This thesis aimed to explore the experiences of Turkish immigrants living in Sweden, their perceptions of cultural heritage, and the ways in which they maintain connections to their culture, while observing the generational differences in cultural heritage values, with a focus on utilising Homi Bhabha’s concept of Third Space. Additionally, the concept of multiculturalism was studied. The study finds that the lack of official recognition of the diverse cultural practices and traditions of the Turkish diaspora can lead to feelings of alienation and marginalisation. The community's efforts to keep their cultural heritage alive individually are challenged by the absence of physical spaces and cultural policies that recognise their unique identity. Furthermore, the importance of making sure not to lose their cultural heritage, through the generations, is lifted. This study argues that it is essential to understand the personal cultural heritage of the Turkish diaspora and work with them beyond the assumption of their identity based on ‘official’ cultural heritage, which is essential for bridging the gap between their identity and the Swedish society's perception of them. Utilising Homi Bhabha's concept of the Third Space, this study argues that it is essential to work towards creating physical spaces and cultural policies that recognise and protect the cultural heritage of diasporic communities in Sweden. By doing so, we can celebrate the diversity of our society and build a more inclusive and understanding community. Ultimately, the preservation of the cultural heritage of the Turkish diaspora is crucial for their sense of belonging and cultural freedom, and the creation of a more inclusive and diverse society where all individuals feel seen, heard, and valued.

Arbetet utforskar hur religionslärare formar sina elever att bli demokratiska medborgare, fria från fördomar och xenofobi i ett mer och mer mångkulturellt samhälle. Syftet är att utforska hur detta skulle kunna göras genom ett rollspel med fokus på hur olika kulturer, religioner och identiteter upplever olika företeelser i samhället. Frågeställningen som besvaras är: Hur kan rollspel användas som en metod för att främja mångkulturalitet, samt motverka främlingsfientlighet? Metoden som används är en genomgång av olika artiklar och studier som utforska ämnet i fråga, och detta utifrån olika kvalitativa studier med fokus på hur elever har upplevt dessa rollspel och vad de har bidragit till deras fortsatta utveckling inom området. Totalt har åtta olika artiklar använts, majoriteten på engelska men även med en del svenska perspektiv, blandat annat ett exempel på hur rollspel kan användas specifikt inom religionsundervisningen. Resultatet visar på att elever generellt sett ser positivt på rollspel som undervisningsmetod, och att de finner den lärorik och utmanade. Flera av dem menar på att rollspelen fick dem att inse sina egna fördomar och att de fick en chans att se andras personers perspektiv på frågor som rör orättvisor, rasism och allmän främlingsfientlighet. Trots de goda resultaten är det viktigt att ha i minne att dessa studier inte garanterar att rollspel kommer funka i alla situationer och för alla klasser.

Projektet "Att komma till ön med skatten är inget äventyr" resulterade i diktsamlingen Valen simmade förbi sagorna vi lämnade i havet. De deltagande barnen i projektet har genom estetiska uttrycksformer och textskapande skapat dikter utifrån minnen, tankar och erfarenheter av krig och flykt. Med hjälp av fantasifulla associationer och färgstarka illustrationer bjuder diktsamlingen in till känslofylld läsning för både barn och vuxna. Utifrån projektets och diktsamlingens arbete med textskapande och estetiska uttrycksformer undersöks i denna studie hur liknande arbetssätt kan vara användbara i skolans verksamhet. Studien syftar till att i diktsamlingen och projektet urskilja återspeglingar av det nutida samhället, samt undersöka på vilket sätt dessa i sin tur kan påverka rådande samhällsstrukturer. De analysmetoder som används i studien är ikonografi, hermeneutisk lyrikanalys, ikonotext, litteratursociologi och symbolikanalys, dessutom vilar studien på en teoretisk ansats, ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att analysen av diktsamlingen ger en bild av hur barnens tankar och känslor kan uttryckas i form av dikter genom estetiska uttrycksformer och textskapande. Analysen visar även att illustrationerna bidrar till läsupplevelsen och ger texterna ett tydligare djup. Resultate visar också att projektets arbetsmetoder till hög grad överensstämmer med läroplanens riktlinjer och värdegrund, samt att det samhällsperspektiv som diktsamlingen och projektet bidrar med gör att diktsamlingen kan vara användbar vid undervisning i värdegrundsarbete.

Studien ämnar att undersöka hur vocational awe manifesteras i de attityder och föreställningar som kommer till uttryck hos mångspråksbibliotekarier och hur de relaterar till dels sina egna, dels andras förväntningar i arbetet med mångkulturalitet och mångspråk. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer med mångspråksbibliotekarier från olika delar av Sverige. Empirin analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserad på Fobazi M. Ettarhs teori vocational awe. Fem tematiseringar identifierades ur studiens empiriska data. Analysen av resultatet visar att vocational awe manifesterar sig hos alla intervjupersoner och yttrar sig huvudsakligen genom självuppoffrande tendenser i arbetet med mångspråk och mångkulturalitet. Intervjupersonernas självuppoffrande tendenser katalyseras av höga förväntningar på att existensberättiga sin yrkesroll som mångspråksbibliotekarie. Studiens centrala slutsatser är att vocational awe manifesteras starkt hos mångspråksbibliotekarier och att det är särskilt utmanande för mångspråksbibliotekarier att dra gränser mellan privatliv och professionalitet, där arbetet med målgruppen fungerar som en katalysator. / The study aims to examine how vocational awe manifests in the attitudes and beliefs expressed by multilingual librarians and how they relate to their own and others' expectations in working with multiculturalism and multilingualism. The empirical material consists of six semi-structured interviews with multilingual librarians from different parts of Sweden. The empirical data were analysed using a theoretical framework based on Fobazi M. Ettarh's theory of vocational awe. Five themes were identified from the study's empirical data. The analysis of the result shows that vocational awe manifests in all interviewees and is mainly manifested through self-sacrificial tendencies when working with multilingualism and multiculturalism. The interviewees' self-sacrificial tendencies are catalysed by high expectations to legitimise their professional role as multilingual librarians. The study's key findings show that vocational awe is strongly manifested in multilingual librarians. Furthermore it is particularly challenging for multilingual librarians to draw boundaries between personal life and professionalism, which is catalysed by working with the target group.

Syftet med föreliggande studie är att utföra en bilderboksanalys av hur mångkulturalitet representeras i sex nutida barnböcker utgivna år 2019–2021 för att uppmärksamma och i förlängningen motverka den vithetsnorm som till stor del präglar vår kultur. Den teoretiker som främst legat till grund för studien är Robin DiAngelo som skriver om vit överhöghet och hur den ligger till grund för rasism i samhället. Resultatet har visat att de sex undersökta böckerna i relativt liten utsträckning bryter vithetsnormen. Vidare har resultatet visat att det framträder vithetsnorm i samtliga böcker då de flesta karaktärer med högutbildning och status är vita.

Detta arbete undersöker hur Riksdagspartiernas uttalanden om religion kan tänkas påverkareligiösa elever i skolan. I huvudsak har tre teorier används: Bronfenbrenners ekologiskasystemteori, Saids teori om Det Annorlunda och Goffmans teori om stigma. Arbetet hargjorts som en textanalys, där material från partierna samlats in och sedan analyserats.Frågeställningarna som guidat arbetet är: ● Kan Riksdagspartierna bidra till stigmatiseringen av religiösa elever?○ Vilka direkta och indirekta budskap finns i partiernas textproduktion gällandereligion och religiösa människor? Undersökningen visar att problemet är väldigt komplext, och att ett enkelt svar inte går attutröna. Det finns dock ett tydligt samband mellan Riksdagspartiernas uttalanden och religiösaelevers vardag i skolan, samt mellan detta arbetes resultat och den tidigare forskningen.

Föreliggande examensarbete är utfört som en vetenskaplig studie med fokus på ett problemområde inom förskolepedagogik. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare möjliggör för samarbete med vårdnadshavare om högläsning, med specifikt fokus på interkulturell miljö. Utgångspunkten är att högläsning bidrar till barns språkutveckling. Samarbete med vårdnadshavare om högläsning i interkulturell miljö i förskolan bidrar till att barnen får möjlighet att utveckla sina individuella förutsättningar, och att barnen och deras vårdnadshavare förstår utbildningens mål. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats och har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjusamtal med nio förskollärare. I resultatet framkommer att högläsning sker vid de undersökta förskolorna av förskollärare. Samarbete sker på initiativ av förskollärarna vilket bidrar till möten och att förskolan kan komplettera hemmet. Dock framkommer av resultatet att ömsesidighet saknas, vilket är en av förutsättningarna för interkulturell miljö. Det kan slutligen konstateras att studiens resultat främst visar på mångkulturell miljö, och i vissa sammanhang interkulturell miljö men även monokulturell miljö.