The thesis makes a contribution to the debate on the relationship between cultural consumption, cultural taste preferences and class. This field is well researched, but there is no consensus on the relationship between these variables. That cultural consumption is patterned by social status in society is one of the most fundamental insights of cultural sociology. Pierre Bourdieu’s Distinction: A social criticism of the taste assessment (1984) is a central work in the field. Over time, however, Bourdieu's vision has come to be questioned by various empirical findings. The questioning comes, among other findings, from Peterson's (2005) coinage of the cultural omnivore. Defining the cultural omnivore is an increased range of cultural preferences and a will to mix hierarchical cultural preference boundaries. The purpose of the thesis was to fill some of the gaps described by earlier research and seek out how the relations take shape in a Swedish student context. The questions the essay sought to answer were; how does the relationship looks between cultural consumption and class among Swedish students; how does the cultural omnivore reason about his or her wide taste preference; is distinctions among cultural omnivores present and how does it look? Through Exploratory sequential mixed-method, 10 interviews were conducted to later develop a survey that sought to generate some of the results that emerged in the interviews. The result shows that distinction seems to prevail in how cultural products are consumed rather than what is consumed. No clear links between cultural capital and consumption patterns were demonstrated in the results of the survey. The interviews however showed a strong link between cultural capital and how something is consumed, understood and appreciated. / Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

Denna studie undersöker och belyser sambanden mellan ryske författaren Boris Pasternaks erhållande av Nobelpriset i litteratur (1958) och spridningen av dennes författarskap. Syftet med studien är dels att definiera Nobelprisets roll som kulturspridare, men också att problematisera kulturprisers komplexa funktioner och inflytande över kulturell produktion. För att göra detta har två områden analyserats: Pasternaks utgivning på svenska samt dennes förekomst i svensk dagspress mellan 1953–2013.   I analysen påvisas Nobelprisets starka konsekrerande effekt på ett författarskap såväl som prisets förmåga att på lång sikt kanonisera en författare. I enlighet med Englishs teori om hur kulturpriser verkar som medium för kapitalutbyte, framgår det också i analysen hur flera involverade intressenter kapitaliserat på Pasternaks pris genom att växla in kulturellt, ekonomiskt och medialt kapital. I analysen förtydligas dessutom hur kulturprisapparaten skapar och förstärker kulturellt värde, och hur dess inflytande därmed inte inskränker sig till den kulturella scenen utan också har möjligheten att påverka den allmänna politiska opinionen. / This study explores and sheds light upon the relations between Russian author Boris Pasternak’s Nobel Prize in Literature (1958) and the subsequent proliferation of his authorship. The study’s aim is partly to define the Nobel Prize and its role as a distributor of culture, but also to problematize the complex nature of cultural prizes and their influence over cultural production. In order to do this two areas have been analysed: Pasternak’s publication in Swedish and his occurrence in Swedish daily press between 1953–2013.   The analysis exemplifies the strong consecrating power of the Nobel prize, as well as its ability to, in a longer perspective, solidify an author into a literary canon. In line with English’s theory on how cultural prizes have come to serve as forums for capital intraconversion, it is also evident in Pasternak’s example how several of the involved parties have capitalized on the prize by trading cultural, economic and medial capital. Furthermore, the analysis concretizes how the cultural prize apparatus produces and reinforces cultural value, and consequently not only influences the cultural scene, but also has the potential to sway public political opinion.