Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

Förväntat kunskapsbidragResultatet av studien kan vara ett litet bidrag till att förstå hur olika regeringsbeslut och satsningar tas emot av lärare och hur lärarna arbetar med målen i sin egen undervisning. För att få matematiklyftet implementerat i lärarkåren behövs färdighetsträning för lärarna. Det kollegiala lärandet behöver vidareutvecklas för att bli en del i de ordinarie arbetsuppgifterna. Lärare behöver samtala och analysera undervisning tillsammans och det kräver tid. Regeringen har genom matematiklyftet goda intentioner och har givit bra förutsättningar för att starta upp en förändring men det krävs såväl tid som stort engagemang för att en förändring ska ske. Ytterligare beslut kommer antagligen att behöva tas för en lyckad implementering. Syfte och frågeställningarSyftet med min undersökning är att studera hur lärare uppfattar att de grundar sin matematikundervisning på forskning och beprövad erfarenhet efter att ha deltagit i matematiklyftet. För att tydliggöra mitt syfte kan detta konkretiseras i följande frågeställningar:På vilket sätt menar lärare som genomfört matematiklyftet att fortbildningen påverkat deras sätt att undervisa utifrån forskning och beprövad erfarenhet.Vilken är, menar lärarna, den största vinsten med att ha deltagit i matematiklyftet?Hur använder lärare sig av erfarenheter, efter ha att deltagit matematiklyftet, i sin fortsatta matematikundervisning?TeoriArbetet baseras på teorier enligt Piaget och Vygotskij om hur vi lär samt teorier om kollegialt lärande och hur detta påverkar lärares sätt att se på forskning och beprövad erfarenhet. För att analysera mitt empiriska material har jag använt mig av systemteori och utgått från Uri Bonfenbrenners ekologiska model.MetodMetoden för studien grundar sig i kvalitativa intervjuer där den semistrukturerade intervjun använts för att samla in empiriskt material. ResultatResultatet visar på att lärarna som gått matematiklyftet är positiva till fortbildningen och dess upplägg. De saknar dock kontinuiteten som krävs för att förhållningssättet i lyftet ska implementeras. Lärarna i studien upplever att det har varit lätt ta till sig de metoder som matematiklyftet erbjuder. Under tiden som lärarna gick lyftet var dessa metoder kopplade till teorier och uppgifter utarbetade efter ett syfte. Efter matematiklyftet har lärarna inte analyserat och utvärderat sitt sätt att undervisa och metoderna har därför använts som en del i undervisningen utan närmare eftertanke. Implikationer Som speciallärare kan jag arbeta för att ledningen på skolan ger en legitimitet åt lärarna att fortsätta arbeta enligt matematiklyftets anda, att det är ok att misslyckas och att visa på att lärarna genom att pröva och misslyckas utvecklar sin profession och, om det ges tid, på så sätt elevernas resultat.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning. Kunskaperna i de olika klasserna testades sedan genom ett kunskapstest för att undersöka skillnaderna mellan metoderna. Efter det fick eleverna som fått lyssna till berättelsen svara på en enkät och sju av eleverna intervjuades för att undersöka vad de ansåg om historiska berättelser samt för att undersöka deras fördjupade historiemedvetande.. Även elevernas lärare i svenska och So intervjuades för att undersöka deras syn på historiska berättelser.Resultatet på undersökningen tyder på att metoden är användbar när det gäller att öka historiemedvetande. Dessutom verkar elever få djupare kunskaper vad gäller förståelse och empati men inte några djupare faktakunskaper. Dessutom uppskattas metoden av elever och lärare anser den vara relevant i undervisningen. / The purpose of the study was to investigate if using historical stories in the classroom is a relevant teaching method when it comes to deepen the historical consciousness of pupils and making them gain more knowledge. Also the pupil’s and the teacher’s thoughts about the method was examined. The investigation took place in the northwestern parts of Scania in two ninth-grade classes. One class heard a constructed historical story and the other one had a Power Point lecture. Afterwards both classes hade a test to examine the differences between the two methods. Also the class who heard the story answered a questionnaire and several interviews with both pupils and teachers were held to investigate their thoughts about the method and to study if the historical counsciouness had deepend.The result of the investigation shows that the method is useful to deepen the historical consciousness and also when wanting the pupils to gain more knowledge. Both pupils and teachers were satisfied with the method.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram? / Portfolio Is portfolio use of vocational training in upper secondary schoola possible method?

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärarens undervisningsstil, interaktion med eleverna samt pedagogiska metoder påverkar elevernas motivation inom ämnet idrott och hälsa. Detta syftet har valts då vi som blivande lärare kommer att stöta på utmaningar inom detta område med våra blivande elever. Detta område har även valts eftersom att vi anser att motivation är av stor betydelse för elevernas deltagande samt prestation under idrottslektionerna. Kunskapsöversikten kommer att innehålla både elevperspektivet och lärarperspektivet. Detta är för att förstå vilka metoder läraren använder samt förstå hur eleven reagerar utifrån lärarens metoder. Kunskapsöversiktens frågeställning är följande; Hur påverkar lärarens specifika pedagogiska metoder och undervisningsstil elevernas motivation och engagemang i lärandeprocessen inom idrott och hälsa? Genom att specificera vår sökprocess med att göra olika begränsningar vid sökningarna så hittades relevanta källor på olika databaser såsom ERIC och Scopus. Sammanlagt valdes 12 källor av högst relevans, alla var internationella. Källor var skrivna mellan åren 2013-2023, och endast en var skriven tidigare (2010). Vid beskrivning av varje källa så sammanfattades syftet, metoden och resultatet.  Genom forskningen så kunde man se olika trender och mönster i relation med elevernas motivation och lärarens undervisningsmetod, exempelvis så såg man en återkommande trend att när läraren visade socialt stöd så betraktade man att elevernas motivation ökade. Andra forskningar visade också att lärarens indirekta undervisningsmetoder också hade en effekt på elevernas motivation. Vidare visar forskning att om eleverna hade en personlig koppling till aktiviteten så ökade deras motivation. Teknologiska hjälpmedel visade sig också ha en positiv påverkan på elevernas motivation. Forskningen visade även könsskillnader angående elevernas motivation och resultaten varierade. Avslutningsvis visar det att lärarens stöd och positiva relationer ökar elevers motivation i idrott och skola. Anpassad undervisning och beröm spelar nyckelroller. Könsspecifika skillnader bör beaktas för bättre undervisning. Detta kan vägleda till en stödjande lärmiljö, särskilt inom idrott och hälsa.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur yrkesverksamma matematiklärare inom årskurserna 4-6 uppfattar att matematikläxan bidrar till elevernas kunskapsutveckling. För att få svar på studiens frågeställning använde jag mig av en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju. De 3 respondenterna från intervjuerna arbetar på en grundskola i Mellansverige. Svaren från dessa respondenter analyserades utefter den fenomenografiska metodansatsen.  Studiens resultat pekar på att matematikläxan, i stor utsträckning, i dag används som en arbetsuppgift utanför skolan med fokus på färdighetsövning. Ett sett att använda läxan som ett redskap för färdighetsträning är att arbeta med läxan i digital form, vilket ur ett lärarperspektiv minskar lärarnas arbetsbelastning samtidigt som de anser att det är enklare att ge individuell läxa utifrån elevens behov och kunskapsnivå. Slutsatsen är att alla respondenterna i studien anser att matematikläxan främjar elevernas matematiska kunskaper, så länge läxan utgår från elevens nuvarande kunskapsnivå. / <p>Matematik</p>

Syftet med den här studien är att ta reda på om naturkunskapsundervisning i en svensk mellanstadieklass kan dra fördel av att elever får samtala kring en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll. Utöver detta syftar studien till att försöka förstå om elever, genom bidrag till diskussioner, visar upp en handlingskompetens. Studien ställer upp två frågor. Vad talar eleverna om när en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll är fokus för en lektion? Vad i samtalen kan tyda på utveckling av handlingskompetens? Femton elevpars respons på sju påståenden kretsat kring kärnkraft och fossila bränslen har analyserats i en modell som bygger på nyckelord och som gett output i form av nio teman. I ett andra led har temanas grad av förekommande mätts och slutligen har temana kategoriserats in i dimensioner för handlingskompetens. Mest framträdande i elevsamtalen visade sig temat ämneskunskaper vara. Det är ett motsatt utfall jämfört med vad andra forskningsresultat på samma område visar. Den här studien berör möjliga orsaker till detta. Dimensionerna i handlingskompetens utgörs av ett kognitivt-, ett socialt-, ett personligt samt ett värderingsbaserat perspektiv. Alla dessa dimensioner finns representerade i elevsamtalen. Eleverna hanterar verklighetsförankrade och icke-tillrättalagda frågor med mer eller mindre självständigt tänkande och reflekterande handling. I detta kan lärare se möjligheter i sitt arbete att uppfylla styrdokumentens krav och dra nytta av detsamma i bedömningsaspekter. Diskussioner i studien leder fram till nya obesvarade frågor för vidare forskning på området. Vad kan påverka vad elever samtalar om i SNI-undervisning och är lärare rätt rustade för att bedriva undervisning såsom denna?

Syftet med studien var att ta reda på om det finns några skillnader mellan elever i lågstadiets kunskapsutveckling utifrån varierade undervisningsmetoder i kemiämnet. Tidigare forskning visar på det praktiska arbetets många fördelar i samspel tillsammans med andra. Skolan behöver erbjuda en undersökande och utforskande miljö, samtidigt som eleven själv får uppleva, observera, beskriva, reflektera och jämföra världsliga ting. Det är när eleven får använda alla sina sinnen som förståelsen för naturvetenskapliga begrepp utvecklas. Dock menar tidigare forskning också på att den praktiska delen inte automatiskt leder till den teoretiska delen. Därav besitter läraren ett stort ansvar över att leda och stötta eleven att få förståelse för kopplingen mellan det praktiska görandet och uppgiftens syfte. Det har därför varit intressant att ta reda på om praktiskt arbete kan generera större förståelse och djupare kunskap för naturvetenskapliga begrepp, än om eleverna enbart få ta del av en film. Denna fråga har undersökts i en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med 20 elever. Dessa 20 elever har i enskilda intervjuer fått uttrycka sina kunskaper för utvalda naturvetenskapliga begrepp före och efter genomförd undervisning. Utifrån intervjuerna var det intressant att ta reda på samtliga elevers eventuella progression utifrån den undervisningsmetod som de erbjudits. Vidare delades eleverna in i två lika stora grupper, där den ena gruppen erbjöds praktiskt undervisning, medan den andra enbart fick se en film som bearbetade samma begrepp. De elever som erbjöds praktisk undervisning, grundades på de experiment som nämns i filmen. Som stöd att undersöka elevernas lärande utgick studien från ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. En intressant faktor som framkommit i studien är hur praktiskt arbete i samspel med andra individer kan stötta eleven att såväl tillägna sig kunskaper och förståelse, samtidigt som det också stöttar eleven att reda ut eventuella missförstånd gällande begreppen. Resultatet visar därav på att elever som undervisats praktiskt utvecklar djupare kunskaper. Dock tycks individens förutsättningar utifrån egna erfarenheter påverka hur väl förståelsen för naturvetenskapliga begrepp kan tillägnas. Då studiens resultat enbart baseras på en elevgrupp, kan resultatet inte generaliseras. Det skulle då behövts fler undersökningar med liknande undervisningsmetod, utifrån andra naturvetenskapliga begrepp, samt utifrån genus och skolor med andra inriktningar.

Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning tidigare gymnasieelever upplever att religionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier. Vidare undersöker uppsatsen även tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen som betydelsefull och bristfällig. För att erhålla ett resultat har fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst religionskunskap 1 &amp; 2 utefter Gy 11 gjorts. För att visa på i vilken utsträckning religionsundervisningen har varit förberedande för informanterna har insamlat material analyserats utifrån en flerdimensionell utbildningsfilosofisk karta vilken anger hur lärarens spektrum av urval och innehåll är inordnat i flera spänningsfält av huruvida undervisningen ska syfta till att förvalta en tradition, ett kulturarv, eller om den istället ska syfta framåt och förbereda för framtiden. Undersökningen visar att religionsundervisningen i stor utsträckning har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier för informanterna och att det innehåll och de undervisningsmetoder som informanterna upplevde vara bristfälliga i hög grad går att koppla till en åstundan efter en undervisning där diskussion, samtal, projekt- och temaarbeten, konfliktfyllda frågor, grupparbeten och problemlösning är centrala aktiviteter. Vidare visade undersökningen på en åstundan efter problembaserad, reflekterande, samtidsrelevant och problemlösande undervisning där elevernas erfarenheter och intressen är i fokus.

Forskning pekar på att skönlitteratur främjar elevers lärande och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser om att använda skönlitteratur som kompletterande läromedel i undervisningen av samhällsorienterade ämnen i årskurs 4—6. Genom att svara på frågorna hur lärare ser på skönlitteratur generellt, vilka för- och nackdelar de anser finns samt vilka undervisningsmetoder lärare använder sig av har syftet besvarats. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod i form av enkäter där insamlad data sedan analyserats ur ett didaktiskt perspektiv såväl som sociokulturellt perspektiv.Resultatet visade att majoriteten lärare anser att skönlitteratur har en positiv påverkan på lärande och utveckling. Resultatet visar även att majoriteten använder skönlitteratur i undervisningen av samhällsorienterade ämnen och att de då använder sig av en variation undervisningsmetoder. Trots den positiva inställningen till skönlitteratur i undervisningen anser majoriteten att deras arbetsplatser inte ger dem tillräcklig goda förutsättningar för att genomföra en fullgod undervisning. / <p>SO</p><p>Samhällsorienterande ämnen</p><p>Samhällsorienterande ämnenas didaktik</p>