Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling. / <p>Inriktning svenska</p>

Detta arbete har fokus på lärares egna uppfattningar och tankar kring kooperativt lärande och dess strukturer i matematikundervisningen. Mer specifikt ligger fokus på att analysera och lyfta de framgångsfaktorer och utmaningar som lärare finner i kooperativt lärande inom matematikundervisningen. Fokus ligger även på hur lärare utnyttjar de kooperativa strukturerna med olika matematiska innehåll. Empirin till studien har samlats från sex semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma i åk1-3 och som arbetar aktivt med kooperativt lärande. För att besvara arbetets syfte och frågeställning utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv och en tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare främst såg fördelar med kooperativt lärande i matematikundervisningen exempelvis ett ökat lustfyllt och inkluderande lärande. Kooperativt lärande gav större möjligheter till stöttning och förhållningssättet visar sig även förebygga långa genomgångar. Studien belyser även några vanliga strukturer inom matematikundervisningen bland annat kloka penna, karusellen, fråga fråga byt och hör vi ihop. De utmaningar inom förhållningssättet som lyfts fram är samarbetssvårigheter och kommunikativa svårigheter hos individuella elever.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur arbetet om förintelsen tar sig uttryck genomatt intervjua historielärare i årskurserna 7–9. Genom att fokusera på vilket syftehistorielärare har med att undervisa om förintelsen för att sedan se hur detta påverkarlärarnas urval av historiskt stoff samt deras undervisningsmetod har jag försökt skapa migen förståelse för detta. För att möjliggöra detta har jag valt tre forskningsfrågor som liggertill grund för detta arbete och var och en av dessa berör syfte, urval ochundervisningsmetod. För att kunna precisera vad historielärare anser vara syftet med attundervisa om historia presenteras en analysmodell, framarbetad av Fredrik Alvén, därmin intention har varit att se hur intervjuade lärarna beskriver syftet med sin undervisningom förintelsen. Analysmodellen utgår från två förhållningssätt till historieundervisning,det ena handlar om ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen medan det andrasnarare handlar om ett omprövande dito. Genom kvalitativa intervjuer med fyrahistorielärare ämnar jag att kunna svara på de forskningsfrågor jag ställer mig iinledningen av detta arbete. Jag kommer fram till att de intervjuade lärarna i störreutsträckning förhåller sig till ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen omförintelsen men att detta kan ta vitt skilda vägar i form av urval. Jag kommer också framtill att synen på undervisningsmetoden är relativt lik mellan de intervjuade lärarna vilketjag tror beror på den särställning som lärarna uttrycker att förintelsen har i den svenskahistorieundervisningen.

För att öka resultaten i de stora internationella undersökningarna PISA och PIRLS har staten satsat på kompetensutbildning för lärare i Sverige. Läslyftet är en av satsningarna och syftar till att öka kvaliteten i undervisningen när det gäller språk-, läs- och skrivdidaktik. En av modellerna som lärare utbildas i är samtal om text eller textsamtal. Den här studien följer åtta lärares diskussioner och erfarenheter som de delar med sig av under deltagandet i läslyftet 2016. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer då författaren till den här studien är en av deltagarna i läslyftet. I den tidigare forskningen framgår att textsamtal är gynnsamt för elevers kunskapsutveckling och att användning av metoden behöver öka i Sverige. Studien har ett sociokulturellt perspektiv eftersom teorin om att lärande sker i samband med andra är aktuell för studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka karaktären av textsamtal som undervisningsmetod i lärares kollegiala samtal. Frågeställningarna är: vilka motiv finns för lärare att använda textsamtal i undervisningen och vad pratar lärare om när de diskuterar textsamtal som undervisningsmetod? I resultatet presenteras de olika lärarnas erfarenheter och tankar kring textsamtal som undervisningsmetod. Det framgår av resultatet att lärarna har olika mycket erfarenhet av textsamtal innan de påbörjar läslyftet men att alla har en mycket positiv inställning till användandet av den. I diskussionen diskuteras hur de olika lärarna använder sig av metoden i förhållande till tidigare forskning. Det diskuteras även varför de är motiverade att använda metoden med motivet att öka kunskap i alla skolans ämnen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärares inställning är till Micke Hermanssons metod Grej of the day samt vad som dessa anser vara denna metods styrkor och utmaningar. Studien avgränsas till grundskolans tidigare år i svenska grundskolor. För att besvara syftet så gjorde jag djupintervjuer med grundskollärare i svenska som använder sig av denna metod. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt som utgår ifrån begreppen som minne, inlärning och intresse. Studien beskriver också forskningsläge om lärande och motivation. Det studiens resultat visar är att lärarnas inställning till metoden är välkomnande och positiv. Kollegialt lärande och inspiratörer i skolorna gör att metoden har blivit en del av svensklärarnas undervisning. Lärarna anser att modellens styrkor är enkelheten som ligger i kortheten. Lärarna påpekar att den är enkel att använda, ta till sig samt koppla till olika ämnen och läroplanen. Vidare framhåller lärarna att engagemang och delaktighet ökar markant i klassrummet på grund av ledtråden som ges innan Grej of the day lektionen samt eftersom eleverna återberättar lektionen hemma gör att både eleverna och föräldrarna får en annan syn på skolan samt kunskapen. Utmaningen med metoden är den kan vara svår att genomföra för den oerfarna pedagogen.

The purpose of this study is to make it clear, based on teachers experience, whether the rule of law in Swedish schools has been affected during sudden changes in the framework of a pandemic. To respond to this purpose, issues have been formulated. How do teachers experience this from the outside to ensure teaching, governing documents and grades? The results show that teachers feel that the rule of law has been affected in a negative way during distance education. Furthermore, the results showed that the framework for ensuring good teaching, safe examinations had been made more difficult, which may be due to the lack of formal rules and guidelines. Many results are in line with the research situation, but where a legalization or a vacuum can be said to be one of the reasons why legal certainty has been affected.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv.Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut.Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning. Samtliga strävar efter ”en skola för alla” där alla elever har rätt till kunskap och lärande oavsett vilka förutsättningar de har.

Vårt examensarbete fokuserar på att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers syn på matematikämnet. Vi har försökt åstadkomma detta genom att besvara tre frågeställningar angående på vilket sätt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och använder sig av skolämnet matematik samt vilka upplevelser de har av sådana situationer och vad som påverkat deras prestationer. Metodmässigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkät som innehåller två olika sorters frågor: sju med svarskalor och två öppna frågor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkät distribuerades digitalt via Internet till en slumpmässig grupp och vi fick in 141 svar från människor mellan åldrarna 13 och 53. Vårt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med läraren, lärarens matematiska kunskaper, lärarens undervisningsmetod och lärarens återkoppling med elever är viktigare än faktorer som matematikbokens utformning och föräldrars engagemang. Informanternas svar i enkäten kan ha påverkats av olika faktorer (som ålder eller föräldrars högsta utbildning), vilket vi har försökt att tolka med hjälp av tabeller och diagram.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt.Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer. Undersökningen visar att undervisningsmetod och lärarnas arbetssätt har inte förändrats nämndvärt genom åren och att lärarna efterlyser mer engagemang av föräldrar i elevernas skolgång. Lärarna anser även att mobiltelefoner har en störande effekt på lektionerna. När det gäller disciplin och ordning anser lärarna att det är oförändrat jämfört med innan. Angående elevernas kunskapsnivå i matematik, anser lärarna att eleverna idag är svagare i jämförelse med när de själva var elever och att de olika läroplanerna inte har bättrat på deras lärande.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares arbete med och uppfattning om högläsning.Fyra lärare ingick i undersökningen där en kvalitativ ansats i form av semistruktureradeintervjuer användes. Resultatet visade att lärarna oftast använder högläsning i årskurs 1 pågymnasiet samt att högläsningen oftast kombineras med efterarbete. Lärarnas uppfattning omundervisningsmetoden är att högläsning kan ge elever ingång till litteratur men även att denkan hämma det självständiga läsandet. Slutsatsen av studien är att högläsning både harpositiva såväl som negativa effekter på elevers läsande och att metoden kan användas pågymnasiet för en varierad undervisning.