Current computer-based medical systems used in health care, such as analysis programs, has evolved which has redirected the focus to creating user-interfaces based on cognitive theories, to enhance the usability for the end-user. Which cognitive science theories can be applied to interfaces of analysis programs, focusing on a search function of data, the settings of initial parameters and visual representation of data (in this study, programs specifically for motion detection) to optimize the usability for the end-user? This study has a total of 8 participants, who underwent 2 evaluations of MoLabTM, an analysis program. The evaluation consisted of an observation study followed by a semi-structured interview, consisting of 10 questions. After the first evaluation, the problems were compiled, hence 10 guidelines were raised based on numerous cognitive science theories. The guidelines were used to reform the current design of the analysis program and create a low-fidelity prototype. The low-fidelity prototype was later evaluated by 5 of the previous participants, which showed an experienced improvement of the usability of the analysis program. Afterwards a high-fidelity prototype was created. The results of this study show that by using cognitive science theories in analysis programs (focusing on search function of data, settings of initial parameters and visual representation of data), in the form of guidelines, optimizes the usability for the enduser. In further research, other parts of analysis programs or other programs can be investigated using the raised cognitive guidelines, to study if it optimizes the usability for the end-user. / Nuvarande datorbaserade medicinska system som används inom hälsovård, såsom analysprogram, har utvecklats vilket har lagt fokus på att skapa användargränssnitt baserade på kognitiva teorier, för att förbättra användbarheten för slutanvändaren. Vilka kognitiva vetenskapsteorier kan appliceras på gränssnitt för analysprogram, med inriktning på en sökfunktion av data, inställningarna för initiala parametrar och visuell representation av data (i denna studie, program specifikt för rörelsedetektering) för att optimera användbarheten för slutanvändare? Denna studie har totalt 8 deltagare, som genomgick 2 utvärderingar av MoLabTM, ett analysprogram. Utvärderingen bestod av en observationsstudie följd av en semistrukturerad intervju, bestående av 10 frågor. Efter den första utvärderingen sammanställdes problemen, varpå 10 riktlinjer skapades baserat på flertal kognitiva vetenskapsteorier. Riktlinjerna användes för att reformera analysprogrammets nuvarande utformning och skapa en prototyp. Prototypen utvärderades senare av 5 av de tidigare deltagarna, vilket visade en ansenlig förbättring av analysprogrammets användbarhet. Efteråt skapades en high-fidelity prototyp. Resultaten av denna studie visar att användningen av kognitiva vetenskapsteorier i analysprogrammen (med inriktning på sökfunktion av data, inställningar av initiala parametrar och visuell representation av data) i form av riktlinjer optimerar användbarheten för slutanvändaren. Vid vidare forskning kan andra delar av analysprogram eller andra program undersökas med hjälp av de alstrade kognitiva riktlinjerna, för att studera om det optimerar användbarheten för slutanvändaren.

Tillämpningen av pekskärmar i fordon har de senaste åren ökat i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt, samtidigt som användandet av handhållna smartphones förbjudits då det anses vara för riskfyllt vid bilkörning. För att inte föraren ska rikta sin uppmärksamhet för mycket mot bilens infotainmentskärm istället för vägen är det viktigt att minska den kognitiva belastning som ställs på föraren. Genom att använda ett gränssnitt framtaget baserat påkognitionsvetenskapliga teorier och jämföra det mot ett gränssnitt baserat på dagens infotainmentsystem som i studien går under namnet designkursgränssnittet, undersöker denna observationsstudie om ett kognitionsvetenskapligt gränssnitt kan minska tiden då föraren tittar bort från vägen. Hypotesen är att det kognitionsvetenskapliga gränssnittet kommer minska tiden som föraren tittar bort från vägen jämfört med designkursgränssnittet. Denna studie har totalt 10 deltagare (5 män och 5 kvinnor) som fick utföra 8 olika uppgifter på vardera gränssnitt medan de skulle ha koll på vägen som presenterades på en dator framför dem, samt svara på en semistrukturerad intervju innan testen och efter vardera test. Både ljud och video spelades in genom programmet Camtasia för att kunna registrera deltagarnas ögonrörelser samt svar på intervjuerna. Resultaten av denna studie pekar på att ett infotainmentsystem för bilar baserat på kognitionsvetenskap kan minska tiden en förare tittar bort från vägen. Vidare forskning kan undersöka ifall fler eller andra kognitiva teorier kan bidra till att minska tiden som en förare tittar på infotainmentskärmen, eller med andra metoder såsom en bilkörnings-simulator eller en eye tracker. / The integration of touch screens in vehicles has increased in recent years as the technological development progresses. At the same time the use of handheld smartphones has been banned as it is considered too risky whilst driving. It is important to reduce the cognitive load placed on the driver so that the driver does not focus too much on the car’s infotainment screen insteadof the road. This observation study investigates whether a cognitive science interface can reduce the time spent looking away from the road by using an interface based on cognitivescience theories and comparing it to an interface based on today’s infotainment systems, whichin the study is referred to as ”the design course interface”. The hypothesis is that the cognitive science interface will reduce time the driver looks away from the road compared to the design course interface. This study has a total of 10 participants (5 men and 5 women) who had to perform 8 different tasks on each interface and answer a semi-structured interview before the tests and after each test. Both audio and video were recorded using the program Camtasia inorder to register the participants’ eye movements and interview answers. The results of this study indicate that an infotainment system based on cognitive science can reduce the time a driver looks away from the road. Further research can investigate wether other cognitive science theories can contribute to reduce the time, or try other methods such as a simulator or an eye tracker.