No description available.

Sammanfattning Datum: 2014-06-10 Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla Pettersson Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens Högskola Nyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter. Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkter Frågeställning: • Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? • Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter? Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott. Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor. Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

År 1968 infördes reglerna som idag återfinns i 59 kap. SFL i syfte att förhindra juridiska personer från att förfara oriktigt vad gäller betalning av skatt. Detta personliga betalningsansvar som kan aktualiseras mot företrädare för juridiska personer har diskuterats sedan dess tillkomst. Regleringen är i allra högsta grad rättspolitiskt laddad och således ställs olika intressen mot varandra. Vågskålen innehåller således på ena sidan det all­männas intresse och på den andra näringsidkares rätt att skilja sina tillgångar från den juridiska person­ens. Att ingen ska få behålla vinningen av sitt brott torde alla vara rörande överens om, vilket kommer till uttryck i såväl offentliga utredningar som propositioner på området. En brist i den nuvarande regleringen är att medverkande tredje män inte kan göras ersättningsskyldiga för den ekonomiska skada som staten åsamkas genom skattebrott. Förslag till en utökad reglering som träffar även medverkande tredje män har diskuterats under senare år, även om det ännu ej har resulterat i någon lagändring. Genom införandet av 36 kap. 1 b § BrB, utvidgat förverkande, har rättskiparen givits ytterligare ett verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Denna regel tillkom år 2008 och kan aktualiseras vid grova skattebrott. Dock har utvidgat förverkande till följd av skattebrott varken åberopats eller prövats sedan paragrafens tillkomst. Detta synes bero på okunskap hos aktuella myndigheter och förhoppningsvis kan verktyget komma att användas i kampen mot den grova skattebrottsligheten inom den närmsta framtiden. Det behövs en utvid­g­ning av betalningsansvaret alternativt ett införande av en skadestånds­paragraf i 59 kap. SFL för att kunna komma åt de allmänna medlen som går förlorade genom skattebrott. Det första förslaget, att utöka kretsen betalningsansvariga, är enligt min mening det mest önskvärda, eftersom alternativet rörande en skadeståndsrättslig reglering behäftats med en rad processuella problem till skillnad mot utvidgningsförslaget. Jag anser att genom en sådan utökning av regleringen i komb­i­na­tion med ökad kunskap rörande det rättsliga verktyget utvid­gat förverk­ande, kan kampen mot skattebrottsligheten komma att effektiviseras. Med tanke på de enorma belopp detta handlar om torde det vara av yttersta intresse för sam­hället att en sådan reglering kommer till stånd snarast möjligen, även om den givetvis behöver vara väl genom­arbetad. Dess förenlighet med Europakonventionen måste även beaktas och prövas.

Denna uppsats har haft till syfte att genom den rättsdogmatiska och EU-rättsliga metoden undersöka EU:s straffrätt och svensk skatterätt med utgångspunkt i ne bis in idem principen.Sverige anslöt sig till EU den 1 januari 1995 och blev som medlemsstat bunden att utföra de straffprocessrättsliga reglerna i svenska domstolar i enlighet med EU:s straffrätt. I takt med en allt växande internationalisering utvecklades EU:s straffrätt genom Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009. Lissabonfördraget innebar att Europaparlamentet gavs en större lagstiftande makt vilket vidare garanterade ett gemensamt beslutsfattande EU-system. Det innebar även att de rättigheter och förbud som är gällande inom EU och som aktualiseras vid EU-rättsliga förfaranden blev bindande för samtliga medlemsstater.I denna uppsats utgör ne bis in idem principen exempel på en sådan rättighet och förbud som är gällande inom EU. Principen kommer till uttryck i artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i EKMR samt artikel 50 i EU-stadgan. Den innebär att ingen får lagföras eller straffas på nytt avseende samma gärning som denne redan blivit dömd eller frikänd för. Ne bis in idem principen har varit återkommande i svenska domstolar gällande utredning av det dåvarande systemet med skattetillägg och skattebrott. När skattetillägget infördes i svensk lagstiftning var avsikten att sanktionen skulle anses vara administrativ och tillämpas parallellt med åtal om skattebrott utan att strida mot förbudet om dubbla förfaranden. I målet RÅ 2000 ref. 66 konstaterade Regeringsrätten att det svenska skattetillägget ansågs falla in under artikel 6 i EKMR. Det innebar att skattetillägg av Europadomstolen och EU-domstolen ses som en sanktion av straffrättslig karaktär medan den enligt den svenska kvalificeringen fortfarande ses som administrativ.I målet NJA 2010 s. 168 I och II var HD av uppfattningen att det svenska systemet med skattetillägg och skattebrott inte stred mot ne bis in idem principen. Det gällde fram till 2013 när EU-domstolen lä38mnade ett förhandsavgörande i ett svenskt skattemål som förändrade rättsläget. Det konstateras bara några månader senare när både HD i målet NJA 2013 s. 502 och HFD i målet 2013 ref. 71 ansåg att all tidigare rättspraxis inom området var överspelad och istället dömde i enlighet med EU-domstolens förhandsavgörande. Efter att det svenska systemet med skattetillägg och skattebrott underkändes av HD 2013 har en ny lag om skattetillägg i vissa fall införts. Lagen trädde i kraft 2016 och innebär att skattetillägg och skattebrott kan tillämpas parallellt men i ett samlat förfarande. I målet NJA 2020 s. 734 framgår det att lagen om skattetillägg i vissa fall tillämpas genom att HD vid sin bedömning beaktade att skattetillägg påförts i straffmätningen av skattebrottet.Efter att ha undersökt EU:s straffrätt och svensk skatterätt med utgångspunkt i ne bis in idem principen kan det konstateras att det krävts omfattande utredningar i domstolar som medfört ett ännu mer omfattande rättspraxis. Vidare kan det konstateras att de straffprocessrättsliga reglerna utvecklats genom Sveriges inträde i EU. Det främst på grund av det svenska systemet med skattetillägg och skattebrott underkändes till följd av EU-rättslig rättspraxis.

<p>Sammanfattning</p><p>Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan.</p><p>Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes.</p><p>Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott?</p><p>Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott?</p><p>En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen.</p><p>Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte.</p><p>I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.</p>

Sammanfattning Ekonomisk brottslighet är ett stort problem i dagens samhälle. En brottslighet som gör att staten förlorar miljardbelopp varje år. En brottslighet som kan påverka oss fastän brottet utförs i utlandet. För att bekämpa ekobrott grundades Ekobrottsmyndigheten (EBM) 1998, med riktpunkt på att skapa trygghet och rättvisa. Ytterligare ett steg togs för att förebygga då ABL ändrades påföljande år, 1999, när anmälningsplikt infördes för revisorer. Anmälningsplikten innebär att, om revisorn vid granskning av företag upptäcker att det finns misstanke om ekobrott ska detta anmälas till åklagare. Vid införandet diskuterades om denna förändring skulle innebära att tystnadsplikten hotades och om det viktiga informationsflödet mellan revisor och företag skulle försämras och kanske leda till dåliga relationer dem emellan. Vi tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på vilka metoder som revisorer idag, åtta år efter genomförandet, använder för att identifiera och förebygga ekobrott samt utröna om de använder speciella nyckeltal för att identifiera ekobrott i företag. Om behov av nyckeltal som generellt skulle kunna användas för att upptäcka ekobrott. Vi ville även ta reda på om relationen mellan revisor och företag förändrats. Om revisorerna anser att det idag finns svårigheter i kommunikationen mellan dem och företagen samt om de anser att informations-utbytet dem emellan förändrats sedan anmälningsplikten infördes. Vår problemformulering är; Hur kan revisorer identifiera, förebygga och bli bättre på att förebygga ekobrott i företags redovisning samt hur jobbar berörda myndigheter med att identifiera och förebygga ekobrott? Vilka nyckeltal kan revisorer använda som indikatorer för att upptäcka ekobrott? En kvalitativ metod tillämpades i undersökningen för att få svar på våra frågor. Elva intervjuer har genomförts med revisorer, skattebrottsutredare, konkursförvaltare och eko-revisorer. Vi har i vår uppsats beskrivit på vilket sätt revisionsarbetet genomförs, vilka lagar och förordningar som styr samt vilka brott som är ekonomiska brott. I våra intervjuer framkommer det att respondenterna inte ägnar sig så mycket åt att förebygga ekobrott som en enskild åtgärd. Respondenterna vill se det förebyggande som en byggsten i alla delar av deras arbete. Det förebyggande kommer, hos revisorerna, med god revisionssed och genom de lagar och förordningar som i övrigt styr deras arbetssätt. Det följer således med i hela revisionsprocessen. Vanligast förekommande ekobrott anser revisorerna att bokföringsbrottet är, där för sent upprättad årsredovisning står för största andelen. Ett brott, som de flesta av revisorerna inte såg som något brott i förhållande till andra ekonomiska brott. Branscher där det förekommer mest ekobrott är kontantbranschen, byggbranschen och städbranschen. Ekobrott är mera vanligt förekommande i små företag än i stora. En svårighet för revisorerna är att anmälan av misstanke om ekobrott måste göras i ett tidigt stadium. Revisorerna vill vara betydligt säkrare på sin sak innan de lämnar anmälan. Revisorerna anser inte att företagen är generellt medvetna om den anmälningsplikt som revisorerna har. Åsikterna om införandet av anmälningsplikt påverkat, varierar bland revisorerna, några av dem tror att så är fallet – andra inte. I frågan om nyckeltal har respondenterna också olika synsätt på behovet av nya nyckeltal, men samtliga är överens om att nyckeltal bara indikerar på att felaktigheter finns. De kan inte självständigt stå som grund för anmälan om ekobrott.

No description available.

<p>Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska brottsligheten.</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.</p><p>Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.</p><p>Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter. Respondenterna medger att det är mycket lättare att tjäna pengar i den svarta sektorn och därför får många svårt att inte fuska. Vissa ansåg att revisionsplikten och fuskandet hade ett väldigt litet samband.</p><p>Slutsats: Vi kan med hög men inte absolut säkerhet påstå att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka. Vi tror att revisoryrket kommer att utvecklas och bli mer ”det klienterna vill att det ska bli”. Revisorkåren kommer att anpassa sig och försöka visa nyttan av revision för sina klienter.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med en ökad förståelse för hur revisionen fungerar rent praktiskt. Annat intressant område är att trots revision förkommer det fusk, detta kostar staten 133 miljarder kronor.</p> / <p>Purpose: The purpose of this essay is to examine the connection between the statutory audit cancellation and the economic crimes.</p><p>Methodology: To achieve our purpose we decided to use individually qualitative interviews with representatives from for example audit firms and tax authority. We have mainly used an inductive and qualitative approach. To get a better understanding about our subject we also read articles like Balans.</p><p>Theoretical perspectives: In this section we deal with essential areas which will make it easier for the reader to understand the subject. We have written about audit and accountants. We have also written about economic crimes and discussed the two most usual crimes.</p><p>Empirical foundation: The empirical foundation contains questions and answers received from our interviews. The respondents admit that it is much easier to make money in the black sector and therefore it is difficult for people to not cheat. Some of the respondents agreed that the statutory audit cancellation and the economic crimes don’t have any connection.</p><p>Conclusions: We can claim that the economic crimes will increase. We also believe that the accountant profession will develop to more counselling work. The audit firms will adapt themselves to the clients in purpose of showing the benefit of audit.</p><p>Thesis contribution: This essay contributes to an understanding of how the audit works in practical. One other interesting part is that cheating occurs either if the statutory audit disappears or not. Today this cheating costs the Swedish government 133 milliards.</p>

<p>Svartarbete är ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om särskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förståelse om ämnet skattekontrollförklaras innebörden av krav på personalliggare samt Skatteverketstillvägagångssätt vid kontroll av företag. Empirin är insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket. Intervjuerna ägderum på respektive respondents arbetsplats. Alla respondenter är mycket positiva till kravet på personalliggareoch genom vår studie kan vi se en tendens till att skattekontrollenhar effektiviserats. Det går dock alltid att förbättra kontrollen och ivår studie framkommer många bra förslag från respondenterna.</p>