Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Denna studie syftar till att belysa gymnasielärares erfarenheter i omställningen från traditionellklassrumsundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Med särskilt fokus på geografiämnetundersöks hur denna förändring påverkade lärares undervisningsmetoder samt lärarnas förmåga att nå målen iläroplanen och deras upplevelser av den nya undervisningsformen som de blev tvingade till. Genom intervjuermed geografilärare på olika gymnasieskolor har data samlats in och analyserats för att få en djupare förståelse förhur lärare anpassade sin undervisning till distansformatet. Frågeställningarna kretsar kring vilka delar avgeografiämnet som påverkats mest, lärarnas förmåga att säkerställa att eleverna når betygskriterierna ochlärarnas personliga uppfattningar om distansundervisning. Resultaten från studien visar på betydande utmaningarsåsom anpassningen av bedömningsmetoder, svårigheter att bibehålla interaktiv och praktisk undervisning samten ökad arbetsbelastning och stress bland lärarna. Dessa resultat bidrar till en ökad förståelse för de komplexakonsekvenserna av pandemin inom geografiundervisningen och kan användas som en grund för vidareutveckling av distansundervisningsmetoder.

Detta arbete belyser ämnet Svenska som andraspråk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lärares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-ämnet beaktas av andra ämneslärare och rektorer. Studien genomfördes på ett högstadium och ett gymnasium i två olika kommuner. Förestående studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer där intervjuaren utgick ifrån en intervjuguide. Resultaten pekar på likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nämligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ämneslärare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos såväl andra lärare och rektorer, som hos föräldrar och elever om Sva-ämnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nuläget inte förekommer något samarbete. De skolor som denna studie berör visar på en organisation som inte har en tydlig struktur kring hur flerspråkighetsundervisning bör bedrivas.