Abstract My study is based on that I think there is a problem at the Handicraft program for hairdressers where I currently work as a hairdresser teacher. I believe that there are clear objectives and a wide range of courses focusing in craft knowledge, but the social competence goals are unclear and there are no courses on the subject. Since I have 13 years hairdressing experience and know roughly what it requires, I wonder where and how the teaching of social skills is performed at the Handicraft program for hairdressers The purpose of this study is therefore to find out how some of my colleagues perceive the teaching of social skills. The issues I have focused on are what these teachers believe that social skills are, how they perceive their teaching of it and when they believe that teaching really should be.  There is not much literature on this subject because it is a relatively unexplored area. I have therefore concentrated on literature dealing with social skills in general, and theses and essays dealing with the quality of hairdressing education.  I have chosen to make a qualitative interview study. The objectives related to social skills can be incorporated in the teaching of many subjects; I chose to interview two core-subject teachers and four vocational teachers. The interviews have been based on respondents' own interpretations of social skills. They have been individual interviews of about 30 minutes.  My results show that most teachers believe that social competence is about a good meeting between people and to coping with different situations in a good way. All six teachers understand that social skills are important to get from school. All teachers except one perceive that they teach social skills. However, it is clear that all vocational teachers believe that the students should be trained in it in a more focused and structured way. Today the teaching of social skills is largely based on the teacher's good will. All but one find the time for it inadequate and want a greater focus. The teacher who deviates thinks it is good as it is today. After reading the literature and making some comparisons with the respondents' answers, I interpret that literature provides social skills a much deeper meaning than the picture the respondents spontaneously offer. I have therefore decided to rename my work Social skills - not just to be nice and kind. This study has given me a lot. Today I have more thoughts on how the teaching of social skills could be done and given the unclear objectives of social skills; I believe that a development should take place.  My study could obviously have been done to a greater extent to be able to draw general conclusions. All I can say is about these teachers' perception at that specific time and place. But because this study was conducted at my workplace, I at least have had my team to start discussing how we could assure the quality of our work. / Sammanfattning Min undersökning grundar sig på att jag tycker att det finns ett problem på Hantverksprogrammet frisör där jag idag jobbar som frisörlärare. Jag anser att det finns tydliga mål och ett stort kursurval där man fokuserar på hantverkskunskapen, men när det gäller den sociala kompetensen är målen otydliga och det finns idag inga kurser i ämnet. Eftersom jag har 13 år i frisörbranschen och vet ungefär vad den kräver undrar jag var och hur undervisningen i social kompetens sker på Hantverksprogrammet frisör. Syftet med den här undersökningen har därför varit att ta reda på hur några av mina kollegor uppfattar undervisning i social kompetens. De frågor jag har fokuserat på är vad dessa lärare anser att social kompetens är, hur de uppfattar sin undervisning i det och när de anser att undervisningen egentligen ska ske. Det finns inte mycket litteratur i sammanhanget eftersom det är ett relativt outforskat område. Jag har därför fokuserat på litteratur som dels behandlar social kompetens i allmänhet, dels avhandlingar och uppsatser som behandlar frisörutbildningens kvalitet. Jag har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Eftersom målen som berör social kompetens kan infogas i undervisningen i många ämnen, har jag valt att intervjua två kärn- och fyra karaktärsämneslärare. Intervjuerna har utgått från respondenternas egna tolkningar av social kompetens. Det har varit individuella intervjuer på ca 30 min. I mitt resultat framgår att de flesta menar att social kompetens handlar om ett bra möte mellan människor och att kunna hantera olika situationer på ett bra sätt. Alla sex lärare uppfattar att social kompetens är viktigt att få med sig från skolan. Alla lärare utom en uppfattar att de undervisar i social kompetens. Det framgår dock tydligt att alla karaktärsämneslärare anser att frisöreleverna borde tränas i det på ett mer fokuserat och strukturerat sätt. Idag är undervisningen i social kompetens i stor utsträckning baserad på lärarens goda vilja. Alla utom en tycker att tiden för det är otillräcklig och önskar ett ökat fokus. Den läraren som avviker tycker att det är bra som det är idag. Efter att ha läst litteraturen och gjort några jämförelser med respondenternas svar, tolkar jag att litteraturen ger social kompetens en mycket djupare innebörd än den bild som respondenterna spontant ger. Därför har jag valt att döpa mitt arbete till Social kompetens – inte bara att vara trevlig och snäll. Arbetet med studien har givit mig mycket. Jag har idag fler tankar kring hur undervisning i social kompetens skulle kunna ske och med tanke på de otydliga målen kring social kompetens anser jag att ett utvecklingsarbete bör ske. Min studie skulle naturligtvis ha kunnat göras större för att kunna dra generella slutsatser. Jag kan bara uttala mig om de här lärarnas uppfattning där och då. Men eftersom studien har utförts på min arbetsplats har jag åtminstone fått mitt arbetslag att börja diskutera hur vi skulle kunna kvalitetssäkra vårt arbete.   Nyckelord Socialkompetens, frisörbranschen, frisörlärare, Hantverksprogrammet.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslärarens många kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar också hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med några trevande försök att klippa hår till att numera jobba som frisörlärare. I vårt arbetslag på den gymnasieskola där jag jobbar, som lärare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatsträffar under läsåret 2013-2014 för att bland annat få tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men även för att skapa en plattform för ett kollegialt lärande. Uppsatsen är en del i magisterutbildningen ”yrkeskunnande och professionsutveckling”.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.