Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning tidigare gymnasieelever upplever att religionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier. Vidare undersöker uppsatsen även tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen som betydelsefull och bristfällig. För att erhålla ett resultat har fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst religionskunskap 1 & 2 utefter Gy 11 gjorts. För att visa på i vilken utsträckning religionsundervisningen har varit förberedande för informanterna har insamlat material analyserats utifrån en flerdimensionell utbildningsfilosofisk karta vilken anger hur lärarens spektrum av urval och innehåll är inordnat i flera spänningsfält av huruvida undervisningen ska syfta till att förvalta en tradition, ett kulturarv, eller om den istället ska syfta framåt och förbereda för framtiden. Undersökningen visar att religionsundervisningen i stor utsträckning har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier för informanterna och att det innehåll och de undervisningsmetoder som informanterna upplevde vara bristfälliga i hög grad går att koppla till en åstundan efter en undervisning där diskussion, samtal, projekt- och temaarbeten, konfliktfyllda frågor, grupparbeten och problemlösning är centrala aktiviteter. Vidare visade undersökningen på en åstundan efter problembaserad, reflekterande, samtidsrelevant och problemlösande undervisning där elevernas erfarenheter och intressen är i fokus.

<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ”historik” och ”texter, tolkning och symboler”. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram.</p><p>Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen. Arbetet belyser de olika framstegen som gjorts till förmån för kvinnan inom det religiösa livet. Litteraturen diskuterar även runt orsaker till och verkningar av denna problematik.</p><p>Analysen har visat på betydande skillnader mellan de olika grenarna ifråga om feministiska framsteg. Den har också påvisat att feminismen som tendens, sakta men säker tilltar. Samtidigt visar arbetet på att feminismen som rörelse fortfarande möter hårt motstånd inifrån rörelsen. Den visar också att samhälle, religion och kultur samverkar i de framsteg respektive motstånd som möter feminismen som rörelse.</p>

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur feministiska strävanden påverkat och eventuellt förändrat den religiösa judendomen. Studien har utgått från de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ”historik” och ”texter, tolkning och symboler”. I analysen av ovanstående kohorter i mitt arbete har jag utgått från en konstruktivistisk teoriram. Jag har uteslutande använt mig av ett feministiskt angreppssätt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhållande till mannen. Arbetet belyser de olika framstegen som gjorts till förmån för kvinnan inom det religiösa livet. Litteraturen diskuterar även runt orsaker till och verkningar av denna problematik. Analysen har visat på betydande skillnader mellan de olika grenarna ifråga om feministiska framsteg. Den har också påvisat att feminismen som tendens, sakta men säker tilltar. Samtidigt visar arbetet på att feminismen som rörelse fortfarande möter hårt motstånd inifrån rörelsen. Den visar också att samhälle, religion och kultur samverkar i de framsteg respektive motstånd som möter feminismen som rörelse.

Although the words reasoning or being able to reason appear 480 times in today's curriculum Lgr 11, there are no explanations and justifications why students should learn and be assessed based on the knowledge requirements in their ability to reason. This paper examines how this can be found, mainly in the syllabus in civics education for grades 4-6, and whether the relevance of reasoning has been similar in previous curricula from 1962 to the present day. With quantitative content analysis and qualitative text analysis, curricula in social studies and commentary material have been analysed.    The analyses have been made based on the curriculum philosophies progressivism, essentialism and reconstructivism, as a theoretical framework and a possible way to explain the quantitative and qualitative results, and answer the purpose of the essay how the relevance has changed. Another purpose of the essay is to investigate how the change has been justified and whether a change in perception of knowledge can explain the varied occurrence of the ability to reason, or how important one have considered the ability to be. The results of the essay shows that the quantitative results are not entirely related to the qualitative ones. Although the words occur most times in Lgr 11, I find that the greatest relevance to reasoning is given in Lgr 80. One possible reason for this may be that Lgr 80 expresses a reconstructive view of knowledge where the learning process is in focus, rather than an essentialist view of knowledge as in Lgr 11, where the subject content is the most central.