ABSTRACT Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson Handledare: Denis Frank Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen. Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering

<p>ABSTRACT</p><p>Titel: Skoldaghem - organisationsmodell på resa</p><p>Författare: Anette Karlsson och Maria Svensson</p><p>Handledare: Denis Frank</p><p>Sammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ”hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält” och ”på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält”. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat. Intervjuer var den huvudsakliga metoden vi valde att använda oss av och majoriteten av våra intervjuer gjordes på plats samt också observationer. Informanter utgjordes av personal och tjänstemän på respektive skola och kommun. Etableringsprocessen gynnas av att det finns talesmän som förespråkar verksamheten och att det finns en färdig lösning på ett specifikt problem samt att det framgår vilka organisationer som är berörda. För att en organisation ska kunna anamma en ny lösning på ett problem måste organisationen vara mogen. Utifrån det empiriska materialet kan det uttydas att en organisationsmodell tenderar att inrättas på ett likartat sätt i olika organisationer. Organisationer imiterar varandra när de ser att någon har funnit en lösning som fungerar på det specifika problemet och på så sätt undviks risker och osäkerhet för de andra organisationerna. Vidare finns även en tendens till att mimetisk och normativ isomorfism har viss betydelse för likformigheten mellan de tre skoldaghemmen.</p><p>Nyckelord: skoldaghem, organisationsmodell, organisatoriskt fält, isomorfism, homogenisering</p>

<p></p><p>I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga.</p><p>Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.</p><p>Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören <em>politiker och myndigheter</em> som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet.</p><p> </p> / <p></p><p>In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution.</p><p>Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews.</p><p>It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. <em>Politicians and government authorities are</em> the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.</p><p> </p>

I dagens samhälle tas miljöfrågor allt oftare upp i den allmänna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete är något som i allt högre grad krävs av företag från bland annat myndigheter och miljöorganisationer. Stålindustrin är inget undantag och får därför ofta kritik för att de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga. Inom stålindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpåverkan trots att avkastning på det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien är spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöåtgärder inom den svenska stålindustrin. Formatet för studien är en fallstudie där den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer. Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete påverkas i stor utsträckning av andra aktörer inom det organisatoriska fält som företaget tillhör. Inverkan på det studerade företagets miljöarbete och således spridningen av miljömedvetenhet varierar mycket mellan olika aktörer. Det är framförallt aktören politiker och myndigheter som genom tvingande mekanismer styr företagets miljöarbete. Beroende på rådande situation kan dock även influenserna från övriga aktörer påverka företagets miljöarbete och spridningen av miljömedvetenhet. / In society today environmental issues more often appear on both the public and the political agenda and an active environmental awareness is increasingly often demanded from companies by regulative authorities and environmental organisations. The steel industry is no exception and therefore receives criticism that they do not undertake the necessary actions to prevent further pollution. Companies within the steel industry often invest in different measures to reduce their environmental impact although it seldom generates a profit. Institutional theory explains these actions as direct consequences of conformity. The phenomenon of interest is the spread of environmental awareness because it is considered to be the reason behind investments in environmental impact reduction within the Swedish steel industry. The study is preformed as a case study where the empirical data is collected through written sources and interviews. It is established that the environmental work of the focal company is largely affected by the other actors within the organizational field of interest. Among these actors the level of impact on the focal company’s environmental work and therefore also the spreading of environmental awareness varies a lot. Politicians and government authorities are the actor which first and foremost through coercive actions affects the environmental work in the studied company. Although, depending on the situation at hand the other actors can also play very important parts in affecting the studied company and the spread of environmental awareness.