• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 8
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Högpresterande elever i matematik

Justad NIlsson, Jessica, Petersson, Emelie January 2019 (has links)
I denna kvalitativa intervjustudie med semistrukturerade frågor belyses högpresterande elevers situation i dagens skola i Sverige och vad som påverkar dessa elever till att prestera på en hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högpresterande elever i matematik blir utmanade och stimulerade i skolan, samt vilka faktorer som kan påverkar deras lärande så att de når sin fulla potential. Genom att intervjua en lärare och tre högpresterande elever i matematik, på en spetsutbildning i södra Sverige, har data insamlats. Resultat visar att högpresterande elever i matematik får acceleration som anpassning, vilket inte uppskattades av eleverna. Lärare på spetsutbildningen förordar problemlösning i par eller grupp med gemensam redovisning. Detta stödjs också av aktuell forskning.
2

Ständigt på språng : Fyra gymnasielärares upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö

Johansson, Emma January 2011 (has links)
Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lärares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den påverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fånga in vilka fenomen som påverkade dessa lärares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som använts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielärare som är verksamma i västra Sverige. Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning präglad av stress där de ständigt var "på språng" och där de upplevde att de administrativa uppgifterna ständigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid ständigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner på kvalitén och ambitionsnivån på sina arbetsuppgifter, då även på själva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande. Dock ansåg alla respondenter att läraryrket trots detta är stimulerande, viktigt och meningsfullt, där de känner att de kan göra skillnad. Mitt fokus med denna undersökning var på den psykosociala arbetsmiljön, vilket innefattar sociala och psykiska faktorer. Resultatdelen har kategoriserats in i teman vad gäller lärarnas upplevelser av de olika fenomen som har kommit fram: Stress, Möjlighet att bedriva god undervisning, Arbetsglädje, Arbetsinflytande samt Återhämtning och även analysen har kategoriserats in på detta sätt. Slutsatsen av studien är att majoriteten av respondenterna upplevde en hög arbetsbelastning där tiden inte finns för att göra kreativa lektionsplaneringar. Slutligen upplevde lärarna att de skulle vilja ha mer avlastning för de administrativa uppgifterna samt få mer feedback och uppskattning från ledningen för att känna mer tillfredsställelse i sin psykosociala arbetsmiljö.
3

Att utveckla skolans matematikundervisning genom lärares lärande : En studie om en fortbildningssatsning i matematik för en grupp lärare

Thåg, Åsa, Vennerström, Helena January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur en särskild fortbildningssatsning för lärare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ ansats där metoden är enkäter med flervalsfrågor och öppna frågor. Urvalet är 58 matematiklärare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik. I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lärande fått nya perspektiv på sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivå och har haft möjlighet att gå ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fått en större verktygslåda bestående av olika metoder och arbetssätt, men att de inte i hög utsträckning använder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gått från en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har även tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov.
4

"Från förvirrad till jätteförvirrad" : En studie med exempel på vad som kan hjälpa elever med diagnosen dyslexi att nå målen i svenskämnet

Åsbacka Nääf, Ann-Christine January 2021 (has links)
Syftet med undersökningen var att få ta del av och få förståelse för hur fyra elever med diagnosen dyslexi i årskurs åtta och nio, deras vårdnadshavare, svensklärare, svenska som andraspråkslärare, speciallärare och specialpedagog uttrycker sin uppfattning om vad som behövs för att eleverna ska nå målen i svenskämnet. Specialpedagogiska perspektiv användes som teoretisk ram i studien. Metoden för studien var kvalitativ och metodvalet fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtalen spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell. Ur resultatet framträdde fyra kategorier; förutsättning för god undervisning, god undervosning, organisatoriska frågor samt dilemman som elever med diagnosen dyslexi möter. Det relationella perspektivet var gemensamt för hur deltagarna i fokusgrupperna såg på skolsvårigheter. Mötet, relationen, och tryggheten sågs som en direkt förutsättning för att lärande skulle ske något som också framkommit i tidigare forskning. De organisatoriska frågornas gemensamma nämnare var en önskan om samverkan och samarbete vilket kunde ses ur ett organisations- och systemperspektiv då det trots goda idéer och god vilja krävs organisatoriska förändringar för att ett samarbete ska ske. Individperspektivet anslogs med anledning av fokusgruppernas fasta övertygelse om vikten av tidig dignostisering och en uppgivenhet skönjdes hos eleverna beträffande lärares och vikaries okunskap vad gäller dyslexi. Dock var tiden, eller egentligen bristen på den, denna studies följeslagare, samtliga fokusgruppers antagonist, ett påtagligt problem för alla deltagare och något som kan ses ur ett dilemmaperspektiv då styrdokument och timplaner styr lärarna trots att de är medvetna om elevernas behov av mer tid i arbetet med skoluppgifterna.
5

Utan språk inget ämne – Ett antal gymnasieelevers syn på god undervisning ur ett språkligt perspektiv

Hillborg, Kristina January 2012 (has links)
Ämneskunskaper och språkkunskaper är på många sätt tätt sammanknutna och att språket har en viktig roll i lärandeprocessen betonas i såväl skolans styrdokument som i forskning på området. Detta samband mellan ämne och språk är utgångspunkten för den här studien där jag undersökt hur ett antal elever upplever lärarnas arbetsmetoder ur ett språkligt perspektiv genom att ställa deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning där jag intervjuat fem gymnasieelever i årskurs tre utifrån två teman: ”Då lär jag mig bäst – elevernas uppfattning om god undervisning” och ”Språket i ämnet”. Utifrån de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som präglas av delaktighet, interaktion och variation, där läraren har ett tydligt engagemang för eleverna och ämnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. En sådan beskrivning stämmer på många sätt väl överens med den praktik som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. I studien framkommer även att eleverna i mer eller mindre utsträckning skulle vilja ha mer stöd kring språkutveckling även från ämneslärarna.
6

”Alla bananer ska röra sig som hoppande ormar” : En kvalitativ studie om didaktiska verktyg och god undervisning i expressiv dans / "All bananas may move like jumping snakes" : A qualitative study on didactic tools and good teaching in expressive dance

Kesti, Sofia, Kljako, Ervin January 2023 (has links)
Studiens syfte var att med hjälp av lärarutbildare diskutera goda exempel och verktyg för undervisning inom expressiv dans för verksamma lärare inom ämnet idrott och hälsa. Även lärarutbildares upplevelse gällande hur undervisning gestaltas för ämneslärarstudenter inom rörelseformen expressiv dans var av intresse. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av fyra lärarutbildare från två olika universitet i Sverige. Metoden som användes var kvalitativ där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, där den teoretiska utgångspunkten var ramfaktorteorin samt teorin om känslan av sammanhang (Antonovsky, 2008; Linde, 2012; McCuaig, Quennerstedt & Macdonald 2013; Pettersen, 2008). Utifrån respondenternas svar skapades följande teman: 1) Didaktiska verktyg 2) Utmaningar 3) Lärarens roll 4) God undervisning genom expressiv dans. Studiens respondenter upplevde att de gav en mångfald av didaktiska verktyg till sina studenter i form av innehåll, material och metod, för arbetet med expressiv dans. För arbete med expressiv dans i den egna undervisningen bör läraren upprätthålla och uppdatera sin ämnesdidaktiska kunskap. God undervisning bygger på lärarens förmåga att skapa trygg och meningsfull undervisning för elever. Läraren bör agera som katalysator för ledandet av kreativa processen. Kommunikation av undervisningens samt aktivitetens syfte är ytterligare en viktig aspekt för undervisning där elever upplever känsla av sammanhang.
7

Systematiskt kvalitetsarbete i matematik : En kvalitativ fallstudie om pedagogers erfarenheter och uppfattningar av matematikplaner ur ett SUM-perspektiv

Hansson, Erica, Ulrika, Fuchs January 2014 (has links)
Svenska elevers låga matematikresultat i internationella jämförelser vittnar om att det krävs förändring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja måluppfyllelsen. Syftet med studien är att få insikt i två av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de används och gynnar SUM-elever.   I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka är i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och är en fallstudie av två matematikplaner och hur de används. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod.   Resultatet visar att användandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem är relativt lika trots olikheterna i deras innehåll. Pedagogernas uppfattning är att planerna är ett stöd för att höja måluppfyllelsen för alla elever, inklusive SUM-elever, vilket också är syftet med ett Systematiskt kvalitetsarbete. / Swedish students' low mathematics result, in comparisons to international results, shows that it requires change in school mathematics teaching. Some schools/municipalities have developed mathematic plans in order to raise achievement. The purpose of the study is to gain insight into two of these mathematic plans and pedagogues’ thoughts about their use and benefits for SEM-students.   Theoretical backgrounds highlight Assessment, Good Teaching and Collaboration, related to Systematic Quality Work and SEM-students, whom are in focus. The study has a qualitative approach and is a case study of two mathematic plans and how they are used. Group interviews are chosen as the data collection method.   The result shows that the use of mathematic plans and the consequences of them are relatively similar despite the differences in structure and content. The pedagogues’ perception is that the plans are a support to raise the level of achievements for all students, including SEM-students, which is also the purpose of Systematic Quality Work.
8

Hur tydligt är begreppet tydlig? : En studie om psykologers och specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om hur undervisning och skolmiljö kan anpassas för elever diagnosticerade med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar / How Explicit is the Concept Explicit? : A Study of Psychologists and Special Educators Perceptions about how Teaching and School Environment can be Adapted for Students Diagnosed with Neuropsychiatric Disabilities

Studeny, Oscar January 2018 (has links)
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för neuropsykiatriska diagnoser i samhället och det fokus som skolan under en längre en tid haft på elever i behov av anpassningar. Genom en kvalitativ textanalys av skriftliga psykologutlåtanden och en enkätundersökning med specialpedagoger och speciallärare är avsikten att bidra med ökad kunskap om psykologers och specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om hur skolan kan skapa en god lärmiljö för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vidare är avsikten att granska hur psykologers rekommendationer överensstämmer med forskning om kvalitativt god undervisning. Materialet analyseras med avstamp i teoretiska förklaringsmodeller som kategoriskt, relationellt och medicinskt perspektiv. Resultatet visar exempel på en variation av uppfattningar hos båda professioner i hur skolmiljö och undervisning kan anpassas. Graden av omfattning på insatser som rekommenderas av psykologerna varierar och inslag av kvalitativt god undervisning förekommer. Begreppen tydlig och struktur betonas i de granskade psykologutlåtandena. En genomgående uppfattning hos specialpedagogerna/speciallärarna är att diagnosticerade elever inte är sin diagnos utan ska bemötas som de olika individer de är. Uppsatsen avslutas med en diskussion om diagnosens funktion och betydelse i skolan.

Page generated in 0.099 seconds