Uppsatsen syftar till att studera hemlösas perspektiv på den byggda miljön i Stockholm stad. Detta utifrån två frågeställningar: Var bor/vistas hemlösa i Stockholm och varför? Vad finns det för möjligheter och begränsningar i stadens fysiska och strukturella utformning? Arbetet har färgats av teorier från bland annat Emma Jackson som studerat unga hemlösa i London. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och observation samt analyserats med narrativanalys. Uppsatsen undersöker användandet av rum genom exemplet hemlösa. Studiens resultat påvisar att hemlösa utsätts för krafter som drar och trycker dem i olika riktningar och påverkar deras rörelsemönster.

This study aims to understand how beauty ideals that are formed in the Swedish society and implemented in clothing stores in the form of exclusionary fashion, affect and shape women's thinking about their appearance and life as well as how they approach and apply this to their social and private life. The target group of this study are women who are affected by the exclusionary fashion where there is a lack of diversity and inclusion for different sizes and culturally coded clothes, like hijabs in clothing stores. This study has thus had the following three questions: How do women who do not fit into the beauty ideal and the norm in terms of their body size and culturally coded clothes relate to clothing stores' exclusionary fashion?  What internalized self-image and self-esteem do those who are excluded because of their appearance have, and in what way do they deal with it?  How does it affect women's sense of belonging to society?  This study has been conducted with qualitative interviews supported by theories concerning stigma, the ideal, internalization of the ideal female body and habitus. The conclusions of this study have revealed that the beauty ideal not only affects the interviewed women physically but also mentally. It also affects both their social life with family and friends and their private life and how they view themselves and their weight in connection to it. This concludes to the beauty ideal having a strong and prominent presence in the interviewees' lives and their sense of belonging into society. Furthermore, the study concluded that the beauty ideal affected both the self-image and self-esteem of the women in this study and to be able to handle this the women had developed different strategies that they used to be able to live with the strain they felt from the impact of the beauty ideal. These strategies were viewed by the interviewees as a positive impact and was a sign of liberation for them. Despite having some form of positivity, the overall agreement for the interviewees was that their bodily and clothing differences from the norm society led to a feeling of being unwanted and to them alienating themselves from society because of it. This study shows that, for some women, a difference in appearance from the majority means a loss of integration and self-confidence in their everyday lives.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

Skoldaghem - vems beslut? En intervjustudie av övergångsprocessen mot skoldaghem ur ett föräldraperspektiv. / Special day-school - who makes the decision? An interview study based on the transitional process towwards special day-schools from a parental perspectiv.

Med denna text vill vi utforska stadens förmåga att hantera samhällets mest utsatta grupper avpersoner, i detta fall hemlösa. Genom att redogöra för hur relationen mellan individ och stadfungerar hoppas vi kunna visa hur hemlösa och andra exkluderade gruppers livsmöjligheterskiljer sig från allmänhetens. Vad exkludering innebär och tar för form beror mycket på vemsom exkluderas och hur. Därför specificerar vi hur vi tänker och hur vi använder termen iolika sammanhang. Även termen hemlöshet och dess innebörd är i sig själv något somdiskuteras. Definitionen har förändrats parallellt med samhällets utveckling och är ett resultatav värderingar, snarare än en absolut definition fri från påverkan av samtid och miljö. Tillskillnad från förr är hemlöshet idag starkt kopplad till bostadsfrågan. På grund av att vi iSverige har en snabbt växande befolkning samt ett bostadsbyggande som halkat efter. Somlösning på hemlösheten är därför målsättningen att erbjuda bostäder. Samtidigt finns det ettuttryck för mer ‘okonventionella’ sätt att leva och bo på. Utöver de utmaningar somhemlösheten innefattar i sig själv, förekommer exkludering som verkar i skuggan av till synesprogressiva projekt. Vi ser en konflikt mellan ideal, makt och intressen inom staden somleder till denna problematik. Med människor utan pengar och en etablerad plats i samhälletyttrar sig en obalans mellan välfärdssystem och stadens kommersiella intressen. Vi serexempel på exkludering i fysisk form och planering som tar sig uttryck i stadsmöblerna.Bänkar som inte går att sova på, staket som separerar människor, vassa föremål i marken påplatser som annars hade fungerat som regn- och vindskydd. Det finns idag en ökaduppmärksamhet för detta fenomen, som egentligen inte är något nytt. Mer än den aktivaexkluderingen som sker i stadens allmänna ytor, är också samhällets beroende avstadsstrukturen en orsak till underliggande problem. Nybyggda lägenheter innebär visserligenen lättnad för bostadsmarknaden, samtidigt som priserna blir för höga för många människorför att de ska kunna välja bostad fritt. Svensk bygglagstiftning skapar problem genom desshöga standarder, strikta regler och utdragna ansöknings- och anmälningsfrister. Det skapar ett 3behov och en önskan av alternativa levnadssätt, där möjligheten till att leva hållbart, fritt ochnärmare naturen erbjuds. Behov som idag inte kan möjliggöras i staden. Genom att titta påhur de mest utsatta exkluderas vill vi visa att orsaken till hemlöshet är ett övergripandesamhällsproblem som påverkar alla.

Denna uppsats ämnar behandla exkluderande design i det offentliga rummet med fokus på Stockholmcentralstation. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur exkluderande design kan ta sig uttryck i detoffentliga rummet med huvudfokus på Stockholm centralstation samt hur exkluderande design kan tänkaspåverka diverse utsatta grupper. Detta arbete är ett kvalitativt arbete som baseras på dels diverse dokument ochplaner från Stockholm stad men även på observationer som genomförts på Stockholm central vid tre olikatillfällen. Resultatet blev att det fanns inslag av samt exempel på exkluderande design på stationen där ett av defrämsta exemplen var exkluderande bänkar samt även bristen på dessa. Utsatta grupper kan påverkas avexkluderande design på olika sätt men det är av stor vikt att sätta exkluderande design i ett större perspektiv ochdiskutera vikten av vad som menas med just exkluderande samt vilka som kan tänkas påverkas av detta. Detskulle behövas mer och vidare forskning kring ämnet för att kunna analysera och diskutera detta ytterligare.

Då världens äldrebefolkning ökar är det viktigt att skapa förståelse för hur äldre påverkas av sin omgivning och vilka effekter det kan ha på deras liv. Detta är en kvalitativ studie med fokus på hur fysisk planering kan påverka äldres rätt till staden i Örebro kommun. Det genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer samt en mindre dokumentanalys. Respondenterna var tre pensionärer samt en stadsplaneringsstrateg. Intervjuerna gav en inblick i hur Örebro planerar för den äldre befolkningen samt några äldres aktuella åsikter gällande staden. Dokumenten som analyserades gav en djupare förståelse hur politiker och tjänstemän arbetar. Huvudteorierna för detta har varit ’kritisk urbanteori’ samt Henri Lefebvres begrepp ‘Rätt till staden’. För att få djupare förståelse för vad äldres rätt till staden kan vara användes diverse litteratur inom ämnen som till exempel ’exkluderande design’, offentliga platser och åldersvänliga städer. Resultatet av denna studie visar på att det finns brister i äldres rätt till staden Örebro. Örebro har inget specifikt åldersfokus i sin planering utan försöker snarare skapa en rättvis stad för alla i allmänhet. De äldre personerna upplever att vissa aspekter i planeringen inte inkluderar dem. Kollektivtrafik, kommersiell handel och kvarboende var några av de aspekter som framför allt nämndes i intervjuerna. Örebro kommun försöker inte medvetet förminska äldres rätt till staden utan det blir en konsekvens av planeringsprioriteringar.

<p>Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk?</p><p>• Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet?</p><p>• Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle.</p><p>Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär.</p> / <p>Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools.</p><p>Our study are based on these following questions:</p><p>• How do schools organize education of the subject Swedish as a second language?</p><p>• How do schools operate a language developed education in this subject?</p><p>• What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue?</p><p>The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists.</p><p>The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists.</p><p>The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.</p>

Barn och ungdomar utvecklar sitt språk hela tiden, med vänner på fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla ämnen. Vår studie syftar till att undersöka förutsättningarna för elevers språkutveckling av det svenska språket inom ämnet svenska som andraspråk i tre grundskolor år 4-6. Vi vill även försöka förstå vilka möjligheter de här eleverna har att utveckla svenska språket från sin individuella kunskapsnivå efter den andraspråksundervisning som bedrivs på de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhållningssätt kring det språkutvecklande arbetet inom ämnet svenska som andraspråk. Våra frågeställningar är följande: • Hur organiseras undervisningen av ämnet svenska som andraspråk? • Hur bedrivs ett språkutvecklande arbete inom ämnet? • Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andraspråkspedagoger i år 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt språk på samma villkor som elever med svenska som modersmål? För att få svar på frågorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andraspråkspedagoger, dels en enkätundersökning bland övriga pedagoger i år 4-6 på de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfälle. Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen främst i exkluderande miljö. Fokus i undervisningen läggs på att bygga upp ett stort ordförråd för att så snabbt som möjligt ge eleverna ett basspråk och att utveckla deras kommunikativa färdigheter, vilket ger självförtroende. Pedagogers åsikter om elevers utvecklingsmöjligheter varierar mycket beroende på prioritering och synsätt på ämnets karaktär. / Young people today develop their language all the time, with friends, at home, in school and in other social contexts. The objective of this study is to investigate the condition for pupils’ language development with Swedish as a second language in three elementary schools. We also want to investigate what opportunities these pupils have to develop Swedish from their individual level of knowledge, on the basis of the language education provided in these three schools. Our study are based on these following questions: • How do schools organize education of the subject Swedish as a second language? • How do schools operate a language developed education in this subject? • What do teachers think of pupils’ opportunities to develop their language with equal conditions as a pupil with Swedish as mother tongue? The methods used are an observation in class, a questionnaire with both specific and non-specific answers and interviews with Swedish as second language-educationalists. The questionnaires have been completed by a total of 28 teachers working in the three schools of this study. We carried out three interviews with four educationalists. The results of the study show that the schools mainly organize this education in excluded environments. Focus in the education is to build, as quickly as possible, a large vocabulary so the pupils can develop their communication skills, which will make their self-confidence better. Teachers’ opinions of pupils’ opportunities to develop their language vary a lot depending on how the different schools approach the subject’s characteristics and how they choose to prioritize.

Toaletten är ett viktigt element och en nödvändighet inom demokrati för att upprätthålla fri rörelse och representation av alla samhällsgrupper, vilket tenderar att överses från en planeringssynvinkel. Syfte med uppsatsen är att förstå hur designen av offentliga rum kan verka inkluderande och/eller exkluderande av olika människors fysiska behov, genom att undersöka tillgänglighet utifrån utformningen av offentliga toaletter. Frågeställningarna fokuserar därmed på kommunala tjänstepersoners arbete samt hur designen av offentliga toaletter tillgodoser olika människors fysiska behov. Uppsatsen utgår ifrån Norrköpings kommun. I uppsatsen har teori om intersektionalitet använts och begreppen inkluderande-, exkluderande- och universell design har haft en central roll. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att Norrköpings kommun försöker tillgodose olika typer av behov, men att detta sker i samband med exkluderande designåtgärder. Det finns således svårigheter med att implementera inkluderande- och/eller universell design. / From a planning point of view, the toilets tend to be overlooked despite their importance in a democracy and for people's freedom of movement in society. This study aims to research how design of public spaces can include and/or exclude the physical needs of different people, by focusing on the availability of public toilets. The issue focuses on the work of municipal officials and how the design of public toilets fulfills the physical needs of different people, in the municipality of Norrköping. In the study, the theory of intersectionality and the concepts of inclusion, exclusion and universal design have had a central role. Empirical data were collected through observations and interviews and analyzed with a thematic analysis. The results showed that Norrköping tried to meet different types of needs, but that this takes place in connection with excluding design measures. Thus, there are difficulties in implementing inclusive and/or universal design.