Föräldraskap är något som berör människor i alla delar av samhället och i Sverige erbjuds föräldrarstatliga föräldraskapsstödsinsatser bland annat i form av föräldrautbildning under graviditetenoch småbarnsåren. Syftet med min studie var att undersöka vad ansvariga för planering ochgenomförande av föräldraskapsstöd i form av föräldrautbildning uppfattar som relevant att läraut genom föräldraskapsstödsinsatser i form av föräldrautbildning och hur detta genomförs. Jagvalde att studera detta då jag upplevde att det fanns lite forskning inom detta specifika områdeutifrån ett pedagogiskt perspektiv. Jag har i denna studie arbetat utifrån en kvalitativforskningsmetod. Datainsamlingen till denna studie genomfördes utifrån sex stycken intervjuermed pedagoger som har arbetat eller arbetar med föräldraskapsstödjande insatser i form avföräldrautbildning. Intervjuerna var av semistrukturerad form och har analyserats utifrån enhermeneutisk forskningstradition. Den teoretiska utgångspunkten har varit didaktisk. Studienvisade bland annat att pedagoger har en central roll i föräldrautbildningen och att det som beskrivssom lärande är att stärka den kunskap som redan existerar. Arbetet som helhet har bidragit till attge mig en större insikt om att detta är ett område som skulle kunna utforskas mer inom detpedagogiska forskningsfältet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur föräldrar till nyanlända barn uppfattar sinsituation i samarbete och i mötet med förskolans personal, under förskolans introduktion ur ettinterkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det är fyra föräldrar som har deltagit i vår studieoch dem är alla nyanlända från Syrien. Vi har även intervjuat personal frånFörskoleförvaltningen i samma kommun som studien genomfördes. Resultatet från studienvisar att de flesta föräldrar är nöjda med både introduktionen och samarbetet med förskolanspersonal, det finns de föräldrar som dock som inte har känt sig delaktiga från början på grundav svårigheter med kommunikationen. Studien avlutas med en övergripande diskussion ochförslag på vidare forskning.

Studiens syfte är att ur ett interkulturellt perspektiv få insyn och kunskap om hur föräldrarna till barn som kommer som nyanlända till Sverige uppfattar mötet med svenska förskolan. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och undersökningsinstrumentet som kommer att användas är en intervjuguide. Deltagarna i intervjuerna är nio nyanlända föräldrar på fem olika förskolor i två olika kommuner, varav en förskola endast har nyanlända barn. Resultat i studien visar att nyanlända föräldrar uppfattar att det finns mycket kontakt med förskolan och att den första kontakten skedde med tolk eller på engelska. Kontakten och bemötandet fungerar bra och pedagogerna gör sitt bästa för att lyckas skapa bra kommunikation och bemötande. Det framkommer även i studiens resultat att kulturer ser olika på tid samt att användandet av tolkar i kommunikationen mellan de nyanlända föräldrarna och pedagogerna fungerade mindre bra. Studien kommer att avslutas med en diskussion där syftet, resultatet, bakgunden och det teoretiska perspektivet diskuteras och problematiseras.

Syftet med studien är att analysera den vardagliga kommunikationen, inom förskolans verksamhet, för att introducera och samverka med nyanlända föräldrar. Frågeställningarna till studien besvarar hur nyanlända föräldrar introduceras i förskolan, samt hur kommunikation i samverkan kan förbättras. I användningen av tidigare forskning och relevant litteratur skapas ett underlag till undersökningen. Litteraturen beskriver att samverkan med föräldrar ingår i förskolans uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen är att skapa en trygg relation och en ömsesidig kommunikation mellan förskolan och föräldrarna, där föräldrarna ses som individer och kompetenta aktörer. Litteraturen tar upp att ett lyssnade förhållningssättet och en öppen dialog kan vara det som uteblir i samverkan med nyanlända föräldrar. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden intervju, i urvalet ingår fyra förskollärare. Utifrån användningen av intervju som metod får undersökningen tillgång till en djupare förståelse av det som undersöks. Datainsamlingen ger personliga svar som besvara frågeställningarna.   Resultatet visar att det tar längre tid att introducera nyanlända föräldrar i verksamheten. Det handlar om att vara så tydliga som möjligt, för att på bästa sätt föra ett samtal med de nyanlända föräldrarna så att de förstår det som sägs. Informanterna är överens om att det är språket som är det stora hindret vid samverkan med nyanlända föräldrar. De tar upp olika typer av resurser och verktyg som används, för att kunna kommunicera med föräldrar som saknar det svenska språket och kulturen. / The purpose of the study is to analyze everyday communication within pre-school activities, to introduce and interact with newly arrived parents. The questions to the study answer how newly arrived parents are introduced to preschool, and how communication in collaboration can be improved. The use of previous research and relevant literature creates a basis for the survey. The literature describes that collaboration with parents is part of the preschool's assignment. The starting point of the survey is to create a safe relationship and mutual communication between preschool and parents, where parents are seen as individuals and competent actors. The literature states that a listened attitude and open dialogue can be what is lacking in collaboration with newly arrived parents. The examination is based on the qualitative method interview, the selection includes four preschool teachers. Based on the use of interview as a method, the study will gain access to a deeper understanding of what is being investigated. The data collection provides personal answers that answer the questions. The result shows that it takes longer to introduce newly arrived parents into the business. It's about being as clear as possible, so as to best talk to the newly arrived parents so that they understand what is said. The informants agree that language is the major obstacle in collaboration with newly arrived parents. They address different types of resources and tools used to communicate with parents who lack the Swedish language and culture.

Vårt syfte med denna studie är att få en större förståelse för nyanlända föräldrars upplevelser av den svenska förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod som vi analyserar utifrån teoretiska perspektiv som delaktighet, exkludering, inkludering, mångkulturalism samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet av vår studie visar att nyanlända föräldrar har upplevt svårigheter gällande kommunikation och bemötande utifrån en inkluderings-och- delaktighetskontext. Vidare visar vår studie att två av våra sex informanter har haft positiva upplevelser av den svenska förskolan utifrån ett interkulturellt förhållningssätt.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan med fokus på lämning- och hämtningssituationerna på en introduktionsavdelning för nyanlända. Vi hade tidigare erfarenheter från förskolan att de främsta möjligheterna för kommunikation ägde rum mellan pedagogerna och föräldrarna vid lämning och hämtning, därför fokuserade vi på dessa tillfällen och riktade in oss på kommunikation, kommunikativa strategier och inkludering. Vi valde att använda oss av följande frågeställning i vår studie: Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna? vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet med vårdnadshavarna? och hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det som sker i barns vardagsliv på förskolan?Vårt empiriska material består av kvalitativa metoder såsom observationer och semistrukturerade intervjuer med fyra av pedagogerna. Studien utfördes på en introduktionsavdelning för nyanlända där vi samlade in materialet under två dagar.Vi har använt oss av relevant tidigare forskning och teorier såsom kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet då vi analyserat vårt material.Resultatet vi kom fram till var att de vardagliga rutinerna vid lämning och hämtning på avdelningen skiljde sig från många förskolor. Pedagogerna hade utvecklat olika strategier då de kombinerade det verbala med det visuella i kommunikationen med vårdnadshavarna, utifrån multimodala uttrycksformer såsom gester och kroppsspråk. Det var viktigt för personalen att skapa ett gott samarbete mellan hem och förskola. Pedagogerna på avdelningen hade därför hittat olika handlingssätt och taktiker för att kommunicera med föräldrarna trots den rådande språkbarriären. De inkluderade föräldrarna genom att ta del av deras kultur, planera olika arrangemang och bjuda in dem till förskolans verksamhet.

No description available.

The purpose of this study is to examine how the severed hand in the animated film I Lost My Body (2019) is presented as its own character, based on Jens Eder character analysis: the clock of character. This study aims to answer the question: How is the severed hand in a specific scene in the animated film I Lost My Body (2019) presented as both an artifact and fictional character according to the clock of character ? Through the application of Jens Eder character analysis model, a specific scene in the film was captured through screen shots, described, and analysed. The theoretical framework of this study includes characterization theories on anthropomorphism, body form, body language, and emotions in fictional characters as well as a cognitive theory examining the connection between hand and mind. The study’s result suggest that the severed hand is conveyed as a character due to its behaviour, characteristics, and body movement, which place it on the border between animal, human and a fictional creature. The human intelligence of the hand, along with its animal-like reactions and luck in navigating its environment, lends credibility to it as an independent, conscious character. Furthermore, this study discusses ways that this research could be expanded on and how it can be used by filmmakers and animators. This paper also includes a design documentation after page 43 called “Familjens Förmedlare”, which is part of the degree project that this paper was part of at the Visual Communication program at Malmö University.“Familjens Förmedlare” is a short film that highlights problems that arise when children are given the responsibility to interpret for their parents.