I min uppsatts så undersöker jag om det finns någon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lärare. I undersökningen så deltog två outbildade och två utbildade lärare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik på hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lärare från 1990-talets början till en början in på 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism. Efter detta redovisar jag mina intervjuer och filminspelningar samt tolkar och redovisar dessa. Jag kommer framtill att jag inte kan se någon uppenbar skillnad i min intolkning av de olika lärarna vare sig de är utbildade eller inte.

<p>Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.</p>

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.