Through the different stages of life people have different requirements for their homes. The requirements changes depending on people’s life situation, lifestyleand age. Depending on where people are in life they live in different place, often in areas with other people who are in the same stage of life. In Sweden, this separation has always been noticeable, sometimes more than other. To minimizethis separation it’s required to take measures that make people from different stages of life come together. By offering people a home that suits them in an area with a high degree of differentiation, people from different stages are brought together. This refers to differentiation regarding apartments, houses, shops, workplaces and social service functions. Collecting apartments that suits different consumer groups in one single block leads to a higher degree of understanding among neighbors and make people from different generations come together. When the block is supplied with workplaces, shops, coffee shops and restaurants along with other social service functions a city life is created which resembles Sweden during the 1950’s. A society where once work, stores and social functions were important to have in your surrounding area. This is reflected in a richer urban life and a higher degree of movement in the neighborhood. / Genom livet ställer människan olika krav på sin bostad. Kraven beror på människans livssituation, livsstil och ålder. Beroende på var i livet människan befinner sig bor denna på olika platser, ofta i områden med andra människor som befinner sig i samma skede av livet. I Sverige har denna uppdelning alltid funnits och i vissa perioder varit större än i andra. För att minimera denna uppdelning krävs åtgärder som för människor från olika skeden i livet samman. Genom att erbjuda människor en bostad som passar just dem i ett område med en hög differentieringsgrad, förs människor från olika skeden samman. Detta avserdifferentiering gällande lägenheter, bostadshus, butiker, arbetsplatser och servicefunktioner. Att samla lägenheter som passar olika konsumentgrupper i ett och samma kvarter leder till en högre grad av förståelse mellan människor i olika livssituationer och sammanför generationer. När kvarteret också förses medarbetsplatser, butiker, café och restaurang samt andra servicefunktioner skapas ett stadsliv som kan liknas vid det som fanns i Sverige innan 1950-talet. Ett samhälle där arbete, affärer och service var viktigt att ha i närheten av bostaden. Detta innebär ökad rörelse och ett rikare stadsliv.

The aim of this essay is to understand why segregation differs in two like-minded municipalities, is the explanation in their history or in the way each of the cities work with their segregation issues? The result showed that both aspects are contributing and have affected the segregation that is seen today. Trollhättan has a much higher level of segregation than Kungälv because of their former housing and immigration politics and the differences in the current work of the municipalities. Their different views on segregation have directly affected the outcome. We have worked with three different theories as to why segregation might occur. One claims that the physical design is what creates segregation while the other one focuses on humans characterizing certain areas as segregated. The last theory deals with neoliberal planning in order to understand how different societal actors influence segregation through different approaches to planning. We have used a qualitative method in which semistructured interviews have been in focus. Both Kungälv and Trollhättan claim that the physical design is the reason for their segregation, but in our discussion we reached the conclusion that all theories play a role in the segregation that is occuring. / Uppsatsens syfte är att förstå varför segregeringen skiljer sig åt i två kommuner med mycket gemensamt, ligger förklaringen i historien eller i kommunernas nutida arbetssätt? Resultatet blev att bägge aspekterna är bidragande och har därför påverkat den segregering som finns idag. Att Trollhättan har en mycket högre grad segregering än Kungälv beror alltså på den forna bostadsoch invandringspolitiken och skillnaderna i kommunernas nutida arbete. Deras olika synsätt på segregering har direkt påverkat utfallet. Det finns tre teorier som vi har arbetat efter, den ena teorin menar att det är den fysiska utformningen som skapar segregering och den andra teorin menar att det är människorna som stigmatiserar områden som segregerade. Den sista teorin behandlar neo-liberal planering för att förstå hur samhällets olika aktörer påverkar segregering genom olika synsätt på planering. För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har varit i fokus. Både Kungälvs och Trollhättans informanter menar att den fysiska utformningen är orsaken till deras kommuns segregering, men i diskussionen kommer vi fram till att alla teorier är bidragande till segregerings problematiken i respektive kommun.