No description available.

Omedvetna tankesätt om intelligens har av litteraturen beskrivits följa två mönster: ett dynamiskt och ett statiskt. Människor som har det dynamiska tankesättet ser intelligens som någonting förbättringsbart medan det statiska tankesättet ser intelligens som någonting stabilt. Tidigare har individer med ett statiskt tankesätt associerats med mer negativa emotioner som hjälplöshet och ångest. I denna undersökning testades 45 individer i huruvida deras ångest skulle förändras, beroende på vilket tankesätt de manipulerats till. Deltagarna fick läsa en text som antingen gav stöd till ett statiskt eller dynamiskt tankesätt. Därefter fick samtliga genomföra ett krävande mentalt test under tidspress. Försökspersonerna skattade sin ångest både innan och direkt efter testet. Det uppkom ingen signifikant skillnad mellan de två gruppernas medelvärde av ångestpoäng. Framtida studier kan visa ifall fler försökdeltagare och ett mer automatiserat tillvägagångssätt förändrar resultaten.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.</p>

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik. Vi har kommit fram till att utmärkande för särskolepedagogiken är att den är flexibel, konkret och individualiserad. Mycket i särskolepedagogiken överensstämmer med TEACCH – programmet, som också kan ha varit en påverkansfaktor. I vår studie har vi utgått från flera pedagogiska teorier med tyngdpunkt på reformpedagogik och främst funnit influenser av Vygotskijs teorier.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek. Den ekonomiska aspekten påverkar också den pedagogiska innemiljön på ett negativt sätt enligt pedagogerna. Men tre av pedagogerna menade att det fanns positiva saker med det också. De var tvungna att använda sin fantasi och kreativitet och ta tillvara på det som fanns i närmiljön. Pedagogernas kännedom om de olika pedagogiska teorierna var liten. Det var bara tre av pedagogerna som direkt kände till några av dem. Ingen av avdelningarna följde någon speciell teori men två pedagoger på en avdelning ansåg att de inspirerades av Reggio Emilia.

<p>This dissertation analyses how the Government runs governmental agencies. Which management methods can and may the Government apply for the purpose of implementing political decisions through administratively independent agencies? Can political actions be conducted with rational methods? In accordance with Swedish administrative practice, Government and Parliament are to set up comprehensive objectives and establish the principal direction of activities, while the agencies are responsible for the implementation of the political decisions. The subject of the dissertation is primarily results-based reports, and results are analysed and assessed relative to the objects.</p><p>The purpose of this study is to compare how management should work according to political programs and intensions, and how it actually works in Parliament, the Government and Government Office, and agencies. It is based primarily on a close scrutiny of management in eight agencies and in the Government Office, Government and Parliament. Special attention is devoted to the implementation of results-based management in Swedish administration, and also to relations between politicians and civil servants at various stages of the management process.</p><p>Considerable differences between objectives and reality are found, and also considerable differences between different agencies and fields of activity. Certain parts of the results-based management model have been over-applied, due to the fact that the Government has set too many and too detailed objectives. Other parts are under-applied, and there are too few examples of systematic follow-ups and assessment of activities. Results-based management contains valuable features, primarily that results awareness is emphasized in agencies, but the Government has taken its management ambitions too far. The consequence is that necessary developments and changes in the activities of the agencies have not been implemented.</p>

<p>Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är <em>Om Televisionen</em> av Pierre Bourdieu och <em>TV: Teknik och kulturell form</em> av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.</p>

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka två olika författarverk rörande TV som medium, dess utformning och påverkan på kultur. De verk jag valt att analysera är Om Televisionen av Pierre Bourdieu och TV: Teknik och kulturell form av Raymond Williams. Tanken har även varit att jämföra dessa två verk för att se vad de har gemensamt och vilka skillnader man kan utläsa av dem. För att man skall få en uppfattning om vilka Pierre Bourdieu och Raymond Williams är har jag även valt att skriva övergripande om dem och deras ideer/teorier i allmänhet. Jag analyserar deras teorier och ideér om TV inom olika områden som de framför i respektive verk samt vilket budskap dessa förmedlar.