Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna.     Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.

The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used. The study shows that aftercare is individual and notall of these young people need aftercare but if it is going to work the firstcondition is that the adolescent him/herself want to have support by socialservice. Another condition is that SiS and social service have a goodcooperation with each other, the adolescent, the family and other importantparticipant. Everything in the care for these young people has to be individualbecause no one is the same, everyone has their own needs and limits. The studyalso shows that the staff has a different approach to the organizationalstructure, depending on which organization they work in and what position theyhave in the organization. The most common approach in this study was that theyhave to do their job to fix these young people, but they always have tostruggle to that fact that it is other people who set the law and the rulesthat they are going work from.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

No description available.

Studien syftar till att få en ökad kunskap om hur fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fyra fritidsverksamheter har kontaktats och en respondent från varje verksamhet har intervjuats.‎ Studien utgår från teorierna om KASAM och teorin om sociala band. Resultatet av studien visar att fritidsgårdens syfte är att främja delaktighet bland ungdomarna. Resultatet visar också att det finns centrala faktorer på fritidsgården som kan minska ungdomsbrottslighet. Dessa faktorer kan vara exempelvis starka och positiva relationer mellan personal och ungdomar, känslan av delaktighet, fritidsaktiviteter, personalens ‎kompetens. Det betyder att fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet.

Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas.

On September 23, 2021, Prime Minister Stefan Löfven together with Minister of Justice Morgan Johansson submitted a bill called "Abolished penalty discount for young adults in serious crime". The proposal was voted through despite the referral bodies opposing the proposal. The main contradictions concerned the undercalculated budget, the opposition to research and the so-called threshold effect. To understand why the proposal is voted through, despite objections, Kingdon’s multiple stream approach is used. Kingdon’s multiple stream approach shows the various components to give a proposal impetus to be lifted and voted through. The result shows that two out of three important components indicate that the proposal should be voted through, while one component opposes it. This component is based on research and opportunities for implementation. The fact that this component opposes the proposal results in the implementation of the proposal being difficult, almost impossible.

Uppsatsen syftar till att förstå hur statens syn ungdomsbrottslighet har utvecklats över tid, genom att analysera tre statliga utredningar. Genom att studera dessa utredningar vill uppsatsen primärt studera hur staten har diskuterat olika påföljder för unga lagöverträdare, det vill säga hur staten ser på vård och fängelse. För att komma åt de underliggande strukturerna och problemen som här studeras, används Bacchis diskursanalys som metod och teori. Det teoretiska ramverket kompletteras även med Foucaults redogörelse om språkets makt. Dessutom kommer Foucaults tolkning av straff bidra till att definiera statens syn på ungdomskriminalitet, vård och fängelse. Uppsatsens resultat visar att en förskjutning skett i statens syn på påföljder från unga. Tidigare har staten i högre utsträckning förespråkat ungdomsvård för unga lagöverträdare. Med tiden har staten successivt bytt ut vårdande insatser till fängelsestraff i fler fall än tidigare och det senaste i denna utveckling är att den nuvarande regeringen föreslagit att ungdomsfängelser ska införas. Denna utveckling går emot vad tidigare forskning, som visat att fängelsestraff ökar ungas benägenhet att återfalla i brottslighet samtidigt som vårdande och förebyggande insatser i högre utsträckning leder till att unga lämnar en kriminell livsstil.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur polisen i region Värmland och närliggande regioner upplever det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet. Det som undersöks är hur det förebyggande arbetet fungerar, vilka hinder som kan identifieras och hur polisens samverkan med andra organisationer påverkar ungdomar. Studien utförs med en kvalitativ intervjustudie där fem kommun- och områdespoliser deltar. För att besvara studiens frågeställningar används teorier såsom stämplingsteorin, social kontroll samt sociala band för att fånga upp olika nivåer av hur individen kan påverkas av det förebyggande arbetet med inriktning på ungdomarna. I resultatet identifieras tre teman, vikten av att skapa förtroendeingivande relationer till ungdomar, bekräftelse och attityder. Att bygga förtroendeingivande relationer till ungdomar genom sin närvaro kan skapa en god grund till att hjälpa ungdomar och identifiera de ungdomar som har störst behov av hjälp. Bekräftelse ses som ett behov hos de unga och där polisen med sitt arbete kan hjälpa till genom att finnas till hands. Resultaten visar även att det kan finnas ett svagt förtroende för polisen samtidigt som unga som grupp ibland kan få negativa attityder från omgivningen.

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras. Studien ämnar bidra med kritisk reflektion kring hur diskurser konstruerar vilka angreppsätt som samhället och i synnerhet socialt arbete möter sociala problem med. Förhoppningsvis kan studien även bidra med att lyfta vikten av ett kritiskt socialt arbete som gynnar de klientgrupper vi möter.