Invandringen till Sverige har under de senaste sex åren ökat kraftigt. Detta har lett till skolor runt om i landet nu har blivit mångkulturella, det vill säga att det finns många kulturer på samma område. Skolans resurser att möta den ökade andelen nyanlända elever är ibland inte tillräckligt. Denna studie syftar till att belysa förutsättningar för lärare att undervisa inom en mångkulturell skola samt vilka möjligheter och hinder lärarna ser i sin undervisning. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerat, ”Har lärares förutsättningar att arbeta i en mångkulturell skola förändras i och med den nya läroplanen?”, ”Hur resonerar och talar dessa lärare kring sin undervisning i en mångkulturell skola?” samt ”Vilka möjligheter och hinder ser lärarna med att bedriva undervisning inom idrott och hälsa i en mångkulturell skola? ” Studiens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod där totalt fem aktiva idrottslärare från olika skolor intervjuades enligt en semistrukturerad intervju. Studien är baserad på två olika teorier, den kritiska mångkulturalismen samt läroplansteorin. Teorierna hjälper att besvara lärarnas tankar kring förutsättningarna att undervisa och agera i en mångkulturell skola. Resultaten av studien visade att lärarna ser undervisning i en mångkulturell skola som utmanande och till viss del även ensamt. Den visade också att lärare anser att det är viktigt att se möjligheterna i undervisningen och inte hinder. Alla människor har olika ryggsäckar både när de kommer till skolan och under hela sitt liv. Det är viktigt att lärarna ser individen och drar nytta av all kunskap. Kunskap finns i människors olikheter.

This study aims to highlight the connection between what is stated within some of the regulatory documents that Swedish preschools are abided to follow, and how some preschool teachers choose to both interpret and work with them when working with discrimination based on ethnic background. The study is divided into two different themes, with the intention to first compare the content of several regulatory documents to detect what they say about the responsibilities of Swedish preschools when it comes to their work with discrimination based on ethnic background/racism. The second theme is based on qualitive interviews with four preschool teachers, with the intention to detect how the teachers relate and think about the given subject. We also aim to highlight differences and similarities between the regulatory documents and the thoughts and actual actions of the preschool teachers. Previous research shows that the common problem in interrupting discrimination based on ethnic background is that preschool teachers avoid bringing up the subject with their children. Mainly because preschool teachers feel they lack the tools and knowledge on how to teach children on the given subject. The consequence of their non-action is that instead of interrupting discrimination based on ethnic background, they contribute to its continuation. Our conclusion is that despite the good intensions that are expressed in most of the regulatory documents, not many preschool teachers have the practical knowledge on how to translate the words into action.