Den här studien syftar till att utveckla kunskap om hur interkulturellt arbete ser ut i förskolan, och hur förskolläraren uppfattar detta fenomen. För att undersöka detta har vi valt att göra en kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk ansats. Vi har intervjuat fem förskollärare på fem olika förskolor inom en medelstor ort i Sverige. Intervjuerna spelades in och transkriberades samt analyserades enligt fenomenografisk analys. I studien har vi fått fram olika variationer kring hur förskolläraren uppfattar det interkulturella arbetet. Efteråt sammanställde vi resultatet och jämförde detta med tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att förskollärare uppfattar det interkulturella arbetet som en del av det demokratiska arbetet och värdegrundsarbetet samt att barnens trygghet är viktigt. Det framkom också att det interkulturella arbetet är en viktig del i barns identitetsskapande och även att samverkan med hemmen kan vara både en utmaning och en tillgång. Förskollärare uppvisar en osäkerhet kring vad det interkulturella arbetet innebär och hur det ska gå till. Trots osäkerheten så visade det sig att förskollärarna arbetar till en stor del interkulturellt i verksamheten.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar: -      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten? -      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.

<p>Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:</p><p>-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?</p><p>-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.</p><p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.</p>

Den här uppsatsen studerar mångfald inom Equmeniakyrkan med en lokal församling på landsbygden som primärt studieobjekt. Eftersom varken landsbygdsförsamlingar eller frikyrkor förekommer i någon större omfattning i studier av mångfald har det funnits ett intresse och betydelse att lyfta fram dessa perspektiv. Studien har också fokuserat på barn- och ungdomsverksamhet som komplement till det ofta förekommande gudstjänstsammanhanget av samma anledning. Som material för uppsatsen har jag använt intervjuer med personer i olika former av ledarbefattningar inom den lokala Equmeniaförsamlingen. För att komplettera detta material och länka församlingens uppfattningar till ett större sammanhang har jag också använt skriftligt material som Equmeniaförsamlingen framställt centralt. Mina undersökningsområden har rört sig kring roller, relationer och platser som uppstår och förändras i och med mångfald i en församling. I beskrivning och analys har detta till exempel handlat om ledarskap, vänskap och fysiska ting som tagit plats för att möjliggöra delaktighet, inflytande och gemenskap. Kring dessa områden har också faktorer som begränsar och hindrar undersökts. I jämförelsen med centralt skriftligt material har motsvarande områden studerats utifrån likheter och skillnader sett till den lokala församlingen och dess lokala bidrag.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie utgår vi från två teorier, den sociokulturella och den interkulturella teorin. Fyra gruppintervjuer har genomförts med tio förskollärare. Under intervjuerna ville vi få svar på våra tre frågeställningar. Hur arbetar förskollärare för att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka strategier använder de sig av för att främja flerspråkiga barns språkutveckling? Var har förskollärarna fått sin inspiration/ kunskap ifrån för att främja flerspråkiga barns språkutveckling? I resultatet kom det fram gemensamma nämnare. Osäkerhet, Polyglutt, bildstöd och mer utbildning. De flesta förskollärarna upplevde osäkerhet i arbetet med flerspråkiga barn och i samband med detta önskar de sig mer utbildning och kunskap. Polyglutt är ett hjälpmedel som var populärt i alla intervjuerna. Pollyglutt är en applikation med sagor inspelade på en mängd språk som används dagligen i förskolorna för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Högläsningen enligt forskarna var och är givande för flerspråkiga barn och bör återkomma i verksamheterna. Dessutom använder förskollärarna bildstöd för att förtydliga olika rutinsituationer, vilket underlättade för förskollärarna otroligt mycket, inte enbart för flerspråkiga barn utan för hela barngruppen. Flerspråkighet är en viktig del i förskolan konstaterar många förskollärare, vilket de har rätt i eftersom vart fjärde barn i dagens förskola är flerspråkigt (Calderon 2004).