This dissertation analyses how the Government runs governmental agencies. Which management methods can and may the Government apply for the purpose of implementing political decisions through administratively independent agencies? Can political actions be conducted with rational methods? In accordance with Swedish administrative practice, Government and Parliament are to set up comprehensive objectives and establish the principal direction of activities, while the agencies are responsible for the implementation of the political decisions. The subject of the dissertation is primarily results-based reports, and results are analysed and assessed relative to the objects. The purpose of this study is to compare how management should work according to political programs and intensions, and how it actually works in Parliament, the Government and Government Office, and agencies. It is based primarily on a close scrutiny of management in eight agencies and in the Government Office, Government and Parliament. Special attention is devoted to the implementation of results-based management in Swedish administration, and also to relations between politicians and civil servants at various stages of the management process. Considerable differences between objectives and reality are found, and also considerable differences between different agencies and fields of activity. Certain parts of the results-based management model have been over-applied, due to the fact that the Government has set too many and too detailed objectives. Other parts are under-applied, and there are too few examples of systematic follow-ups and assessment of activities. Results-based management contains valuable features, primarily that results awareness is emphasized in agencies, but the Government has taken its management ambitions too far. The consequence is that necessary developments and changes in the activities of the agencies have not been implemented.

No description available.

Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad. Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag. Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare. En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats. Detta för att utifrån ett subjektivt perspektiv förstå arbetstagarnas upplevelser. Studiens urval består ut av sex olika deltagare, varav två stycken är män och fyra stycken är kvinnor från avdelning Y. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Den efterföljande analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en redogörelse av respondenternas upplevelser kring arbetsmotivation. Denna visar att det är en blandning mellan olika inre och yttre motivationsfaktorer som leder till motivation hos de olika arbetstagarna. Vidare visar detta på att det inte finns en enda universell sanning om vad som motiverar den enskilde arbetstagaren.

Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar. Demokratibegreppet förklaras på ett instrumentellt vis, bland annat genom frågan hur istället för varför. Resultatet visar även att det finns svårigheter gällande tolkning av demokratibegreppet.

Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna. Studien består av kvalitativa intervjuer av pedagoger och specialpedagoger. Studien visar att arbetet med barns första- och andraspråksutveckling sker på ungefär samma sätt på de båda förskolorna och att de båda förskolorna inte utgår från något speciellt utformat arbetssätt för att främja barnens första- och andraspråksutveckling.

Syftet med undersökningen är att undersöka dramapedagogikens plats inom den svenska kriminalvården samt att se om några kopplingar till skolans värld synliggörs. Med plats menas det utrymme dramapedagogiken tillskrivs och hur detta kan se ut. Utifrån tre kvalitativa intervjuer synliggörs dramapedagogikens syfte, fördelar, förutsättningar samt dess mötta motstånd, inom Kriminalvården. Resultatet från intervjuerna analyseras, diskuteras och tolkas med innehållsanalytisk metod. Informanterna är tre anställda/tidigare anställda, som på olika sätt varit och/eller är involverade i dramapedagogisk verksamhet inom Kriminalvården. En har arbetat med regi, en med regi och mer dramaövningsinriktat arbete och den tredje har en bred kunskap om kulturell verksamhet inom organisationen. Detta ger undersökningen bredd samt djup. Undersökningens resultat visar på att dramapedagogik bidrar till ett konstnärligt, personlighetsutvecklande, kommunikativt och socialt lärande hos de intagna, och att dramapedagogik kan ses som ett gott komplement till Kriminalvårdens brotts- och missbruksrelaterade behandlingsprogram. Slutsatsen tyder på att dramapedagogik har en plats inom den svenska kriminalvården, men att det finns olika typer av motstånd som gör att den dramapedagogiska verksamheten blir återhållsam. Undersökningen belyser även hur dramapedagogik bidrar till ett lärande som inte handlar om faktabaserad kunskap. Ett lärande som inom Kriminalvården likväl som inom svenskt utbildningsväsen kan ses som ett komplement till vidare kunskapsinhämtning. Undersökningen är därför relevant för läraryrket. Genom att belysa detta lärande, synliggör undersökningen delar av dramapedagogikens användbarhet och möjligheter. Därför är undersökningen intressant ur både ett allmänt dramapedagogiskt/pedagogiskt perspektiv och ett kriminologiskt perspektiv.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för. Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund. För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring. Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter. Med denna kunskap som grund kan teorierna om sjökrigföring närmas med kritiska ögon och utnyttjas i det sammanhang de är utformade för.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om sociologiämnet på̊ gymnasieskolan och jämföra styrdokumentens skrivningar med lärares beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet. Centrala frågor är vilka syften med ämnet sociologi som anges i styrdokumenten, vilka syften de intervjuade sociologilärarna anger och om lärarna upplever att det finns andra faktorer som påverkar undervisningen. Studiens material består av ämnesplanen för sociologi samt intervjuer med sociologilärare utförda via e-post. I studien används en kvalitativ textanalys och en kvalitativ intervju. Studiens teoretiska ramverk utgår från Dahllöfs ramfaktorteori, Lundgrens läroplanskoder, Englunds utbildningsfilosofiska strömningar samt Bernsteins begrepp. Denna studies huvudresultat visar att olika läroplanskoder samverkar och pendlar mellan varandra i sociologins ämnesplan. Detta tar sig uttryck på̊ olika sätt i lärarnas beskrivningar av det ämnesmässiga innehållet och kan tänkas hänga samman med lärarnas yrkeserfarenhet och stoffrepertoar. Samtidigt har studien visat att ramfaktorer såsom läromedel och gruppstorlek påverkar innehållet i sociologiundervisningen.

Evolutionsteorin är att betrakta på samma sätt som gravitationsteorin eller Einsteins relativitetsteori – ett naturvetenskapligt faktum och en utgångspunkt i biologins kunskapsanspråk. Den har därför en särskilt stark status i den svenska skolans styrdokument och centrala innehåll för både grund- och gymnasieskolan. Trots detta visar flertalet undersökningar att elever, såväl som lärare, har stora svårigheter med evolutionsteorin. Därtill framgår också att elever har svårt att urskilja fakta, eller teorier, från åsikter – en kritisk del för att förstå naturvetenskapliga teorier. Syftet med detta arbete var därför att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers kunskaper i evolutionsteori och kunskap om naturvetenskapliga teorier, samt sambandet däremellan. Arbetet genomfördes med en kvantitativt innehållsanalytisk ansats med en skriftlig enkätundersökning. I denna enkätundersökning deltog 89 elever vid de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga gymnasieprogrammen, fördelade på 4 skolor i Växjö kommun. Av undersökningens resultat framkom att elever bristande har kunskaper, både om evolutionsteorin och vad som utgör en naturvetenskaplig teori. Resultaten antyder också att det finns ett starkt positivt samband mellan elevers kunskaper om evolutionsteorin och kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning. I stort bekräftar dessa resultat det fåtal studier som tidigare genomförts i en svensk gymnasial kontext, men bidrar också med förnyad insikt i elevers kunskaper om naturvetenskaplig teoribildning och sambandet med evolutionsteorin. Detta kan komma att vägleda framtida didaktisk praktik och öppna nya dörrar för naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning kring evolution, naturvetenskaplig teoribildning och elevers förmågor att uttrycka dessa kunskaper. Arbetet bör emellertid ses som en tidig introduktion till sagda områden.

Skolfrånvaro är ett omdebatterat ämne som i olika rapporter och i forskning lyfts fram som ett samhällsproblem. Forskningen är omfattande, både nationellt och internationellt. Eftersom tillräckliga kunskaper saknas om elevers erfarenheter av skolfrånvaro så är det ett perspektiv som behöver belysas mer. Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur skolan kan arbeta för att främja skolnärvaro genom att undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett elevperspektiv. Studien tar sin utgångspunkt i en narrativ metod. Genom livsberätteler bidrar ett antal elever med kunskap om närvarofrämjande insatser utifrån egna erfarenheter av skolfrånvaro inom gymnasieskolan. Jag intervjuade sex elever från fyra olika kommuner samtliga med erfarenheter av skolfrånvaro i gymnasieskolan. Eleverna studerade inom både yrkesförberedande och studieförberedande program. En elev hade erfarenhet av gymnasieskolans introduktionsprogram. Studien fokuserar på tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka orsaker till skolfrånvaro framträder i elevernas berättelser, vilka erfarenheter har elever av närvarofrämjande insatser samt vilka insatser väljer elever själva att lyfta fram som viktiga i ett närvarofrämjande arbete? Jag valde en kvalitativ forskningsansats och utgick från en tematisk ostrukturerad intervjuguide då det därigenom fanns en större möjlighet för informanten att själv förmedla den bild de vill ge av sitt liv. Studiens teoretiska ansats utgår från specialpedagogiska teorier och innefattas av det kompensatoriska och relationella perspektivet. Därutöver tillkommer de teoretiska begreppen; inkludering, delaktighet och exkludering. Studiens teoretiska ram har även utvidgats med begreppet KASAM. Känslan av sammanhang är grundläggande inom Antonovskys salutogena teori om hälsa. Resultatet visar att det finns många orsaker till elevers skolfrånvaro och att orsakerna är komplexa. Elevers erfarenheter av närvarofrämjande insatser ser olika ut eftersom arbetet skiljer sig åt både mellan och inom skolor. Elever har förslag på hur skolor kan arbeta för att främja skolnärvaro.