Forskning som ingår i studien gällande digitala verktyg och geometriundervisning visar att elevers kunskaper i geometri är bristande. Det visar även att digitala verktyg används i mindre omfattning i matematikundervisningen i förhållande till andra ämnen trots att målet är att digitaliseringen ska öka i alla ämnen. Vidare visar forskning att digital storytelling har positiva effekter på förståelsen av komplexa begrepp samt utvecklingen av kommunikationsförmågan och den digital läskunnigheten. Men trots det har det inte implementerats i undervisningen. Syftet med den här studien är att utveckla kunskap om hur elever interagerar med varandra när de arbetar med digitala verktyg i form av digital storytelling i geometri, och mer specifikt, att besvara frågeställningen: Vilka samspelsstrategier använder elever när geometriundervisningen baseras på digital storytelling? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har två klasser från två skolor i åldrarna 10- 12 studerats. Studien utgår ifrån ett sociokulturell perspektiv med fokus på språket som ett medierande redskap där elevernas samspelsstrategier har studerats utifrån verbal och icke-verbal kommunikation. Då undervisningen formas mer och mer utifrån det sociokulturella perspektivet ses ett intresse att titta på varför det visar positiva resultat och vad det är som sker mellan elever när de samspelar med varandra. Det här för att synliggöra vad som sker mellan elever när de arbetar med digital storytelling genom att titta på hur de interagerar med varandra. Datamaterialet har samlats in via videoinspelning där en interaktionsanalys har använts vid transkribering och analys av materialet. Resultatet visar att eleverna använder samspelsstrategier i form av verbal kommunikation tillsammans med blickar och andra detaljer samt verbal kommunikation tillsammans med kroppsspråk och rörelser. Slutligen diskuteras didaktiska implikationer såsom att införandet av digital storytelling i samband med flipped classroom kan ge möjlighet för elever att förbereda sig inför lektionerna och vara mer deltagande i klassrummet vilket kan bidra till att läraren kan skapa förutsättningar för djupare diskussioner och ämnesinnehåll. Som förslag på vidare forskning ser vi en möjlighet att undersöka vilken påverkan elevernas samspelsstrategier har på lärandet.

Sammanfattning/Abstract Högstedt, Camilla och Lindelöf, Isabella (2022). Strategier för att stimulera barns samspel utifrån ett specialpedagogiskt stöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie vill vi bidra till ökade kunskaper och reflekterande synsätt över hur förskolepersonal kan tänka kring barn i samspelssvårigheter. Syfte och frågeställningar Syftet med examensarbetet är att identifiera hur 2 förskollärare och 2 specialpedagoger beskriver och uppfattar strategier för att stimulera barns samspel utifrån ett specialpedagogiskt stöd. - På vilket sätt gynnar olika strategier barns utveckling av verbal och icke verbal kommunikation? - Hur beskriver förskollärare sin kunskap om barns behov av stöttning gällande kommunikation? - Hur kan specialpedagoger stödja förskollärare i arbetet med barn i samspelssvårigheter? Teori Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i systemteori. Metod Studien bygger på semikonstruerade kvalitativa intervjuer utifrån en fenomenografisk ansats. Informanterna är två specialpedagoger och två förskollärare. Tre av intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplats i en ostörd miljö. Den fjärde intervjun genomfördes via Microsoft Teams. Resultat Vid samspelssvårigheter är det av stor betydelse att analysera hur pedagogen förhåller sig till barnet för att på så sätt hitta rätt samspelsstrategier. Detta kan lättast ske genom att förskolepersonal är lyhörda och engagerade i hela barnets liv (Öquist, 2018a). Olika strategier gynnar och inkluderar fler barn i gruppen om förskolepersonalen använder sig av olika strategier för verbal och ickeverbal kommunikation. Lyhördhet och engagemang skapar förutsättningar enligt Öquist (2018a) för att stötta barn i sin verbala och icke verbala kommunikation och för att få en bredare förståelse. På så sätt utvecklar förskollärare sin kunskap om barns behov av stöttning gällande dess individuella kommunikation. Förskollärare kan utveckla sin kunskap genom bland annat kollegialt lärande och genom specialpedagogens analyser, råd och stöd. Specialpedagogen behöver i sitt arbete titta på förskolan utifrån alla nivåer för att barnets samspel ska bli så bra som möjligt (Öquist, 2018a). Genom handledning utvecklar specialpedagogen förskollärare i deras arbete med barn i samspelssvårigheter. Specialpedagogen kan stödja förskollärare i arbetet med barn i samspelssvårigheter genom att inspirera och engagera dem till att nå barnets behov på den nivå de befinner sig på. Specialpedagogiska implikationer I studien framkommer att specialpedagogerna arbetar mest med reflektion och handledning med arbetslag på förskolan och att göra pedagogiska utredningar. Detta tar mycket tid, och därför saknas tid för handledning för förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagog på förskolan inte är lagstadgad, detta innebär många frågor kring vilket uppdrag och vilken roll specialpedagogen ska ha. Allt beror på vilket mandat specialpedagogen får från sin rektor. Nyckelord Förskola, kommunikation, samspel, samspelsstrategier, samspelssvårigheter.