visar att specialpedagoger kan stödja förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter i leken genom ex. handledning, ge förslag på hjälpmedel, uppmuntra till ett helhetstänk samt ett salutogent perspektiv på barnet.I samtalen med informanterna framkom att den tidigare tysta kunskapen spelar stor roll i hur pedagogerna ser på bemötande och förhållningssätt mot barnen vilket även tidigare forskning belyser.Leken har en stor roll på förskolorna enligt specialpedagogerna och förskollärarna, men förskollärarna upplever att tid till att vara en närvarande pedagog i leken är begränsad.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger stödjer pedagogerna genom handledning, regelbundna observationer samt ger förslag på anpassningar och hjälpmedel i förskolans lärmiljö som kan underlätta för barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogerna förväntas stödja förskollärarna genom att i dialog med förskollärarna arbeta systemteoretiskt, förebyggande och driva lösningsfokuserat förändringsarbete. Nyckelord:Förskola, lek, samspel, samspelssvårigheter, sociala färdigheter, socialkompetens.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om social inkludering, samt vilken kunskap pedagoger har om vikten av tidiga insatser när barn uppvisar svårigheter i samspelet med andra. Med detta vill vi bidra med mer kunskap om hur pedagoger kan stötta barn med samspelssvårigheter och vad den sociala samvaron betyder för barns utveckling och lärande i förskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där inkludering i den sociala gemenskapen utgör den centrala frågan. Vi redovisar för vad tidigare forskning visar om hur barn utvecklas och lär genom den sociala samvaron på förskolan. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer gjordes med fem verksamma pedagoger i förskolan. Fokus i studien var pedagogernas syn på social inkludering och vad som påverkar hur pedagoger kan ge barnen stöd. Genom att analysera det uppsamlade materialet kunde vi se likheter och skillnader i pedagogernas synsätt. Vi kunde se att pedagogerna hade samma vision av begreppet inkludering, men att olika faktorer påverkar i vilken mån pedagogerna når upp till denna vision. I diskussionen tar vi upp vad den tidigare forskningen säger om den sociala gemenskapen och vad leken har för betydelse för barns lärande. Vi kopplar detta till de förutsättningar och hinder för social inkludering som de intervjuade pedagogerna ger uttryck för. Slutsatsen blir att det krävs mer kompetens och resurser för arbetet med inkludering. Studien visar även att inkludering kan vara ett dilemma, att anpassningar för vissa barn kan betyda begränsningar för andra, går det verkligen att uppnå en förskola för alla? / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

Sammanfattning/Abstract Högstedt, Camilla och Lindelöf, Isabella (2022). Strategier för att stimulera barns samspel utifrån ett specialpedagogiskt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie vill vi bidra till ökade kunskaper och reflekterande synsätt över hur förskolepersonal kan tänka kring barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att identifiera hur 2 förskollärare och 2 specialpedagoger beskriver och uppfattar strategier för att stimulera barns samspel utifrån ett specialpedagogiskt stöd. - På vilket sätt gynnar olika strategier barns utveckling av verbal och icke verbal kommunikation? - Hur beskriver förskollärare sin kunskap om barns behov av stöttning gällande kommunikation? - Hur kan specialpedagoger stödja förskollärare i arbetet med barn i samspelssvårigheter? Teori Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori. Metod Studien bygger på semikonstruerade kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. Informanterna är två specialpedagoger och två förskollärare. Tre av intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplats i en ostörd miljö. Den fjärde intervjun genomfördes via Microsoft Teams. Resultat Vid samspelssvårigheter är det av stor betydelse att analysera hur pedagogen förhåller sig till barnet för att på så sätt hitta rätt samspelsstrategier. Detta kan lättast ske genom att förskolepersonal är lyhörda och engagerade i hela barnets liv (Öquist, 2018a). Olika strategier gynnar och inkluderar fler barn i gruppen om förskolepersonalen använder sig av olika strategier för verbal och ickeverbal kommunikation. Lyhördhet och engagemang skapar förutsättningar enligt Öquist (2018a) för att stötta barn i sin verbala och icke verbala kommunikation och för att få en bredare förståelse. På så sätt utvecklar förskollärare sin kunskap om barns behov av stöttning gällande dess individuella kommunikation. Förskollärare kan utveckla sin kunskap genom bland annat kollegialt lärande och genom specialpedagogens analyser, råd och stöd. Specialpedagogen behöver i sitt arbete titta på förskolan utifrån alla nivåer för att barnets samspel ska bli så bra som möjligt (Öquist, 2018a). Genom handledning utvecklar specialpedagogen förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogen kan stödja förskollärare i arbetet med barn i samspelssvårigheter genom att inspirera och engagera dem till att nå barnets behov på den nivå de befinner sig på. Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att specialpedagogerna arbetar mest med reflektion och handledning med arbetslag på förskolan och att göra pedagogiska utredningar. Detta tar mycket tid, och därför saknas tid för handledning för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagog på förskolan inte är lagstadgad, detta innebär många frågor kring vilket uppdrag och vilken roll specialpedagogen ska ha. Allt beror på vilket mandat specialpedagogen får från sin rektor. Nyckelord Förskola, kommunikation, samspel, samspelsstrategier, samspelssvårigheter.