Denna studie syftar till att belysa gymnasielärares erfarenheter i omställningen från traditionellklassrumsundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Med särskilt fokus på geografiämnetundersöks hur denna förändring påverkade lärares undervisningsmetoder samt lärarnas förmåga att nå målen iläroplanen och deras upplevelser av den nya undervisningsformen som de blev tvingade till. Genom intervjuermed geografilärare på olika gymnasieskolor har data samlats in och analyserats för att få en djupare förståelse förhur lärare anpassade sin undervisning till distansformatet. Frågeställningarna kretsar kring vilka delar avgeografiämnet som påverkats mest, lärarnas förmåga att säkerställa att eleverna når betygskriterierna ochlärarnas personliga uppfattningar om distansundervisning. Resultaten från studien visar på betydande utmaningarsåsom anpassningen av bedömningsmetoder, svårigheter att bibehålla interaktiv och praktisk undervisning samten ökad arbetsbelastning och stress bland lärarna. Dessa resultat bidrar till en ökad förståelse för de komplexakonsekvenserna av pandemin inom geografiundervisningen och kan användas som en grund för vidareutveckling av distansundervisningsmetoder.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ”Grundad teori” undersöka vilka metoder, pedagogiska anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige. I resultat- och analysdelen beskrivs att lärare generellt har låg kunskap gällande anpassad fysisk aktivitet, trots att vissa former av anpassningar görs. Av åtta intervjuade lärare är det enbart sex av dessa som anser att pedagogiska anpassningar behövs över huvud taget för elever med ADHD. Hos dessa sex finns en vilja att få elever med denna diagnos att utvecklas och lära sig inom ämnet idrott och hälsa. Kunskapen hos dessa lärare vad gäller pedagogiska anpassningar inom ämnet är dock bristfällig i jämförelse med vad forskningen visar. Denna undersökning visar därmed att forskningen inte har nått ut till verkligheten på ett tillfredställande sätt.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv.Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut.Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning. Samtliga strävar efter ”en skola för alla” där alla elever har rätt till kunskap och lärande oavsett vilka förutsättningar de har.