I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism. Efter detta redovisar jag mina intervjuer och filminspelningar samt tolkar och redovisar dessa. Jag kommer framtill att jag inte kan se någon uppenbar skillnad i min intolkning av de olika lärarna vare sig de är utbildade eller inte.

A growing world population drives an ever-increasing need for food and energy. These challenges, along with depletion of water and fossil fuel resources, call for improvements in crop production systems and the cultivars used within them. Perennial cropping systems present an attractive solution to many of these problems. A greater understanding of the genetic control of over-wintering ability within crop species is one way to begin the process of making perennial cropping systems a possibility. In this study an F3:F4 family derived from a cross between Sorghum bicolor (L.) Moench and S. propinquum (Kunth) Hitchc. segregating for rhizome production was phenotyped in both field and greenhouse environments for traits relating to rhizomatousness and over-wintering. Several statistical models were created to correlate rhizome growth and over-wintering. A known rhizome quantitative trait locus (QTL) region was saturated with SSR markers and the QTL interval was reduced from previous estimates of about 16 Mb or 7 cM to 12 Mb or 2 cM, a 25% or 71% reduction in physical or linkage distance respectively. Two previously unidentified QTL regions associated with over-wintering were also identified. Our results also support the hypothesis that rhizome growth is important and possibly necessary for over-wintering in Sorghum.

No description available.

Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning tidigare gymnasieelever upplever att religionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier. Vidare undersöker uppsatsen även tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen som betydelsefull och bristfällig. För att erhålla ett resultat har fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst religionskunskap 1 & 2 utefter Gy 11 gjorts. För att visa på i vilken utsträckning religionsundervisningen har varit förberedande för informanterna har insamlat material analyserats utifrån en flerdimensionell utbildningsfilosofisk karta vilken anger hur lärarens spektrum av urval och innehåll är inordnat i flera spänningsfält av huruvida undervisningen ska syfta till att förvalta en tradition, ett kulturarv, eller om den istället ska syfta framåt och förbereda för framtiden. Undersökningen visar att religionsundervisningen i stor utsträckning har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier för informanterna och att det innehåll och de undervisningsmetoder som informanterna upplevde vara bristfälliga i hög grad går att koppla till en åstundan efter en undervisning där diskussion, samtal, projekt- och temaarbeten, konfliktfyllda frågor, grupparbeten och problemlösning är centrala aktiviteter. Vidare visade undersökningen på en åstundan efter problembaserad, reflekterande, samtidsrelevant och problemlösande undervisning där elevernas erfarenheter och intressen är i fokus.

<p>Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.</p>

Thesis (M.A.)--Miami University, Dept. of Comparative Religion, 2007. / Title from first page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 133-140).

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.

This thesis investigates the acute phenomenology of altered states of consciousness induced through psychedelics and various Zen practices through the lens of comparative mysticism. Through inductive reasoning, tentative conclusions are drawn regarding how the acute phenomenological qualities of these states compare to one another. This topic had not been meaningfully studied, so the data from which these conclusions were drawn is limited. Though these findings are tentative, they have important implications for the study of comparative mysticism involving psychedelics, and for policy decisions regarding the credentialing of newly trained psychedelic therapists. Further research is required to draw more definitive conclusions on whether psychedelics users and Zen practitioners are having the same sorts of experiences, and this thesis identifies some of the theoretical challenges that can be expected with such research, particularly with regards to the reliability of qualitative data collection methods. To address these challenges, a novel theoretical approach to the study of comparative mysticism involving psychedelic and non-psychedelic altered states of consciousness has been developed.

Ukrainian state lacks an effective historical memory policy. For this reason, the Ukrainian nation- building project lacks ideological capabilities to consolidate Ukrainian society. The dilemma regarding the national myths is the main challenge of the Ukrainian nation-building project. The dilemma emerged in choosing between the myth of the national liberation struggle of the Ukrainian Insurgent Army (UPA) and the myth of the Great Patriotic War. Both myths are struggling for an important place in the pantheon of Ukrainian history, but fisrt of all for a recognition of Ukrainian society. This resulted in the creation of conflicting historical identities. Ukrainian elite have long time speculated on the differences in the historical identity, which largely contributed to social fragmentation. This thesis describes how national myths interact with nation-building project and also analyzes the content of the most crucial interpretations of the historical myths.