Little is known about the work life of those employed in the residential construction sector or the conditions under which they work that might influence the quality of the house they build. The main goals of this investigation were to uncover the work-life balance issues faced by male residential construction workers and how the structural organisation of residential construction work impacted them. While a growing body of literature exists on work-life balance, most of it has concentrated on working women and/or those employed in professional occupations. In semi-standardised interviews conducted with new home construction workers in Southern Ontario, it was found that these men were, for the most part, content with their work-life balance. It would seem that a culture of long work hours remains predominant in home construction, which is problematic for an industry seeking to recruit young workers and women workers, who may want a better work-life balance.

Women in the Armed Forces all over the world are in minority in general. In the Swedish Armed Forces only 7% of the officers are female and for every hierarchal step the percentage decreases. The aim of this study is to increase the knowledge of genderrelations in maledominated organizations where a pressure exists to change these relations. The study focuses on how these relations influence women´s oppertunitys in making a career. The study is conducted through a survey where women and men are asked questions designed after Joan Acker´s theory of “Doing gender” and Rosabeth Moss Kanter´s theory of empowerment.  The result of this study shows that women and men choose to make a career for mostly the same reasons but have different opinions of the possibilities for men and women. According to Kanter´s theory of empowerment this can be explained by the social networks that men have but women are excluded from. Also the opinions of equal presuppositions diverse between men and women and through the lens of Acker´s theory of gendered organizations this is due to the day-to-day practices where women are deviant from the male norm and also from being absent from work when having children.

Bakgrund: Tidigare studier belyser hur jämställdhet inte blir till verkliga handlingar i organisationer. Vi konstaterar i denna studie att chefer är aktörer för verkställandet av jämställdhet till reella handlingar till följd av att det finns lagkrav på arbetsgivare att arbeta för att främja jämställdhet. Det som görs beträffande jämställdhet av chefer i organisationer idag kan förklaras som ojämställt därför undersöker denna studie; hinder, utmaningar och möjligheter i chefers verkställande av jämställdhet, vilket mynnar ut i följande problemformulering: Vilka hinder, utmaningar och möjligheter upplever chefer i sitt lagstadgade arbete med att verkställa och göra jämställdhet? Syfte: Denna studie syftar till att genom ett aktörs- och verksamhetsnära perspektiv, undersöka chefers lagstadgade arbete i att verkställa jämställdhet samt vilka hinder och utmaningar jämställdhetsarbete består av, genom tre feministiska teoribildningar presenterade av Kanter, Butler och Cavarero samt vad jämställdhetsarbete definieras som. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod genom sex intervjuer med sju informanter i skilda branscher i Västra Götalandsregionen. Empiriska resultat och tolkning: Trots varierande förutsättningar i de olika branscherna studien undersöker, förekommer gemensamma karaktärsdrag. Informanterna i studien lägger vikt vid att strukturer i organisationen bör skapa jämställda möjligheter i karriären för såväl kvinnor som män. Samtliga informanterna anser att en jämn könsfördelning berikar arbetsgruppen genom att utöka med flera perspektiv. Ledarskapet är av stor vikt vid verkställandet av jämställdhet. Slutsatser: Hinder och utmaningar för jämställdhet utgörs av såväl strukturella- som könsbarriärer. Ett relationellt och individanpassat ledarskap öppnar upp för möjligheter av jämställdhet. / Background: Earlier studies illustrate how gender equality does not become real acts in organizations. We note in this study that executives are actors of the implementation of gender equality into real actions as a result of the legal requirements for employers to work to promote gender equality. What is being done about gender equality by managers in organizations today can be explained as gender inequality, hence this study examines; obstacles, challenges and opportunities in managers' implementation of gender equality, which emerges in the following problem formulation: What obstacles, challenges and opportunities do executives experience in their statutory work on implementing and equality? Purpose: This study aims at investigating the legislative work of managers in implementing gender equality and the obstacles and challenges of gender equality work through three feminist theories presented by Kanter, Butler and Cavarero, as well as what gender equality work is defined as. Method: The study has been conducted with qualitative method through six interviews with seven informants in different industries in the region of Västra Götaland, Sweden. Empirical results and interpretation: Despite the varied conditions in the different industries the study examines, there are common characteristics. The informants in the study emphasize that structures in the organization should create equal opportunities in the career of both women and men. All informants believe that an even gender structure enriches the working group by expanding with several perspectives. Leadership is of great importance in the implementation of gender equality. Conclusions: Obstacles and challenges for gender equality consist of both structural and gender barriers. Relational and individualized leadership opens for opportunities for gender equality.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i vilken utsträckning det finns skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar för genomförande och fullföljande av högre nivåhöjande militär utbildning. Utbildningarnas strukturer studeras ur ett genusperspektiv och analysen genomförs utifrån Kanters teori om skeva grupper och dess påverkan på den kvinnliga minoriteten, s.k. tokens. Studien, som görs ur ett organisationsperspektiv, konstaterar en systematiserad särskiljning av de studerande baserat på kön och ett vidmakthållande av genussystemet. Motivet till särskiljning av de kvinnliga studerande är att studiegrupperna ska vara så allsidigt sammansatta som möjligt, anledningarna till särskiljning förklaras med beprövad erfarenhet, gruppeffektivitet och överspridning av kompetens. Könsproportionaliteten och dess effekter; synlighet, kontrast och assimilering, påverkar enligt Kanter specifikt minoriteten kvinnors studieresultat negativt. Konsekvenserna för minoriteten kvinnor diskuteras teoretiskt utifrån empirin ur ett organisationsperspektiv. De kan förklaras utifrån bl.a. marginalisering av kvinnors militära kompetens, specifika förväntningar på enskild studerande och ett begränsat handlingsutrymme för tokens till följd av generaliseringar av kvinnor.

Kantavskiljare används vid olika behov i trädgården och kan ha en viktig roll. För att undvika framtida problem så som oförutsedd skötsel eller gräsrötter som envist tar sig in i rabatterna, kan detta förebyggas genom att innan tänka igenom olika aspekter och behov.    En sammanställning över tillgängliga kantavskiljare saknas, därför blev syftet att göra en sådan för att lättare hitta rätt kant för ett visst tillfälle. Sammanställningen ska sedan kunna användas av till exempel trädgårdsformgivare och andra intresserade privatpersoner som hjälpmedel. De frågor jag hade som mål att besvara i arbetet var: Vad finns det förkantavskiljare att välja på? Vad har dessa för egenskaper? Vad är viktigt att tänka på vid val avkantavskiljare?    Resultatet blev en redovisning av femton olika kantavskiljare, både mer utförligt och i en överskådlig tabell. För att lättare kunna välja någon av dessa presenteras för- och nackdelar, samt en guide med punkter att tänka på inför valet.

Community detection in networks is an important area of current research with many applications. Finding community structures is a challenging task and despite significant effort no satisfactory method has been found. Different methods find different communities in the same network and with different computational requirements. To counter this problem, several different methods are often used and the results compared manually. In this thesis, we present three different methods to instead merge the results from different methods (or several runs from the same algorithm) to find better estimates of the community structure. Another problem in practical applications is noisy and imperfect networks with missing and false edges. These imperfections are natural results from the methods used to map the network structure and are often difficult to eliminate. In this thesis, we apply a Monte Carlo-sampling method in combination with the introduced methods for merging community detection results to find community structures in such networks. The method is tested by simulation studies on both real-world networks and synthetic networks with generated uncertainties and imperfections. We finally demonstrate how it is possible to generate confidence levels of the obtained community structure from the merging methods. This allows for a qualitative comparison of the robustness and significance of the network clustering. / Identifikation av grupperingar i nätverk är ett viktigt område inom aktuell forskning med många olika tillämpningsområden. Att finna grupperingar är ofta svårt och trots betydande ansträngningar har ingen tillfredsställande metod hittats. Olika metoder finner ofta olika grupperingar i samma nätverk och kräver varierande beräkningskraft. För att hantera dessa problem används ofta flera metoder vartefter resultaten jämförs manuellt. I detta examensarbete presenterar vi tre olika metoder att istället slå samman resultat från olika metoder (eller fler körningar från samma algoritm) för att hitta bättre uppskattningar av grupperingarna. Ett annat problem i praktiska tillämpningar är brus och ofullständiga nätverk med saknade och falska kanter. Dessa brister är naturliga resultat från de metoder som används för att kartlägga nätverketstrukturen och det är ofta svåra att eliminera dessa. I detta examensarbete använder vi Monte Carlo-metoder i kombination med de introducerade metoderna för att slå samman funna grupperingar för att hitta grupperingar i det osäkra nätverket. Vi testar metoden genom simuleringstudier på både verkliga och syntetiska nätverk med genererade osäkerheter och brister. Slutligen demostrerar vi hur det är möjligt att skapa konfidensnivåer för noder i grupperingar med hjälp av metoderna för sammanslagning. Detta möjliggör en kvalitativ jämförelse av stabilitet och signifikans av identifierade nätverksgrupperingar.

This is an exploratory, qualitative study of female musicians and their experiences with discrimination in the music industry. Using semi-structured interviews, I analyze the experiences of nine women, ages 21 to 56, who are working as professional musicians, or who have worked professionally in the past. I ask them how they are treated differently based on their gender. Three forms of subtle discrimination are inferred from their narrative histories. First, female musicians are mistaken for non-musicians. They are encapsulated into inferior roles, like "the gimmick," "good for a girl," and "invisible accessory." Second, band mates and band managers control women's space, success, and artistic freedom. Third, their femininity, sexuality, and age are highly scrutinized. The analysis implies that female musicians are tokenized, devalued, and considered inappropriate for their jobs. Particular attention is paid to the similarities between female musicians and women in male dominated work places. I conclude by discussing the larger implications for gender, music, and social change in a sexist, unregulated industry.

Dependency parsing can be a useful tool to allow computers to parse text. In 2015, Kuhlmann and Jonsson proposed a logical deduction system that parsed to non-crossing dependency graphs with an asymptotic time complexity of O(n3), where “n” is the length of the sentence to parse. This thesis extends the deduction system by Kuhlmann and Jonsson; the extended deduction system introduces certain crossing edges, while maintaining an asymptotic time complexity of O(n4). In order to extend the deduction system by Kuhlmann and Jonsson, fifteen logical item types are added to the five proposed by Kuhlmann and Jonsson. These item types allow the deduction system to intro-duce crossing edges while acyclicity can be guaranteed. The number of inference rules in the deduction system is increased from the 19 proposed by Kuhlmann and Jonsson to 172, mainly because of the larger number of combinations of the 20 item types. The results are a modest increase in coverage on test data (by roughly 10% absolutely, i.e. approx. from 70% to 80%), and a comparable placement to that of Kuhlmann and Jonsson by the SemEval 2015 task 18 metrics. By the method employed to introduce crossing edges, derivational uniqueness is impossible to maintain. It is hard to defien the graph class to which the extended algorithm, QAC, parses, and it is therefore empirically compared to 1-endpoint crossing and graphs with a page number of two or less, compared to which it achieves lower coverage on test data. The QAC graph class is not limited by page number or crossings. The takeaway of the thesis is that extending a very minimal deduction system is not necessarily the best approach, and that it may be better to start off with a strong idea of to which graph class the extended algorithm should parse. Additionally, several alternative ways of extending Kuhlmann and Jonsson are proposed. / Dependensparsning kan vara ett användbart verktyg för att få datorer att kunna läsa text. Kuhlmann och Jonsson kom 2015 fram till ett logiskt deduktionssystem som kan parsa till ickekorsande grafer med en asymptotisk tidskomplexitet O(n3), där "n" är meningens som parsas längd. Detta arbete utökar Kuhlmann och Jonssons deduktionssystem så att det kan introducera vissa korsande bågar, medan en asymptotisk tidskomplexitet O(n4) uppnås. För att tillåta deduktionssystemet att introducera korsande bågar, introduceras 15 nya logiska delgrafstyper, eller item. Dessa item-typer tillåter deduktionssystemet att introducera korsande bågar på ett sådant sätt att acyklicitet bibehålls. Antalet logiska inferensregler tags från Kuhlmanns och Jonssons 19 till 172, på grund av den större mängden kombinationer av de nu 20 item-typerna. Resultatet är en mindre ökning av täckning på testdata (ungefär 10 procentenheter, d v s från cirka 70% till 80%), och jämförbar placering med Kuhlmann och Jonsson enligt måtten från uppgift 18 från SemEval 2015. Härledningsunikhet kan inte garanteras på grund av hur bågar introduceras i det nya deduktionssystemet. Den utökade algoritmen, QAC, parsar till en svårdefinierad grafklass, som jämförs empiriskt med 1-endpoint-crossing-grafer och grafer med pagenumber 2 eller mindre. QAC:s grafklass har lägre täckning än båda dessa, och har ingen högre gräns i pagenumber eller antal korsningar. Slutsatsen är att det inte nödvändigtvis är optimalt att utöka ett mycket minimalt och specifikt deduktionssystem, och att det kan vara bättre att inleda processen med en specifik grafklass i åtanke. Dessutom föreslås flera alternativa metoder för att utöka Kuhlmann och Jonsson.