The aim of this study is to investigate family therapists understanding of knowledge, theories and methods in the treatment of mothers who use violence against their children. The study is made on the basis that the operation is not based on clear evidence-based knowledge and examines how family therapists understand and combines existing methods and theories in social work. Methodically the study is based on qualitative interviews with five family therapists in different municipalities in the south of Sweden. A compilation of the interviews gave rise to two main themes: Mothers and violence respective Treatment. The result shows that there are not always explicit methods and theories available in the treatment of violent mothers. Despite this, the family therapists shows a large degree of consensus regarding methods and theories. In the discussion it is suggested that this may be due to some theories and methods are so integrated in the environments that the family therapists are active in that they do not specifically reflect on them. They have, in short, become routine. / Syftet med denna studie är att undersöka familjebehandlares förståelse av kunskaper, teorier och metoder i behandlingen av mammor som använder våld mot sina barn. Studien görs mot bakgrund av att verksamheten inte bygger på tydliga evidensbaserade kunskaper och undersöker hur familjebehandlare, mot denna bakgrund, förstår och kombinerar i socialt arbete befintliga metoder och teorier. Metodiskt bygger studien på kvalitativa intervjuer med fem familjebehandlare i olika kommuner i södra Sverige. En sammanställning av intervjuerna gav upphov till två huvudteman: Mammor och våld respektive Behandling. Resultatet visar att det inte alltid finns uttalade metoder och teorier att tillgå i behandling av våldsutövande mammor. Trots detta uppvisar familjebehandlarna en relativt stor samstämmighet kring metoder och teorier. I diskussionen föreslås att detta kan bero på att vissa teorier och metoder är så integrerade i de miljöer familjebehandlarna är verksamma att de inte längre uttrycklig reflekterar över dem. De har, kort sagt, blivit rutin.

Current computer-based medical systems used in health care, such as analysis programs, has evolved which has redirected the focus to creating user-interfaces based on cognitive theories, to enhance the usability for the end-user. Which cognitive science theories can be applied to interfaces of analysis programs, focusing on a search function of data, the settings of initial parameters and visual representation of data (in this study, programs specifically for motion detection) to optimize the usability for the end-user? This study has a total of 8 participants, who underwent 2 evaluations of MoLabTM, an analysis program. The evaluation consisted of an observation study followed by a semi-structured interview, consisting of 10 questions. After the first evaluation, the problems were compiled, hence 10 guidelines were raised based on numerous cognitive science theories. The guidelines were used to reform the current design of the analysis program and create a low-fidelity prototype. The low-fidelity prototype was later evaluated by 5 of the previous participants, which showed an experienced improvement of the usability of the analysis program. Afterwards a high-fidelity prototype was created. The results of this study show that by using cognitive science theories in analysis programs (focusing on search function of data, settings of initial parameters and visual representation of data), in the form of guidelines, optimizes the usability for the enduser. In further research, other parts of analysis programs or other programs can be investigated using the raised cognitive guidelines, to study if it optimizes the usability for the end-user. / Nuvarande datorbaserade medicinska system som används inom hälsovård, såsom analysprogram, har utvecklats vilket har lagt fokus på att skapa användargränssnitt baserade på kognitiva teorier, för att förbättra användbarheten för slutanvändaren. Vilka kognitiva vetenskapsteorier kan appliceras på gränssnitt för analysprogram, med inriktning på en sökfunktion av data, inställningarna för initiala parametrar och visuell representation av data (i denna studie, program specifikt för rörelsedetektering) för att optimera användbarheten för slutanvändare? Denna studie har totalt 8 deltagare, som genomgick 2 utvärderingar av MoLabTM, ett analysprogram. Utvärderingen bestod av en observationsstudie följd av en semistrukturerad intervju, bestående av 10 frågor. Efter den första utvärderingen sammanställdes problemen, varpå 10 riktlinjer skapades baserat på flertal kognitiva vetenskapsteorier. Riktlinjerna användes för att reformera analysprogrammets nuvarande utformning och skapa en prototyp. Prototypen utvärderades senare av 5 av de tidigare deltagarna, vilket visade en ansenlig förbättring av analysprogrammets användbarhet. Efteråt skapades en high-fidelity prototyp. Resultaten av denna studie visar att användningen av kognitiva vetenskapsteorier i analysprogrammen (med inriktning på sökfunktion av data, inställningar av initiala parametrar och visuell representation av data) i form av riktlinjer optimerar användbarheten för slutanvändaren. Vid vidare forskning kan andra delar av analysprogram eller andra program undersökas med hjälp av de alstrade kognitiva riktlinjerna, för att studera om det optimerar användbarheten för slutanvändaren.

Denna uppsats handlar om hur Indiens populära mytologiska tv-serier ger de gamla myterna en ny språkdräkt i nya medier. Samtidigt som de får en ny språkdräkt förändras vilka värden som betonas och hur gudarna framställs. Uppsatsen gör en jämförande analys av hur tv-serien Devon Ke Dev Mahadev, som började sändas 2011 på indisk tv, och urkunden Shiva Purana framställer berättelsen om när Shiva först gifter sig med Sati och sedan Parvati. Uppsatsen tar avstamp i postkoloniala teorier, kolonialismens historia och läskunnighet i Indien för att visa på vilka värden som ändrats och försöker även ge en förklaring till förändringen. Uppsatsen diskuterar även myternas förändringsbarhet och flexibilitet.

This thesis is a study that has its beginning in Jan Grimells book När identiteter förändras. Grimell uses a method that is called “psychological exegesis”, to find out something about the human identities in biblical stories. This thesis tries this method on female characters in the Gospel of Luke to find out if the method can show us something new about these characters.In addition to the method, this thesis also uses the theory “Dialogical Self Theory”, which is the same theory as Grimell uses. The theory is focused on how a person’s identity operates, and suggest that a person is a collection of “I-positions” that create a me-community, which is the self or the persons identity. An “I-position” is something that a person is, or something that an externally factor makes a person; for example: me as someone who is stressed, me as a mom, or me as a car owner. A person can be all of these things and it is the dialog between the positions that create the identity.The thesis focuses on the Gospel of Luke and especially on two narratives about women; the haemorrhaging woman in Luke 8:40-48 and the woman who anoints Jesus in Luke 7: 36-50. It is on these to characters that the psychological exegesis is made, and the I-positions are analysed and discussed from the theory Dialogical Self Theory. In addition to the Dialogical Self Theory, these women and their I-positions are discussed from a gender, masculinity and intersectionality perspective to find out the women’s contexts and how they affect their I-positions.The aim in this thesis is to see if this way of doing exegesis may help us find new things abouts these characters in the Gospel of Luke, and the discussion concludes that the method and the theory requires a lot from the reader or the interpreter. It also requires making a lot of assumptions, and it is hard to know if they are correct or not. But it also concludes with the help from theories about the world around the text and its context, you may come closer to the characters and the meaning of their stories.

Tillämpningen av pekskärmar i fordon har de senaste åren ökat i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt, samtidigt som användandet av handhållna smartphones förbjudits då det anses vara för riskfyllt vid bilkörning. För att inte föraren ska rikta sin uppmärksamhet för mycket mot bilens infotainmentskärm istället för vägen är det viktigt att minska den kognitiva belastning som ställs på föraren. Genom att använda ett gränssnitt framtaget baserat påkognitionsvetenskapliga teorier och jämföra det mot ett gränssnitt baserat på dagens infotainmentsystem som i studien går under namnet designkursgränssnittet, undersöker denna observationsstudie om ett kognitionsvetenskapligt gränssnitt kan minska tiden då föraren tittar bort från vägen. Hypotesen är att det kognitionsvetenskapliga gränssnittet kommer minska tiden som föraren tittar bort från vägen jämfört med designkursgränssnittet. Denna studie har totalt 10 deltagare (5 män och 5 kvinnor) som fick utföra 8 olika uppgifter på vardera gränssnitt medan de skulle ha koll på vägen som presenterades på en dator framför dem, samt svara på en semistrukturerad intervju innan testen och efter vardera test. Både ljud och video spelades in genom programmet Camtasia för att kunna registrera deltagarnas ögonrörelser samt svar på intervjuerna. Resultaten av denna studie pekar på att ett infotainmentsystem för bilar baserat på kognitionsvetenskap kan minska tiden en förare tittar bort från vägen. Vidare forskning kan undersöka ifall fler eller andra kognitiva teorier kan bidra till att minska tiden som en förare tittar på infotainmentskärmen, eller med andra metoder såsom en bilkörnings-simulator eller en eye tracker. / The integration of touch screens in vehicles has increased in recent years as the technological development progresses. At the same time the use of handheld smartphones has been banned as it is considered too risky whilst driving. It is important to reduce the cognitive load placed on the driver so that the driver does not focus too much on the car’s infotainment screen insteadof the road. This observation study investigates whether a cognitive science interface can reduce the time spent looking away from the road by using an interface based on cognitivescience theories and comparing it to an interface based on today’s infotainment systems, whichin the study is referred to as ”the design course interface”. The hypothesis is that the cognitive science interface will reduce time the driver looks away from the road compared to the design course interface. This study has a total of 10 participants (5 men and 5 women) who had to perform 8 different tasks on each interface and answer a semi-structured interview before the tests and after each test. Both audio and video were recorded using the program Camtasia inorder to register the participants’ eye movements and interview answers. The results of this study indicate that an infotainment system based on cognitive science can reduce the time a driver looks away from the road. Further research can investigate wether other cognitive science theories can contribute to reduce the time, or try other methods such as a simulator or an eye tracker.

Impostorfenomenet (IF) är vanligt förekommande i den akademiska kontexten. Studier visar att fenomenet har en negativ påverkan på studenters hälsa och prestation, vilket riskerar att följa studenterna in i arbetslivet. Det är viktigt att undersöka vilka faktorer som kan påverka fenomenet, för att få en ökad kunskap om hur det kan motverkas. Självmedkänsla och ett dynamiskt mindset har i tidigare forskning föreslagits som potentiella skyddsfaktorer mot IF, medan ett statiskt mindset har associerats till högre grad av IF. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur vanligt förekommande impostorfenomenet är hos universitetsstudenter vid ett svenskt universitet. Ytterligare syftade studien till att undersöka huruvida självmedkänsla och mindset predicerar IF. Totalt 238 studenter från olika universitetsutbildningar deltog i studien. Data samlades in via Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale och Self-compassion Scale Short Form. Deskriptiva analyser och en multipel regressionsanalys genomfördes. Resultatet visade att 68.1% av deltagarna upplevde frekventa och höga nivåer av IF. Självmedkänsla och mindset förklarade tillsammans 51.7% av variationen i IF. Endast självmedkänsla var en signifikant prediktor, där högre grad av självmedkänsla relaterade till lägre grad av IF. Resultatet antyder att IF är vanligt förekommande, samt att ett självmedkännande förhållningssätt kan skydda mot impostorkänslor, vilket anger en riktning för framtida forskning för att utveckla lämpliga interventioner. / The impostor phenomenon (IP) is common within the academic context, and has a negative impact on students’ health and performance, with the risk of affecting their later careers. This highlights the need to investigate which factors are involved in the phenomenon, to develop a better understanding for its prevention. Self-compassion and a growth mindset have been suggested as potential resilience factors against IP, while a fixed mindset has been linked to higher rates of IP. The purpose of the present study was to determine the prevalence of IP in a sample of Swedish university students. The purpose was also to explore how self-compassion and mindset predict IP. A total of 238 students from different university programs participated in the study. Data was collected with the Clance Impostor Scale, Theory of Intelligence Scale and Self-compassion Scale Short Form. Descriptive analyses and a multiple regression analysis was performed. The result showed that 68.1% of participants reported frequent or high levels of IP. Self-compassion and mindset together explained 51.7% of the variation in the impostor phenomenon. Self-compassion was the only significant predictor, with higher rates of self- compassion being related to lower rates of IP. The results suggest that IP is a common experience, and that self-compassion can function as a protective factor, which motivates the need for further research on effective interventions.

In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research. / I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen. I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta. Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik.

Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes. Intervjuerna genomfördes med tre anställda ur personalgruppen och två ur ledningen. Studiens resultat visar att det råder vissa brister kring det praktiska tillämpandet av verksamhetens teorier och metoder. Studien visar också att personalgruppen har en del svårigheter med att upprätthålla ett gemensamt förhållningssätt – trots detta anser de flesta att de arbetar mot gemensamma mål. Ledarskapet som bedrivs på Multigruppen är i stort lyhörda mot sin personal, ställer krav och ger positiv feedback. Trots detta visar studien att majoriteten av personalgruppen inte är trygga med den ledning som finns. I studien diskuteras bland annat vad som kan tänkas vara de bidragande orsakerna till det resultat som framkommit samt studiens svagheter och styrkor. / Within institutional care for at-risk youth it has been shown that several factors are crucial for a positive outcome. One of these factors is the unanimity of the staff. In the present study, the aim has been to examine the theories and methods practiced at Multigruppen, an institution for at-risk youth. The study looks at the staffs’ familiarity as well as consensus with these theories and methods, the leadership system and the leaderships’ strategies to promote a consensus. The study was based on quantitative and qualitative methods. A survey and five interviews with staff members were conducted, two of which were in leadership roles. The results show inconsistencies between the theoretical and the in fact practiced methods in the treatment process. The study also shows that the staff have difficulty maintaining a common approach, however that most believe they are working toward common goals despite this. The leadership at Multigruppen is generally receptive of staff input and gives positive feedback as demanding high standards. Despite this, the study shows that the majority of the staff group have insecurities in regards to the leaderships’ capability. The study includes a discussion of possible contributing factors to the results obtained as well as the study’s’ strengths and weaknesses.