Grängesberg är en gruvort i Bergslag som är uppbyggd kring en storskalaig järngruva och som var kring sekelskiftet en av de viktigaste platserna för den svenska ekonomin. Idag är gruvan nedlagd och allt som finns kvar är ett enormt gruvhål och storskaliga industribyggnader. Mitt projekt är en undersökning genom designmetoder till ett forsök att förstå den komplexitet av vad Grängesberg har varit och vad Grängesberg är idag. / Grängesberg, a town in Bergslagen build up around a large-scale iron mine were one of the most important places for the Swedish economy during the turn of the 20th century. Today the mine is closed down and all that is left is an enormous crater and huge industrial structures. My project is an investigation through design methods to try to understand the complexity of what Grängesberg have been and what it is today.

Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.           Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.          I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>          Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>         I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

<p>Denna uppsats problematiserar initialskedet av en lärprocess. Syftet med studien är att studera vad ett iscensättande av kunskapssituationer kan vara och hur man designar desamma. De metoder som används är litteraturstudie och djupintervjuer med sakkunniga inom ämnesfältet. Texterna har analyserats och skrivits fram och sammanfogats inom ramen för uppsatsen. Intervjuerna han transkriberats och analyserats utifrån syftet.</p><p>Iscensättandet av kunskapssituationer presenteras utifrån fyra underrubriker. Konstnären som metafor, samtidskonsten, estetiska erfarenheter och ramverk för iscensättanden. Konstnären används delvis som metafor för den moderna läraren. Den estetiska erfarenheten och de kreativa processerna i alla skolans ämnen beskrivs som grundläggande inom pedagogik och är en förutsättning för designperspektivet.</p><p>I designen ingår mediering och multimodalitet. Mediering handlar om vilka medier vi använder oss av i vår kommunikation och vilken förståelse vi har av något. Multimodalitet är när vi använder olika uttrycksformer med skilda egenskaper, så som tal, text, bild, musik gestik mm.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur maskulinitet iscensätts på hemsidan Flashback. Med teoretiska begrepp kopplat till hegemonisk maskulinitet, genus och performativitet har jag undersökt vilka kategorier medlemmar beskriver som viktiga för att framställas som en man. Vidare har språket studerats för att se vilka underliggande ideal som framkommer kopplat till maskulinitet och att vara en man.  Uppsatsen är en netnografisk studie och flera trådar på Flashback har undersökts för att få en övergripande bild av de olika kategorierna som går att tyda i inläggen.  Studiens resultat visar att medlemmar på forumet iscensätter maskulinitet genom att distansera sig ifrån avvikande kroppar, så som homosexuella män och invandrare. Medlemmarna visar på att maskulinitet inte kan uppnås när femininitet går att finna i beteenden. När användarna tolkar individer som feminina etablerar de distans via skällsord samt kopplar de avvikande individerna till oönskade beteenden, så som att klassificera dem som kriminella invandrare eller feminatzies. Flashback framstår som en maskulin miljö baserat på språket och de tendenser som visar sig vara återkommande samt den ideala maskuliniteten som medlemmarna på hemsidan beskriver. Ett ideal som hänvisar till en stark kropp och mentalitet, någonting som står i direkt kontrast till femininet.

<p>The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: <em>Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone</em> and <em>desire after impossibility and the road ahead.</em> By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. </p><p> </p>

The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free.

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen.   Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel. Utställningens makt, Klädedräktens makt, Museets makt och sist men inte minst Uttryckets makt. Vardera kapitel behandlar makt ur olika perspektiv, både ur museets intentioner, museiverksamhetens utveckling, kläders kommunikativa egenskaper och uttrycksmedels inverkan på besökarna. Detta gör jag med hjälp av deltagande fältarbete och med föreställningsanalys. Modevetenskap och museivetenskap fördjupar förståelsen för den specifika utställningens komplement. Tillsammans kompletterar kapitlen varandra och skapar en fördjupad helhet av utställningen. Uppsatsen diskuterar hur ett museum och deras utställningsverksamhet är iscensatt kunskap. I mitt avslutande kapitel Livrustkammaren har bytt kostym kommenterar jag den utvecklingen som jag noterat på Livrustkammaren samt vilket symboliskt roll Maktspel har i den utvecklingen. De fyra rummen som utställningen består av symboliserar i mitt slutresultat hur makten inom museiväsendet succesivt förflyttats från museets kunskap till att inkludera besökarna och tolkningar. / The thesis focus on the exhibition Power Games presented at the Royal Armoury in Stockholm during 14th of March 2014 until 5th of January 2015. It involves the practice of history in popular culture. The exhibition incorporates stories of Swedish Renaissance with the English Elizabethan period along with Shekhar Kapur's films about Elizabeth I as well as the dramatic fictional continent of Westeros in HBO's TV series Game of Thrones. The intention of Power games is for the visitor to question the usage of history as well as emphasizing dramatic elements within history. I´ve taken an interest in the different power plays within the exhibition. The thesis discusses museums and exhibitions ways of staging knowledge. My intention is to investigate the elements of this staging.   The thesis is divided into four main thematic chapters: The power of exhibition, The power of costume, The power of museums and The power of expression. The aim with this thesis is to take a closer look at these specific contexts from a different angle and combine them by applying fashion studies, fieldwork and performance analysis. In my final chapter The changed costume of the Royal Armoury I comment on the accentuated development and the symbolic role that Power games have in this progress. The four rooms of the exhibition represent a new way of staging within museums. The power has gradually shifted from only involving objects and knowledge of the museum to including a narrative of visitors and different interpretations of history. The Royal Armoury has challenged old conventions of museum and started to question their power position.

Inledning: Med inspiration från vår tidigare kunskapsöversikt: Fysiskt aktiva barn: Bättre i matematik, och andra inspirationskällor som Bunkefloprojektet, WHO, egna erfarenheter från VFU- perioder och den rådande debatten som finns idag om huruvida fysisk aktivitet har någon effekt på elevers skolprestationer, har vi gjort en undersökning som belyser elevers och lärares utsagor om hur de själva upplever effekterna av fysisk aktivitet. Studiens syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur elever beskriver sina upplevelser om sitt eget lärande i direkt anslutning till att de varit fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur lärare beskriver att fysisk aktivitet påverkar elever under skoldagen. Metod: I denna studien har en kvalitativ metod och en kvantitativ metod använts. Tio lärare intervjuades och 107 elever fick svara på enkätfrågor relaterade till vår studies syfte. Utsagorna från intervjun och svaren från enkätundersökningen analyserades med hjälp av teorin didaktisk design, design för lärande och sammanställdes. Resultat: Resultatet visar att mer än 75 procent av eleverna i deras svar uppger att de i någon mån känner sig piggare, mer koncentrerade eller bättre fokuserade i nära anslutning till att de på något sätt varit fysiskt aktiva. Detta stämmer också med vad lärarna säger om hur de upplevereleverna efter de varit fysiskt aktiva.

Uppsatsen ämnar till att analysera fotografier tagna av fotografen Wilhelm von Gloeden mellan åren 1890—1910. Genom att undersöka fotografierna utifrån aspekter om iscensättning och performativitet leds syftet vidare till en analys och diskussion som berör homoerotik, klass, genus, sexualitet och orientalism. Tillvägagångssättet för analysen utgår från Anne D’Allevas formalanalys som är utformad efter tvådimensionella verk. Analysen stöds av Judith Butlers idéer om vad en performativ akt symboliserar ur ett queerperspektiv. Analysen kring fotografierna i förhållande till orientalism och hur Västeuropeiska konstnärer har konstruerat en bild av Sydeuropeiska samhällen grundas på texter av Edward W. Said och Linda Nochlin. Uppsatsen är uppdelad i två kapitel. Det första kapitlet berör främst den antika iscensättningen i von Gloedens fotografier med ett fokus på sociala relationer. Det andra kapitlet berör en kategorisering av von Gloedens fotografier samt på vilket sätt det går att analysera fotografierna utifrån perspektiv som pornografi, konst och kön. Frågeställningarna bygger på vad som går att utläsa genom att undersöka iscensättningen i fotografierna och om en problematik går att utläsa utifrån fotografiernas motiv. Resultatet påvisar olika ingångsätt till en analys av von Gloedens fotografier och vad som går att utläsa både allmänt och personligt genom att studera iscensättning och performativitet utifrån ett queerperspektiv. Nyckelord: Wilhelm von Gloeden, fotokonst, bildanalys, homoerotik, iscensättning, performativitet, genus, sexualitet, klass, sociala relationer, orientalism, Taormina