AbstractEn lärare i fritidshem spenderar en stor del av sin arbetsdag i skolverksamheten. En del arbetar med ett ämne under de schemalagda skoltimmarna och en del arbetar som en resurs till en klass som de följer under dagen. Som studenter och blivande lärare i fritidshem väcks en nyfikenhet för det kommande och komplexa uppdraget och varför det ser olika ut i olika skolor. Syfte med studien har varit att granska hur fritidslärare kan arbeta i skolan med sin kompetens. Vi har även undersökt hur klasslärare och fritidslärare resonerar kring fritidslärares arbete i skolans verksamhet. Det finns ganska lite forskning kring det fritidspedagogiska fältet vilket gör pedagogiken mer eller mindre oformulerad i skrift. Det kan vara bidragande till ovissheten kring uppdraget som fritidslärare har under timmarna i skolans verksamhet. Utbildningen har ändrats genom åren vilket kan vara bidragande till de olika uppfattningar personal i fritidshem har, kring uppdraget som hör till deras yrke. Det empiriska materialet består till största delen av intervjuer med både lärare i grundskolan och lärare i fritidshem. Vi har även valt att intervjua studenter som går på olika lärarutbildningar med olika inriktningar. En student från högskolan i Malmö som läser grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem och en student från högskolan i Halmstad som läser till grundskollärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Syftet med intervjuerna har varit att försöka förstå vilken syn och förväntningar de har på det kommande samarbetet mellan grundskollärare och fritidslärare. Vi har även utfört observationer på två skolor som gav oss olika perspektiv på hur fritidslärare kan arbetar i skolans verksamheter. Det finns inga fasta riktlinjer för hur fritidslärare ska arbeta under de schemalagda skoltimmarna vilket gör att uppdraget blir otydligt. Fritidslärare kan därför ofta få rollen som resurs till en klass eller till enskilda elever. / AbstractA teacher in leisure spending a large part of their working day in school activities. Some work with a topic during the scheduled school hours and some work as a resource to a class that they follow during the day. As students and future teachers in the school center brought a curiosity for the coming and complex mission and why it looks different in different schools. Aim of the study was to examine how the time teachers work in schools with their skills. We also examined how teacher and recreational teachers reason about time teachers work in school activities. There is quite a bit of research on the leisure educational field, making education more or less unformulated in writing. There may be contributing to the uncertainty about the assignment that teachers have time during the hours of school activities. The training has changed over the years, which may be contributing to the different perceptions staff in leisure has, on assignment related to their profession.The empirical material consists largely of interviews with both teachers in primary schools and teachers in the school centers. We have also chosen to interview students who go to different teacher education programs with different orientations. A student from the University of Malmo reading because teacher education with a specialization in recreation centers and a student from the University of Halmstad reading to elementary school teachers with specialization in pre-school and primary school grades 1-3. The purpose of the interviews was to try and understand the views and expectations they have on the future cooperation between primary school teachers and leisure teacher. We have also conducted observations at two schools that gave us different perspectives on how recreational teacher can work in school activities.There are no fixed guidelines for recreational teachers to work during the scheduled school hours, which means that the mission is unclear. Leisure Teachers can often get the role as a resource to a class or to individual students.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete.Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet. Vad som också kommer fram i vårt arbete är att få lärare använder sociala medier som en resurs i lärandet, även om det är skillnader mellan de undersökta skolorna, samtidigt som de intervjuade även lyfter fram bra exempel på användande av sociala medier.Flipped classroom lyfts fram som en tänkbar pedagogisk lösning för skolan, då elever har möjlighet att ta del av undervisningen oavsett rum och tid, även om det personliga mötet också är viktigt.Vi kan också konstatera att lärarens roll förändras i och med de möjligheter som sociala medier ger till kommunikation.

BakgrundMan vet idag att fysisk aktivitet är viktigt för barns och ungdomars fysiska och psykiska utveckling. SyfteSyftet med undersökningen var att ta reda på elevers motiv till fysisk aktivitet/inaktivitet samt även att ta reda på vad som skulle kunna öka elevers fysiska aktivitet under skoldagen. Syftet var även att ta reda på lärarnas åsikter om elevernas fysiska aktivitet.MetodUndersökningen gjordes med hjälp av tre olika enkätundersökningar. Undersökningen gjordes på två skolor i två olika kommuner. Elever i årskurs 7 och 8 besvarade enkäterna, totalt 139 elever. Även lärare fick svara på en enkät, 8 besvarade enkäter samlades in.ResultatUndersökningen visar att det som huvudsakligen skulle göra eleverna mer fysiskt aktiva under skoldagen är längre raster. Inga av lärarna gav detta som förslag. Elevernas motiv till att vara fysiskt aktiva var främst för att de tycker att det är kul och för att de mår bra när de rör på sig. Slutsats Med små medel kan elevernas fysiska aktivitet under skoldagen öka. Det som krävs är en högre medvetenhet om vilka insatser som skulle kunna medföra en ökad fysisk aktivitet. / BackgroundIt is today commonly known that physical activity is of importance for the physical and psychological development in children and teenagers. PurposeThe purpose of this study was to find out what motivates pupils to be physically active and also to find out what may increase the pupils’ physical activity during the school day. The purpose was also to investigate the teachers’ opinions about the pupils’ physical activity. MethodThe survey was conducted by means of three questionnaires. Participating in the study were two schools in two different municipalities in Sweden. Pupils in grade 7 and 8 (age 13-14) answered two separate questionnaires, 139 pupils in total. In addition, teachers answered a separate questionnaire where 8 answered questionnaires were collected.ResultsThe study shows that the main contribution that would motivate the pupils to increase their physical activity during the school day, were longer breaks. None of the teachers suggested this. The pupils’ motives for being physically active were mainly that they think it is fun and because they feel good while exercising. ConclusionWith small means an increase in pupils’ physical activity during the school day can be reached. However, it demands a higher awareness about which contributions that have the best effects on the physical activity.

Denna studie bygger på sex semistrukturerade intevjuer med fritidslärare som varit verksamma sedan fritidshemmet fick ett eget kapitel i Lgr 11 år 2016 eller tidigare. Studiens syfte är att belysa hur fritidslärarnas uppfattning av sin yrkesroll och de förändringar som skett inom verksamheten sedan de började arbeta. Frågeställningarna som behandlas är: På vilket sätt upplever fritidslärarna att deras yrkesroll och uppdrag har förändrats?  Vad ser fritidslärarna för fördelar och/eller nackdelar med förändringarna de beskriver? Resultatet analyseras med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv då vi främst vill belysa deras uppfattningar av frågeställningen. Resultatet visar att fritidslärarnas upplevelse av yrkesrollen och förändringarna i verksamheten är varierade men alla pekar åt samma håll. Deras uppfattning är att verksamheten har påverkats avsevärt av samlad skoldag, vilket de är både positivt och negativt inställda till. Studien visar dessutom att fritidslärarnas yrkesroll har stärkts av den förändring som skett vilket har lett en höjd status inom yrkeskåren.