Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuades sex pedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan kan uppfatta den mångkulturella förskolan och det ”svenska” som norm och deras uppfattning av att främja ett interkulturellt förhållningssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill jag synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa ett resonemang för pedagogers uppfattningar gällande mångkultur i förskolan. Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin som ansats samt stöd i ett institutionellt perspektiv. Varför fenomenografin använts som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser. Resultatet presenteras genom två kategorier. I kategorin ”den mångkulturella förskolan” som tillgång belyser pedagogerna rika tillfällen till möten och att det behövs. I kategorin den mångkulturella förskolans dilemman fokuseras det på förskolans ibland bristande förmåga att lyfta flerspråkiga barn och deras familjer. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftas från fenomenet ”den mångkulturella förskolan” som en tillgång till dilemman som kan uppstå men ändå med en gemensam grund att mångkultur berikar och uppfattas positivt hos de intervjuade pedagogerna.

The Swedish teacher education is continuously changing along with the understanding of learning. The teacher education at Södertörn University has an intercultural profile, which is considered modern and innovative. In this essay, students’ experiences from their practical training are analyzed to examine the correspondence between teacher practice and the modern teacher role conveyed by the University. The results show that some students have experienced practical training where the standards of the University’s teacher role were met, whereas others feel that they have not received the practical guidance needed to be able to wholly use their education in their future employment. Consensus between what the students and the tutors expect from each other is a possible reason for the lack of adequate guidance. Tutors sometimes seem uncertain of what role to adopt to provide the teacher students a constructive practical training. The issue of the role of the tutors during practical training ought to be an important discussion for teacher education. Moreover, it is important to point out that many of the involved people, both the responsible at Södetörns University and scientists are aware of the situation. A solution for this problem is likely to be considerably long-term since a beneficial solution would be an established view on teaching, from all parties involved, as something intercultural with focus on a reflective approach. The effect the intercultural teacher education has on future teaching is yet to be discovered.

When foreign children first arrive to Sweden, the first contact they get with the local society is through primary school. Therefore, the primary school have the fundamental role to attend the foreign and their families. The teacher plan for primary schools (Lpfö98) make it very clear that children with foreign background are given the full support in their development in a multicultural society. The aim of this report is to investigate how two pre-school teachers and one school counselors’ work with these newly arrived children in preschool to support their integration in the preschool. As the role of the primary school is so vital for children with foreign background in this new society, I would therefore like to take the opportunity to explore and show how meaningful the role is of teachers to integrate these children into the Swedish primary schools. In this report, the theory part is treated based on integration and on the schools suspension to multicultural backgrounds. For this report, I even stress the support of the primary school and how they meet the foreign children and their families. I will also explore how they support the children with the development of the Swedish Language. According to previous research, the primary school can really play a key role to make things smother for their foreign children’s integration and stop segregation in the society. The main data for the report is based on quality data method which is based on semi structured interviews. In total, 3 interviews were undertaken with two primary school teachers and 1 school counselor that work together with the preschool and the newly arrived families. All the data from the interviews have been looked at to find out if there are any resemblance or differences. The results show that according to the pre-school teacher and the school counselor is that the security the children feels from the preschool-teachers is the most important thing for them to develop in themselves and in the community.

Föreliggande arbete syftar till att undersöka representationen och skildringen av Sveriges nationella minoriteter samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar, i ett urval läroböcker för historia årskurs 7-9. Arbetet grundas i en tidigare påvisad brist i skildringen och representationen av de nationella minoriteterna i läroböcker, och ett vidare syfte har därmed varit att undersöka en eventuell utveckling i de nyaste läroböckerna för historia. Den teoretiska ramen utgår ifrån det interkulturella forskningsfältet, med fokus på att studera graden av nyansering och varierade perspektiv i beskrivningarna av minoriteterna. Även graden av etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektiv har undersökts. Studien har varit tvådelad: en kvantitativ textanalys som använts för att visa representationen av minoriteterna och en kvalitativ textanalys som fokuserat på att synliggöra interkulturalitet, etnocentrism och ”vi och de andra”-perspektivet. Resultatet visar på en fortsatt brist i de studerade böckerna jämfört med granskningar av äldre böcker. De nationella minoriteternas representation varierar både mellan de olika böckerna och i förhållande till varandra, men det viktigaste resultatet är att minoriteterna i egenskap av nationella minoriteter inte behandlas på ett tillfredställande sätt. Samer är den enda minoriteten som ges utrymme i egenskap av nationell minoritet, men detta sker endast i en av tre böcker. Tornedalingar och sverigefinnar är i princip helt frånvarande i samtliga böcker. I de fall där judar och romer finns med är det i internationella perspektiv där de främst tillskrivs en offerroll. Graden av etnocentrism och ett ”vi och de andra”-perspektiv kommer till uttryck i samtliga böcker, men den nyaste bokserien har ändå visat en ansats till interkulturalitet, och ett försök att ta upp de nationella minoriteterna. Det sammanfattande omdömet av de studerade böckerna är att det krävs en förbättring av representationen och skildringen av de nationella minoriteterna för att de i praktiken ska kunna få det erkännande som de sedan länge haft rätt till i lagar och förordningar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål än svenska. Utifrån syftet har dessa frågeställningar ställts: “Hur kan förskollärare arbeta för att synliggöra och stödja barns olika modersmål i förskolan?” och “Vilka metoder och material kan förskollärare använda för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling i svenska? Den teoretiska ramen för studien utgörs av det interkulturella förhållningssättet, stöttat lärande (scaffold) och det socialsemiotiska multimodala perspektivet. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra pedagoger i två olika förskolor i ett multietniskt område samt en språk- och kulturpedagog. Studien visar att det finns flera likheter mellan de två olika förskolornas arbetssätt när det gäller flerspråkighet. Bägge förskolor arbetar multimodalt och språkutvecklande med olika medel genom att använda sig av tecken som stöd, musik, böcker, samarbete med föräldrar och genom att använda sig av flerspråkig personal. Samtliga pedagoger i studien lyfter fram det interkulturella förhållningssättet genom att diskutera vikten av att synliggöra olika språk i förskolan för alla barn. Pedagogerna i förskolan tillvaratar vardagliga situationer som ständigt återkommer i förskolan, exempelvis måltidssituationer och samlingar, för att arbeta språkutvecklande.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt kom till grund av egna intressen av hur den svenska skolans bildundervisning genomförs utifrån ett interkulturellt förhållningssätt. Vi började reflektera kring ämnet när vi båda upplevde att det fanns en brist på mångkulturellt innehåll i bildundervisningarna på våra VFU platser. Det som vi inriktar oss på i denna kunskapsöversikt är tillvägagångssätt och undervisningsmetoder med fokus på mångkulturella perspektiv, bildundervisningens potentiella påverkan till ökad förståelse av mångkultur, samt bildundervisningens potential till att motverka maktstrukturer och orättvisor för en jämlik utbildning. Med detta i åtanke och efter att ha granskat nio källor inom områdena mångkulturella perspektiv och bildundervisning, kom vi fram till några slutsatser och svar på vår frågeställning om hur lärare kan öka sin kompetens i relation till ett mångkulturellt perspektiv och hur man integrerar den i sin bildundervisning.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens, vårdnadshavarnas och förskolechefens förhållningssätt till och erfarenheter av mångkulturalitet i förskolan. Detta uppfylls delvis genom att undersöka förskollärares pedagogiska villkor och utmaningar i deras arbete på en mångkulturell. Förskolechefen intervjuas eftersom hon har, enligt Skolverket (2010), det övergripande ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod i denna studie. Lahdenperä (2004) beskriver begreppet interkulturellt perspektiv som en gränsöverskridande process där individen ökar sin kunskap om andra kulturer samtidigt som individen blir medveten om sin egen kultur. Resultatet visade på att desto mer erfarenhet förskollärarna hade med att arbeta på mångkulturella förskolor desto större acceptans hade de för andras kultur och de hade även kommit längre i sin interkulturella kompetens. Förskolechefen såg vikten av att driva en förskola som aktivt jobbar med den mångkultur som samhället speglar. Vårdnadshavarna utryckte en positiv inställning till den kulturella mångfalden och ansåg att deras barn lärde sig från en tidig ålder att respektera alla människor, oavsett bakgrund.

Avsikten med vårt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med att skapa en meningsfull undervisning utifrån ett interkulturellt perspektiv i religionskunskap. Vårt intresse för det interkulturella perspektivet grundar sig i en strävan att förstå hur vi som människor kan få en större förståelse för varandra. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie som riktar sig till ämneslärare i religionskunskap. Vi har intervjuat sex olika religionskunskapslärare från fyra olika skolor i södra Sverige, samt en skola i Mellansverige. Vi upptäckte under arbetets gång att lärarna inte var helt bekanta med det interkulturella arbetssättet. Trots detta arbetade samtliga utifrån ett förhållningssätt som stämmer väl överens med det interkulturella perspektivet. Detta genom att elevernas kulturella bakgrund och erfarenheter nyttjas. Resultatet visar även att vidare forskning kring interkulturellt arbetssätt i religionsundervisningen kan vara till stor nytta för lärares profession men även för elevernas utveckling.

Denna studie undersöker fyra olika bildlärares upplevelser av interkulturalitet i skolan. Studien undersöker deras upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer som hölls över Zoom. Lärarna hittades genom ett forum där de fick volontera för att bli intervjuade. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och tolkades sedan med hjälp av en hermeneutisk ansats och diskuteras i förhållande till Skolverkets officiella dokument samt forskning kring interkulturalitet i den svenska skolan. Intervjuerna visade att lärarna vill arbeta aktivt med interkulturalitet i bildämnet och försöker inkludera alla elevers erfarenheter. Lärarna rapporterar att detta dock ofta inte går, då de anser att de inte har kunskap eller tid nog att genomföra arbetet.