<p>Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever. Resultatet pekar på att lärare idag kan känna en viss otillräcklighet när det kommer till att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har sett att det finns en önskan hos pedagogerna att få kompetensutveckling i arbete med flerspråkiga elever. Vi har tittat närmare på de stödfunktioner som erbjuds för flerspråkiga elever och hur lärarna upplever att dessa stödfunktioner fungerar. Det framkommer då vissa brister, bland annat i samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare och ämneslärare. I vår studie har vi fokuserat på att ta reda på huruvida det interkulturella förhållningssättet genomsyrar skolverksamheten på de skolor vi besökt. Utifrån vårt resultat kan vi utläsa att pedagoger till viss del anammat det interkulturella synsättet men att det inte genomsyrar hela verksamheten.

Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur en särskild fortbildningssatsning för lärare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ ansats där metoden är enkäter med flervalsfrågor och öppna frågor. Urvalet är 58 matematiklärare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik. I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lärande fått nya perspektiv på sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivå och har haft möjlighet att gå ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fått en större verktygslåda bestående av olika metoder och arbetssätt, men att de inte i hög utsträckning använder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gått från en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har även tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov.

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om hur elever med särskilt utbildningsbehov i matematik kan identifieras, bedömas och förstås utifrån ett lärarperspektiv. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Femton lärare med specialpedagogiskt uppdrag intervjuades för att ge svar på frågeställningarna och synliggöra lärares uppfattningar kring bedömningsprocessen. Resultatet visar att det är många faktorer som karaktäriserar elever med särskilt utbildningsbehov i matematik och det är andra aspekter än de matematiska färdigheterna som lyfts som centrala. Att identifiera hinder i elevers matematiklärande med hjälp av samtalet och dialogen som verktyg vid utförligare bedömningar är i fokus. Det framkommer många förklaringar till hinder i matematiklärande såsom lärmiljö, arbetsminne och koncentration samt språkliga förmågor. Bedömningens konsekvenser kan vara både positiva och negativa för elever med särskilt utbildningsbehov i matematik, men vikten av motivation, självkänsla och en inkluderande undervisning lyfts fram. Lärarens roll och kompetens genomsyrar studien. I det sociokulturella perspektivet är samtalet och dialogen centralt och lärarens kompetens står i centrum för att göra bedömningssituationen tillgänglig och rättvisande. Lärare med specialpedagogiskt uppdrag har en komplex och viktig uppgift att identifiera hinder och bedöma elevens styrkor och svagheter för att förebygga matematiksvårigheter och undanröja hinder i elevers matematiklärande.

Syftet med studien är att undersöka hur några tillfrågade lärare resonerar kring flerspråkiga klassrum och kring lärares verktyg i dessa klassrum. Studien bygger på intervjuer med sex aktiva lärare från en kommun i mellansverige. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Slutsatsen av denna studie är att de tillfrågade lärarna arbetar språkutvecklande för flerspråkiga elever som är nyanlända. Däremot saknar lärarna kunskap kring hur de kan arbeta på ett effektivt språkutvecklande sätt. Vad de kan dra för nytta av att ha ett klassrum med flera språk och vilka rättigheter de har, till exempel tillgång till en studiehandledare.

Kunskapsmätningar visar på att elevers förmåga till läsförståelse blir allt sämre. Det är en kunskap som är betydelsefull ur flera perspektiv och Skolverket har under de senaste åren arbetat med Läslyftet för att åstadkomma en förändring. Vi har valt att undersöka vilken betydelse arbetet med lässtrategier kan ha för elevernas läsförståelse. Vår kunskapsöversikt baseras på de tio artiklar vi har valt ut genom systematiska sökningar i olika databaser. Frågeställningen har analyserats ur olika perspektiv för att ge en bredd på vår kunskapsöversikt. Vi har undersökt frågan utifrån olika didaktiska synvinklar med ambitionen att inkludera både lärar- och elevperspektiv. I lärarperspektivet utgick vi från undervisningspraktik och betydelsen av lärarens kompetens och roll i valet av lässtrategier.  Vi har även analyserat sambandet mellan elevernas motivation och användandet av lässtrategier vilket bidrar med ett elevperspektiv. Resultatet visar på positiva didaktiska effekter i arbetet med lässtrategier som gynnar både elever och lärare. Undervisning i och användning av lässtrategier kan hjälpa eleverna att förstå texter som de annars inte förstått. Olika strategier kan ha olika syften och strävar efter att ge eleverna olika aspekter av läsförståelse. Valet av lässtrategi är betydelsefullt för att bidra till skapandet av en god och djup förståelse av texter. Därför påvisar vår kunskapsöversikt vikten av lärarens didaktiska och pedagogiska medvetenhet i arbetet med lässtrategier för att uppnå goda effekter i relation till att höja motivationen hos eleverna och öka förståelsen av olika typer av texter. Lärarens stöttning under lärandeprocessen samt lärares samarbete är också framgångsfaktorer i implementering av dessa strategier i en undervisningskontext.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar kring anledningar till attelever får matematikångest och hur det kan hanteras, det vill säga vilka pedagogiska insatser och arbetsmetoder lärarna använder sig av för att arbeta med elever som har matematikångest. För att besvara studiens forskningsfrågor valdes en kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar olika faktorer som gör att elever får matematikångest och hur dessa kan motverkas. En faktor som kan påverka är lärare och vårdnadshavares attityder till matematik. Lärares kompetenser för att planera och genomföra undervisning ses även som en faktor. Slutsatsen är att det finns olika orsaker till att elever får matematikångest, exempelvis lärares och vårdnadshavares attityder till matematik eller val av arbetsmetoder för matematikundervisningen. Studiens visar att det finns arbetssätt och insatser som kan motverka detta, exempelvis laborativt material eller intensivundervisning.

Differentierad undervisning har blivit ett brett arbetsområde under de senaste åren. Att arbeta differentierat menas att möta elevernas individuella behov och förutsättningar för att ge eleverna en så bra skolgång som möjligt. Idag är differentierad undervisning väldigt viktigt då skolan är en skola för alla (Skolverket, 2022). Enligt skolverket (2022) ska undervisningen anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och behov.  Genom att arbeta differentierat kan undervisningen anpassas för alla elever oavsett behov i varje klassrum. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur man arbetar med differentierad undervisning samt fördelar och nackdelar. Vi valde även att fördjupa oss i läsundervisning och hur differentierad undervisning kan hjälpa eleverna att nå kunskapskraven för årskurs 3. Skolverket skriver att “Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket, 2022, s.8). Syftet med kunskapsöversikten är att söka, kartlägga samt sammanställa vad som kännetecknar forskningen om differentierad undervisning och läsundervisning i förskoleklass och årskurs 1-3. Frågeställningarna som användes för att uppfylla kunskapsöversiktens syfte var: Hur beskriver forskningen en differentierad undervisning som tillgodoser alla elevers behov? Hur beskriver forskningen lärarkompetens inom differentierad undervisning för att möta alla elevers behov? Vad kännetecknar forskning om differentierad undervisning kopplat till läsundervisning? Genom att noggrant formulera urvalskriterier och sökord identifierades nio artiklar genom sökningar  i  olika  databaser  som  användes  för  att kartlägga forskningsfältet.  Inom forskningsfältet användes kvalitativa metoder, kvantitativa metoder och mixade metoder för att genomföra undersökningar inom differentierad undervisning, läsundervisning samt lärares kompetens. Resultatet i denna kunskapsöversikt visar att differentierad undervisning är positivt för elevernas progression i läsundervisningen. Resultatet visar även att det är stor skillnad på lärares kompetens gällande differentierad undervisning.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar valdes eftersom det är aktuellt inom skolans värld. Tidigare forskning har visat att lärares kompetens inom området ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lärares erfarenhet gällande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Frågeställningarna var: Vilken kompetens har lärarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och på vilka sätt har de erhållit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? På vilka sätt anpassar lärarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnå kursmålen? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden. Huvudresultatet har visat att lärare ansett sig sakna kunskap om NPF när de börjat jobba, de har erhållit kompetensen de besitter idag genom arbetet med elever som har en neuropsykiatrisk diagnos. En möjlighet lärarna upplever med att dessa elever inkluderas är att skolan blir en representant för hur samhället ser ut. Hinder kan vara ramfaktorer, främst tidsbrist. Anpassning av undervisning kan ske genom strukturerade lektioner med korta instruktioner, förlängd provtid och anpassade uppgifter. Undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle kunna förbättras genom att lärare får en större kunskap inom området och att de ges fler resurser, främst i form av tid och mindre klasser. / The topic of neuropsychiatric diagnoses was chosen because it is very current within the school today. Former research has shown that the competence of teachers very often tends to fail and the Swedish school does not succeed in being a school for everybody. The purpose of this thesis was to investigate nine teachers’ experience of inclusion of students with neuropsychiatric diagnoses. The problems were: What capability do the teachers have to include students with a diagnosis in their education and in what ways have they received it? What possibilities and what obstacles do the teachers believe there are with inclusion of students with diagnoses? In which ways do the teachers adjust their education in order to make the students with neuropsychiatric diagnoses achieve the goals of the curriculum? Qualitative interviews with nine informants have constituted the method. The main result has shown that the teachers have found themselves without knowledge within the neuropsychiatric area when they began their career, they have received the competence they possess today by working with students with neuropsychiatric diagnoses. Pros with inclusion of these students is that the school should be a representative of society as it really is, obstacles with inclusion may be lack of time and too large classes. Adjustment of the education might be done by structured classes with short instructions, extended time when writing tests and adjusted tasks. The conclusion is that teachers don’t get any education within this topic; instead they have to learn by themselves by trial and error. The education for students with neuropsychiatric diagnoses could improve by educating teachers and giving them better resources like time and smaller classes.