<p>Sammanfattning</p><p>Det här examensarbetet handlar om vikten av ett bra samarbete mellan olika personalkategorier för att det ska gå bra för skoldaghem-/heldagsskolelever när de återskolats till klass igen efter en tid på nämnda institutioner. Jag ställde mig frågan om skoldaghem och heldagsskolor i allmänhet klarar av att hjälpa sina elever att minska sina problem så att de klarar av sin skolsituation på ett bättre sätt när de återgår till vanlig klass igen. I litteraturgenomgången har jag sökt efter svar, bl.a. från tidigare forskning. Där framgår att samarbetet mellan skoldaghemmet/heldagsskolan och ”hemskolans” personal är väldigt viktigt för en lyckad återskolning och skolgången fortsättningsvis. Jag har intervjuat personal på heldagsskolor för att se hur de samarbetar med klasslärarna, framförallt vid återskolningprocessen. Jag har också via enkäter frågat klasslärare om deras erfarenheter av hur det går för elever som återskolats till vanlig klass igen och hur de ser på samarbetet med heldagsskolan.</p><p>Nyckelord: heldagsskola, segregering, skoldaghem, återskolning</p>

Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om vikten av ett bra samarbete mellan olika personalkategorier för att det ska gå bra för skoldaghem-/heldagsskolelever när de återskolats till klass igen efter en tid på nämnda institutioner. Jag ställde mig frågan om skoldaghem och heldagsskolor i allmänhet klarar av att hjälpa sina elever att minska sina problem så att de klarar av sin skolsituation på ett bättre sätt när de återgår till vanlig klass igen. I litteraturgenomgången har jag sökt efter svar, bl.a. från tidigare forskning. Där framgår att samarbetet mellan skoldaghemmet/heldagsskolan och ”hemskolans” personal är väldigt viktigt för en lyckad återskolning och skolgången fortsättningsvis. Jag har intervjuat personal på heldagsskolor för att se hur de samarbetar med klasslärarna, framförallt vid återskolningprocessen. Jag har också via enkäter frågat klasslärare om deras erfarenheter av hur det går för elever som återskolats till vanlig klass igen och hur de ser på samarbetet med heldagsskolan. Nyckelord: heldagsskola, segregering, skoldaghem, återskolning

ABSTRACT Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson Handledare: Denis Frank Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen. Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2007). Övergången till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka två elevers övergångar till externa placeringar. De externa placeringarna är ett skoldaghem och en resursskola. Vi vill ta reda på elevernas och pedagogernas uppfattningar kring övergången. Undersökningen är baserad på intervjuer med fyra individer, två elever och två pedagoger. Eleverna går på olika externa placeringar och pedagogerna är knutna till var och en av dem. För att öka validiteten har vi valt att göra två intervjuomgångar med samtliga inblandade, således har vi genomfört totalt åtta intervjuer. Efter den första intervjun har det insamlade materialet bearbetats och legat till grund för den andra intervjuomgången. Alla intervjuerna är genomförda på elevernas nuvarande skolor. Våra resultat av undersökningen är att eleverna själva anser att de har haft delaktighet i övergången till den externa placeringen. Vi har också upptäckt brister från hemskolorna i överlämnandet av dokument i form av åtgärdsprogram och uttalade mål för eleverna. I inget av fallen finns en tydlig specialpedagogisk roll. Eleverna tycker inte att de går på en vanlig skola och ser inte det som något negativt. Båda var positiva inför övergången, men en av eleverna känner sig lurad eftersom han anser att den beskrivning han fick inte stämmer överens med verkligheten.

Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antaletskoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse schoolplacement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö förbarn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se omskoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fallminskas.Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hurpersonalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgångför eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssättpå hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas.I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vivill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättreundervisningsmiljö för elever i riskzonen.Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalenanser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men attflertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö somskoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever somriskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och näravuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat ochavskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning. Dessa faktorer kanbidra till elevernas möjlighet att erhålla känsla av sammanhang – KASAM.

Syftet med denna undersökning var att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen från ett skoldaghem år 9 till gymnasiet. Vidare harsyftet med undersökningen också varit att skapa en bild av vilka färdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fånga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig på Meads teori om den symboliska interaktionismen, där vi lär oss om oss själva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet från personalen som en stor del i arbetet kring transitionen. Resultatet visar att eleverna upplever att behovet av omsorg och trygghet blir tillgodosedda på skoldaghemmet medan eleverna upplever en brist i både omsorg och trygghet från personalen på den mottagande gymnasieskolan. I analysen av intervjumaterialet kan också utläsas att eleverna inte är rustade i ansvarstagandet runt olika situationer.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings). Skolutveckling och ledarskap, magisterkurs i specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att identifiera och beskriva de faktorer som ligger bakom en extern placering av elever, de mål skolledarna har med placeringen och hur återgången till hemskolan ser ut. Undersökningen är baserad på individuella intervjuer med tretton skolledare. Samtliga har erfarenheter av att placera elever externt. Skolledarna kommer från tre olika kommuner i södra Sverige och är verksamma från år 1 till år 9. Vi har genomfört alla intervjuer på skolledarnas egna skolor. Alla intervjuer är inspelade. Våra resultat visar att orsakerna till att placeringar görs externt är att hemskolan inte kan tillgodose de behov som eleven har. De elever som placeras beskrivs som explosiva, beteendesvårigheter, koncentrationssvårigheter. Skolledarna menar att det har vidtagits många åtgärder innan en placering blir aktuell. Hemskolan och de externa placeringarna arbetar tillsammans med att formulera målen. Den kritiska punkten för eleven är återgången till hemskolan. Skolledarna menar att det finns mycket att jobba med för att förbättra denna.

Skoldaghem - vems beslut? En intervjustudie av övergångsprocessen mot skoldaghem ur ett föräldraperspektiv. / Special day-school - who makes the decision? An interview study based on the transitional process towwards special day-schools from a parental perspectiv.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem, har när det gäller inkludering och exkludering. Dessutom behandlar arbetet dessa elevers uppfattningar om vistelsen på skoldaghemmet bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte är att öka förståelsen gällande elevers uppfattningar om sin egen skoldaghemsvistelse. Med hjälp av tio kvalitativa intervjuer, försöker detta arbete återge respondenternas uppfattningar. För bästa tolkning och bearbetning av intervjumaterialet har vi låtit oss bli inspirerade av ad hoc – teknik.Resultatet åskådliggör ett antal betydelsefulla faktorer som bidragit till och skapat gynnsamma förutsättningar för respondenterna, såväl kognitivt som socialt. De viktigaste faktorerna som analyserats fram är förhållanden som att respondenterna har vistats i en grupp med få elever, de har känt sig inkluderade och att de har upplevt relationer med engagerade vuxna som har haft ett genuint intresse. Tiden har även den varit av särdeles betydelse.