Denna studie är en litteraturstudie med syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevers motivation att lära sig matematik för att nå målen enligt läroplanen. En positiv upplevelse av matematik kan höja elevens lust, vilja och motivation till matematik. Däremot om eleven får en negativ inställning till matematik och saknar de förutsättningar som kan motivera eleven i matematik så kan det få negativ effekt på matematikprestationen under hela elevens skolperiod. Ska alla bli matematiker? Borde alla vara intresserade av matematik? Svaret är definitivt nej, men varför läggs det så stor vikt vid att lära sig matematik i skolan? Anledningen är att vi lever i en tid där behovet av att ha matematiska kunskaper är viktigare än någonsin. Matematik är också ett av huvudämnena i skolan och eleven kan behöva kunskaper och ett bra betyg i matematik för att fortsätta sina studier till en högre nivå. Denna studie försöker identifiera och undersöka faktorerna som till exempel lärarens inflytande och hens undervisningsmetoder, brister i utbildningssystemet, elevens bakgrund och språkliga behärskning, särskilt det matematiska språket samt graden av föräldrahjälp som de får hemma. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskoleelevens motivation till att lära sig matematik. Litteraturstudien har genomförts genom att välja ut två delar: 1)systematisk granskning och 2) tematisk analys. I denna studie presenteras också en tabell som innehåller en sammanfattning av olika utvalda källor som är relaterade till frågeställningen. I slutsatsen besvaras frågeställningen att det är flera faktorer som är effektiva för att motivera eleven att lära sig matematik, där ett fåtal av dem spelar en mer viktig roll. Bland annat har jag funnit i min studie att de viktigaste faktorerna är att anställa utbildade och kompetenta lärare, lärarens roll, ledarskap samt disciplin och användning av moderna och avancerade metoder i matematik undervisningen. Studien visar också att det är viktigt att läraren använder varierande metoder, både praktiska och teoretiska metoder i sin undervisning samt regelbunden återkoppling till eleven. Viktigt är även bedömning från lärare till eleven samt föräldrarnas delaktighet och medvetenhet om deras barns framsteg och utveckling. Studien har också kommit fram till att för att känna motivation så är det viktigt för eleven att behärska det svenska språket och mer specifikt det matematiska språket. Andra viktiga faktorer för att skapa motivation hos eleven är att lärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt att både skolans- och klassrumsmiljön är lugn och känns positiv. / This study is a literature study with the aim of investigating which factors influence elementary school students' motivation to learn mathematics in order to achieve the goals according to the curriculum. A positive experience of mathematics can increase the student's desire, will and motivation for mathematics. On the other hand, if the student has a negative attitude towards mathematics and lacks the prerequisites that can motivate the student in mathematics, it can have a negative effect on mathematics performance throughout the student's school period. Should everyone become a mathematician? Should everyone be interested in math? The answer is definitely no, but why is so much emphasis placed on learning mathematics in school? The reason is that we live in a time where the need to have mathematical skills is more important than ever. Mathematics is also one of the main subjects in school and the student may need knowledge and a good grade in mathematics to continue their studies to a higher level. This study tries to identify and examine the factors such as the influence of the teacher and his teaching methods, shortcomings in the education system, the background and language proficiency of the student, especially the mathematical language and the degree of parental help they receive at home. The purpose of this study is to investigate which factors influence primary school students' motivation to learn mathematics. The literature study has been carried out by selecting two parts: 1) systematic review and 2) thematic analysis. This study also presents a table that contains a summary of various selected sources that are related to the question. In the conclusion, the question is answered that there are several factors that are effective in motivating the student to learn mathematics, where a few of them play a more important role. Among other things, I have found in my study that the most important factors are hiring trained and competent teachers, the role of the teacher, leadership and discipline and the use of modern and advanced methods in teaching mathematics. The study also shows that it is important that the teacher uses varying methods, both practical and theoretical methods in his teaching and regular feedback to the student. Assessment from teacher to student as well as parents' participation and awareness of their child's progress and development are also important. The study has also concluded that in order to feel motivated, it is important for the student to master the Swedish language and more specifically the mathematical language. Other important factors for creating motivation in the student are that teachers use digital tools in their teaching and that both the school and classroom environment are calm and feel positive.

Vårt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stärka elevers lärande. Undersökningen utfördes med enkäter i fyra årskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lärare, på två olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra några generella slutsatser. Bakgrunden till vår undersökning var att vi hade fått uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom så ofta i grundskolan. Studien visar att lärarna använder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att få djupare förståelse hos eleverna. Vi fann också att ämnesintegration förekom mellan matematik och många andra ämnen, men aldrig mellan matematik och idrott.

Detta arbete utforskar utvecklingen av demokratisk kompetens hos mellanstadieelever inom samhällskunskap. Studiens syfte är att ge lärare en fördjupad förståelse för praktisk implementering av demokratiuppdraget, en central aspekt i den aktuella läroplanen för grundskolan (Lgr 22). Genom en kritisk granskning och syntes av befintlig forskning identifieras fem nyckelfaktorer som är avgörande för att skapa en demokratisk lärandemiljö: professionellt ledarskap, innehållskunskap, inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet. Analysen fokuserar på hur dessa element kan integreras i klassrummet för att effektivt främja demokratiskt engagemang och förståelse hos eleverna.  Resultaten pekar på vikten av en integrerad ansats i undervisningen där alla fem faktorer samverkar. Professionellt ledarskap och innehållskunskap bildar grunden för en stabil och informativ miljö, medan inflytande, kommunikativ kompetens och aktivitet aktivt engagerar eleverna i demokratiska processer och främjar deras förståelse och deltagande. Dessa faktorer bidrar inte bara till elevernas förståelse och deltagande i demokrati, utan främjar även en djupare insikt i och engagemang för demokratiska värderingar och processer. Arbetet erbjuder därmed viktiga insikter och konkreta tips för lärare som strävar efter att integrera demokrati i sitt pedagogiska arbete och förbereda eleverna för ett aktivt samhällsengagemang.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevda matematikångest och inställning till matematikämnet. Fokus var även om strukturerat kooperativt lärande som undervisningsmetod kunde påverka elevers matematikångest samt inställning till matematikämnet.  Studien genomfördes i 2 olika årskurs 1 klasser. Den ena klassen arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande och den andra klassen arbetade inte kooperativt. Empirin samlades in genom att alla elever fick besvara en digital enkät med fasta svarsalternativ av bildskalor och text. Utifrån resultaten av enkäten valdes ett mindre urval ut bestående av 3 elever per klass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med eleverna om deras uppleva matematikångest och inställning till matematikämnet.  Empirin från enkäterna och intervjuerna tolkades samt analyserades utifrån den sociokulturella teorin där interaktion, kommunikation och lärande tillsammans med andra människor är i fokus. Den insamlade empirin analyserades också utifrån den socialkognitiva teorin med elevers självförmåga i fokus, vilket kopplas till elevers tilltro till sin egna matematiska förmåga. Intervjuerna analyserades även med en fenomenologisk ansats där elevernas känslor och upplevelser värdesattes. Enkäterna sammanställdes statistiskt med hjälp av Google formulär. Resultaten från enkäterna samt intervjuerna visade samstämmighet. Matematikångest förekom mer med ett icke kooperativt lärande. Eleverna som arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande ansåg att matematik var svårare. Hälften av eleverna med strukturerad kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik, medan alla eleverna med icke kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik. Inställningen var mer positiv till matematiklektionerna hos eleverna med strukturerat kooperativt lärande, medan eleverna med icke kooperativt lärande hade en mer positiv inställning till matematikämnet. Båda klasserna tyckte om att arbeta med andra elever samt i grupp, men eleverna som arbetade strukturerat kooperativt tyckte inte lika mycket om att arbeta enskilt.

Denna studie undersöker effekten av två olika undervisningsmetoder, interaktion under högläsning och interaktion efter högläsning, på elevers förståelse av och intresse för historieundervisning. Med utgångspunkt från tidigare forskning om historieundervisning och fördelarna med högläsning, syftar studien till att belysa metodernas roll i elevers lärande och intresse för historia. Genom att analysera och jämföra de två undervisningsmetodernas påverkan på elevers förståelse av historieämnet och deras intresse för ämnet, bidrar studien till förståelsen av hur olika undervisningsmetoder kan påverka elevers lärande och utveckling. Tidigare forskning har betonat vikten av att anpassa historieundervisningen för att möta elevers behov och intressen samt stödja lärare i deras roll som handledare. Genom en interventionsstudie deltog två grupper av elever i högläsningspass om vikingatiden, där en grupp upplevde interaktion under högläsningen och den andra efter. Tester och intervjuer genomfördes för att utvärdera elevernas historiska förståelse och intresse. Resultatet indikerar att eleverna i den interaktiva högläsningsgruppen presterade bättre på tester och visade större intresse för ämnet jämfört med den traditionella högläsningsgruppen. Studien understryker därmed betydelsen av interaktiva undervisningsmetoder för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning. Slutsatsen är att interaktiv högläsning kan vara en gynnsam metod för att främja elevers förståelse och intresse för historieundervisning.

Den svenska gymnasieskolans läroplan understryker att undervisning ska ge elever de väsentliga insikter som krävs för att förstå hur de själva kan främja en hållbar utveckling (Skolverket 2011: 7). Denna litteraturstudie syftar huvudsakligen till att undersöka huruvida implementeringen av utbildning för hållbar utveckling har främjat elevers förståelse för hållbar utveckling. Ett ytterligare delsyfte är att analysera deliberativa samtal som undervisningsmetod kopplat till hållbar utveckling. Syftet besvaras genom två preciserade frågeställningar. De vetenskapliga artiklar som används i denna studie riktar sig i synnerhet mot den svenska gymnasieskolans verksamhet och all insamlad data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen utgår ifrån teorin om deliberativa samtal som undervisningsmetod men tar också avstamp i den normativa, faktabaserade och pluralistiska lärandetraditionen. Studien visar att implementeringen av utbildning för hållbar utveckling inte har resulterat i att elever signifikant ökat sin förståelse för hållbar utveckling. Denna studie påvisar dock att det deliberativa samtalet kan bidra till elevers förståelse för hållbar utveckling i den bemärkelsen att det ökar elevers kommunikationsförmåga, förståelse för andras perspektiv och engagemang. Vidare visar studien att det deliberativa samtalet uppfyller många kriterier för den pluralistiska undervisningstraditionen. Detta indikerar att metoden kan bidra till en förståelse för hållbar utveckling och att den således kan vara ett alternativ vid undervisning för hållbar utveckling.