This essay has examined how information about the Spanish speaking world in textbooks from two series of schoolbooks in Spanish for the Swedish grades 7-9 relates to the Swedish curriculum. The main questions were: what themes appear in the texts, how do the texts relate to the ’cultural and social purpose’ in the syllabus for the school subject modern languages, and which areas of the Spanish speaking world are represented? The method used in the investigation has been partially quantitative and qualitative. The result showed that the theme ’geography’ was the biggest among the analyzed texts. It also showed that Spain by far was the most frequent of the Spanish speaking areas in the texts. Furthermore, the analysis showed that in some cases the texts showed a lack of interculturality, which could have negative consequences for the relations with the ’cultural and social purpose’ of the syllabus.

As today's classroom has transformed into a multicultural classroom, it brings with it both possibilities and challenges. We have asked ourselves the questions whether the application of an intercultural perspective in history education is possible and doable, and what obstacles and opportunities may present themselves if this perspective is applied. We have studied research regarding interculturality in a classroom specific context and through a wider theoretical framework. We did this to analyze how and if it is applicable to the subject of history education in a school context. The search engines used are: “ERC”, “ERIC”, and “SWEPUB”.     Our paper concludes that interculturality can be applied in history education without compromising eithers core ideas. Through the use of teacher discussion groups, together with introspection from the teachers’ regarding their own practice, we have found the implementation to be possible. Another aspect is that the use of historical empathy in exercises has an effect on students’ ability to construct the necessary perspective shifts needed to acquire an intercultural ability in history education. Further, we discovered that students and teachers share the view that interculturality needs to be implemented in school. However, we also note that some research regarding teachers' views are split between some deeming it to be unnecessary. Lastly, we have found that harnessing student’s emotional responses to historical issues can have positive results in regard to their acquisition of different perspectives. These perspectives lay the groundwork for the historical empathy that helps them acquire intercultural competence.      The main obstacles for applying an intercultural perspective in history education is suggested by our research to be mainly a lack of resources, time, and supporting structures.

Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.

Utifrån nyckelbegreppen interkulturalitet och internationalitet har vi skrivit en uppsats om huruvida en lyckad integration kan vara möjlig att uppnå via dessa begrepp. Syftet är att undersöka hur lärare hanterar den segregation vi har i vårt samhälle, i sin undervisning. Vi har tittat närmare på om och hur de verkar för integration samt hur de hanterar eventuella konflikter i skolvardagen, konflikter som kan vara relaterade till rädsla och fördomar för det okända. För att kunna besvara vårt syfte, har vi utgått från en teoretisk grund. Denna vilar på en litteraturstudie kring språksociologiska teorier, teorier kring läroplanen samt teorier kring dagens mångkulturella samhälle. Genom den teoretiska grunden har vi analyserat de intervjuer vi genomfört. Intervjuerna är kvalitativa och gjorda i tre skolor i södra Sverige. Fem lärare medverkar, två av dem undervisar på gymnasiet, två arbetar i grundskolans senare åldrar medan en arbetar i grundskolans tidigare åldrar. Skolorna är sinsemellan mycket olika både gällande antal elever med annan kulturell bakgrund, lärarnas inställning till olika företeelser i skolan samt det faktum att åldrarna bland eleverna de intervjuade undervisar, skiljer sig kraftigt åt. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att genom en medveten användning av internationalisering och interkulturalisering i undervisningen och i hela skolans organisation, kan en bättre integration vara möjlig att uppnå.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att kommunicera med vårdnadshavare som har bristande språkkunskaper i svenska och engelska. Studien utgår från två forskningsfrågor som söker att belysa de utmaningar förskollärare möter vid kommunikationsarbetet samt de metoder och strategier som används. Begreppet Interkulturell kommunikation används som en teoretisk ram för att tolka empirin. Studien använder sig av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta verksamma förskollärare som undersökningsmetod och för att samla relevant data. Resultatet visar att förskollärarna möter utmaningar inom tre dimensioner; den kommunikativa, sociala och medborgerliga. Dessa dimensioner står i relation till varandra och utgör varandras förutsättningar. För att kunna lösa dessa utmaningar använder sig förskollärarna av olika verbala och icke-verbala kommunikationsmetoder. De tar dessutom hjälp av individer med relevant språklig erfarenhet och använder själva miljön som ett kommunikationssätt. Metoderna och strategierna blir på så sätt beroende av de tillgängliga förutsättningarna i verksamheten.

Kultur är något som är närvarande i alla människors vardagliga liv, även i förskolan. Dock finns svårigheter i hur pedagoger ska förhålla sig i bemötandet av kulturer som inte är den egna. Interkulturalitet blir därför ett begrepp som blir allt mer centralt i förskolan. Syftet med denna kvalitativa studie var att ge en överblick över hur interkulturalitet i förskolan beskrivs i forskning. Studien bygger på en systematisk litteraturstudie med tolv artiklar som genererats genom två databassökningar. Resultatet av denna studie resulterade i sju teman; Pedagogers medvetenhet och förhållningssätt, Samverkan med vårdnadshavare, Pedagogers inställning och makt, Svårigheter i kontakt med vårdnadshavare, Barnslärande i en interkulturell verksamhet, Pedagogers lärande i en interkulturell verksamhetoch Utveckling i samverkan med vårdnadshavare. Resultatet visar att pedagogers roll och förhållningssätt till interkulturalitet påverkar vilka förutsättningar barn i förskolan får för att kunna förstå och se värdet i ett mångkulturellt samhälle. Resultatet visar även att kulturer behöver få ta plats inom förskolans verksamhet för att uppmuntra förståelse för mångkulturalitet och motverka att fördomar och förutfattade meningar tar fäste i verksamheten.

Vi som gjort denna rapport kommer från olika härkomster och har båda mött och interagerat med mångfald under våra VFU-perioder. Vi vet att samhället idag präglas av kulturell och språklig mångfald på grund av den ökade migrationen. Därför anser vi att det är viktigt att förskollärare har kunskap om att arbeta med mångkulturalitet på ett integrerande sätt i förskolan. Utifrån detta kom vi fram till att vi vill undersöka hur förskollärare uppfattar begreppet interkulturalitet i förskolan och hur deras arbetssätt kopplat till interkulturalitet ser ut. Vi är även nyfikna på om förskollärarna känner att det finns möjlighet för utveckling inom ämnet interkulturalitet i deras yrkesroll. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av datorstödda intervjuer som vi analyserat utifrån en tematisk analys. Resultaten visar att förskollärarna är medvetna om att det är deras förhållningssätt och utgångspunkt som spelar en viktig roll för att möjliggöra interkulturellt lärande. Förskollärarna anser att alla kulturer och språk som finns inom förskolan bör lyftas och integreras i förskolans verksamhet och att förskollärarna själva ska ha en öppen, nyfiken och intresserad attityd i arbetet med interkulturalitet. Förskollärarna upplever även att det finns plats och möjlighet för utveckling inom kunskapsområdet i verksamheten och yrkesrollen. Resultatet av denna studie fann också att några förhållanden som påverkar förskollärares utveckling av interkulturell kompetens var fortbildning och kollektivt lärande. Dessutom ansåg somliga förskollärare att förskolerektorer sågs som aktiva interkulturella ledare och att detta kan skapa fler möjligheter för interkulturellt lärande. Med studien hoppas vi kunna bidra med kunskap om ämnet interkulturalitet till forskningen utifrån förskollärares perspektiv. / <p>Betyg i Ladok 240108.</p>

Detta är en kvalitativ studie av fyra förskollärares arbete med att synliggöra strategier i förskolan i ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare stöttar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Studien berör frågor som innebär att synliggöra kompetenser hos förskollärarna inom området flerspråkighet. Vidare kommer studien även beröra vilka strategier som tillämpas i förskollärarnas arbete med flerspråkiga barn. I denna studie har fyra förskollärare med liten till hög erfarenhet i mötet med flerspråkiga barn intervjuats. Vikten av att besitta erfarenhet spelade roll för resultatet, då erfarenheten skulle medföra hur arbetet ser ut för de olika förskollärarna. Studiens fokusområde har varit strategier och kompetenser samt hur arbetet utformas språkutvecklande i deras arbete med flerspråkighet. Studien vilar på semistrukturerade intervjuer som genomfördes via telefon.    Tidigare forskning där bland annat Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter vikten av att arbeta språkstimulerande med flerspråkiga barn i förskolan. Författarna benämner att barn med ett annat modersmål än svenska ska få rätt till likvärdig undervisning, genom att få möjlighet att utveckla sitt svenska språk och hemspråk. Likaså ges möjlighet till att utveckla sin kulturella identitet. Något som härstammar från skollagens bestämmelser samt läroplanen för förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna tillämpar goda strategier och har ett synsätt som ställer sig i linje till det sociokulturella perspektivet som även tillämpas i denna studie. Resultatet lyfter även utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, samt vikten av att bemöta utmaningarna på ett rätt sätt.

Flerspråkighet är idag mycket utbrett i det svenska samhället och lika så i den svenska förskolan. Enligt våra observationer får andra språk än svenska begränsat utrymme i förskolan och språkundervisningen handlar i stort sett enbart om det svenska språket. Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur förskollärare uppger att de arbetar med flerspråkighet i förskolan samt vilka hinder och möjligheter förskollärarna ser i flerspråkighetsarbetet. För att göra detta möjligt användes intervjuer som metod. Sex intervjuer med förskollärare genomfördes på sex olika förskolor. Det som framkom när intervjuerna transkriberades och analyserades var att arbetet med flerspråkigheten varierade, däremot använde samtliga förskollärare metoder som exempelvis bildstöd och högläsning. Det framkom även att de avdelningarna med högt antal flerspråkiga barn fokuserade på att lära barnen svenska i kontrast till de avdelningar med färre antal flerspråkiga barn som la större fokus på barnens olika modersmål. Det har visat sig att barn som utvecklar sitt modersmål sedan har lättare att lära sig ett andraspråk (Skolverket, 2021). Personalbrist och stora barngrupper är något många av förskollärarna anser är ett hinder för att utveckla flerspråkigheten. Det som framkom som möjligheter var förskolornas system för kompetensutveckling, samt stöd från rektorn vid behov. Det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studien är det interkulturella perspektivet.

Cooperation with guardians in multicultural preschools - A qualitative study of four educators’ ideas about cultural diversity and its impact on cooperation Author: Mathilda Eddestål Mentor: Åsa Arketeg Term: Fall 2016 Abstract: The purpose of this study is to research educator’s communication strategies in multicultural schools, based on whether the educator’s weights in the multicultural background of the child’s guardian(s) in the cooperation process. My research questions are: - What communication strategies have educators to achieve cooperation with the guardians? - In what way is the cultural background of the guardian being considered by the guardians in cooperation? To answer these questions, I have made a qualitative study with semi-structural interviews as a method, which are completed with educators working in multicultural pre-schools. A conclusive finding of this study shows that there is no clear assertive view about whether the educator should or should not take heed of a guardian’s multicultural background. Taking the full span of this study into consideration, I would argue that educators puts great effort to emphasize the structural boundaries of their institution and trying to communicate this to the child’s guardians. However, time and resource constraints limits this effort to a formal directive, rather than a pragmatic execution. The end results gathered from this study is that this specific area should get a lot more attention from managers to give educators the chance to reach the goal marker considering their mission to cooperate with the child’s guardians in an intercultural way.