Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.           Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.          I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>          Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>         I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

Föräldraskap är något som berör människor i alla delar av samhället och i Sverige erbjuds föräldrarstatliga föräldraskapsstödsinsatser bland annat i form av föräldrautbildning under graviditetenoch småbarnsåren. Syftet med min studie var att undersöka vad ansvariga för planering ochgenomförande av föräldraskapsstöd i form av föräldrautbildning uppfattar som relevant att läraut genom föräldraskapsstödsinsatser i form av föräldrautbildning och hur detta genomförs. Jagvalde att studera detta då jag upplevde att det fanns lite forskning inom detta specifika områdeutifrån ett pedagogiskt perspektiv. Jag har i denna studie arbetat utifrån en kvalitativforskningsmetod. Datainsamlingen till denna studie genomfördes utifrån sex stycken intervjuermed pedagoger som har arbetat eller arbetar med föräldraskapsstödjande insatser i form avföräldrautbildning. Intervjuerna var av semistrukturerad form och har analyserats utifrån enhermeneutisk forskningstradition. Den teoretiska utgångspunkten har varit didaktisk. Studienvisade bland annat att pedagoger har en central roll i föräldrautbildningen och att det som beskrivssom lärande är att stärka den kunskap som redan existerar. Arbetet som helhet har bidragit till attge mig en större insikt om att detta är ett område som skulle kunna utforskas mer inom detpedagogiska forskningsfältet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att det bland lärare återfinns skilda synsätt på förhållandet och kopplingen mellan teori och praktik. Inom kategori B och C framkom en större tilltro till praktikgrundad kunskap och utifrån detta diskuterades behovet av att höja praktikgrundat kunnande till en generaliserbar nivå. Detta för att öka lärares möjligheter att tillgodose de förväntningar och krav som återfinns inom dagens läraruppdrag på att utifrån vetenskap motivera och förklara sitt handlande i den pedagogiska praktiken.</p> / <p>This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.</p>

Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att det bland lärare återfinns skilda synsätt på förhållandet och kopplingen mellan teori och praktik. Inom kategori B och C framkom en större tilltro till praktikgrundad kunskap och utifrån detta diskuterades behovet av att höja praktikgrundat kunnande till en generaliserbar nivå. Detta för att öka lärares möjligheter att tillgodose de förväntningar och krav som återfinns inom dagens läraruppdrag på att utifrån vetenskap motivera och förklara sitt handlande i den pedagogiska praktiken. / This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.

Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.      I studiens litteratur &amp; forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.      Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.      Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.

<p> </p><p>Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.</p><p>     I studiens <em>litteratur & forskningsöversikt</em> beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.</p><p>     Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.</p><p>     Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.</p>