Syftet med undersökningen är att försöka klarlägga och förstå, gällande metoden Att skriva sig till läsning (ASL) och dess varianter, vad som lyfts i metodlitteratur som gynnsamt och vilka argument som framförs för att arbeta enligt metoderna.  Tidigare forskning om ASL metoderna har inte entydigt visat att det är en fungerande metod. I tidigare forskning visas på ett antal olika faktorer som kan vara fungerande delar av metoden. Likaså finns tidigare forskning som menar att metoden inte är effektiv för skriv- och läsutveckling. Med kvalitativ dokumentanalys undersöks metodböcker utifrån sociokulturella teorier, Ivanics diskursverktyg kring skrivande och andra relevanta begrepp. Analysen görs för att se om de argument metodböckerna lyfter för metoden har stöd i forskningsbaserade teorier. Argumenten för metoden delas in i tre övergripande teman. Min studie visar att en del av temana som förs fram har visst stöd medan andra har svagare stöd. I den avslutande diskussionen görs en reflektion kring yrkesrelevanta tankar som uppstått under arbetets gång.

Detta är en studie som undersöker hur lek kan fungera som metod under den naturvetenskapligaundervisningen för elever i årskurs 1-2. Studien är kvalitativ ochutgår från en fenomenologisk ansats där den enskilda individens syn på lek undersöks.Data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer som genomförs itvå klasser, en årskurs 1 och en årskurs 2. Intervjuerna görs med klasslärarna i respektiveklass och samtliga elever intervjuas i fokusgrupper, totalt antal elever sommedverkar i studien är 32 stycken. Tidigare forskning visar att det tycks sakna tidigareforskning på hur lek påverkar elevers lärande. Den visar också att lärares kunskapom den naturvetenskapliga undervisningen påverkar elevernas intresse. Läraresointresse och okunskap i ämnet genererar i att elevens naturliga lust inte tastillvara på utan ger i det långa loppet elever som ser naturvetenskap som någontingtråkigt och oviktigt. Resultatet av denna studie visar att lek kan fungera som metodi den naturvetenskapliga undervisningen men att det är viktigt med både introduktion,genomförande och återkoppling efteråt för att hjälpa eleverna att kopplaleken till lärandet. Resultatet visar också att begreppet lek är svårdefinierat och attde lärare som deltagit i studien har olika uppfattningar om vad lek som undervisningsmetodär. Intervjuer med elever visar att en del har svårt att förstå att de lärsig när undervisningsmetoden är lek medan en del elever uppskattar det och menaratt de lär sig mer när de får gestalta och använda kroppen.

This essay analyses how students translate theoretical warfare into practical action during a staff ride. Through case studies, at the actual location, in a real or fictitious scenario, students can apply theoretical knowledge about principles of warfare to practical situations. Discussion of the outcomes of different examples on the actual terrain allows a comparison of contemporary tactics and contemporary technology. The terrain is still there, albeit perhaps altered and, although the military geography’s character shifts, it is consistent. Therefore, one can compare the contemporary tactical and technical conditions with the practical conditions of the present, and draw conclusions that are relevant to modern tactics. Thus, one can learn from the historical context through staff rides as a teaching method. The essay is about the teaching situation and the method that students are exposed to during a staff ride, and how theories of warfare relate to and are used in the practical implementation of a staff ride.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att ta reda på vad tidigare forskning skriver om elevers motivation med koppling till matematikundervisning, samt vilka yttre och inre faktorer elever främst motiveras av inom matematikämnet. Med hjälp av studiens resultat får vi som lärare i de tidigare skolåren verktyg för att motivera så många elever som möjligt i matematikämnet. Studien grundas på tio artiklar som systematiskt valts ut och kritiskt granskats. Utifrån en induktiv innehållsanalys sammanfattas resultatet i två huvudkategorier: inre och yttre motivation. Exempel på inre motivationsfaktorer som framkommit efter genomförd studie är elevernas förväntade nytta av matematikämnet i framtiden och lärarens tro på eleverna. Yttre motivationsfaktorer som främjar elevers motivation i matematik visade sig vara exempelvis konkreta belöningar, digitala verktyg och varierade arbetssätt.

Syftet med studien är att undersöka idrottslärares arbete med undervisningsmetoder som möjliggör en skola för alla. Samt att undersöka eventuella kompetenser eller kunskaper som idrottslärarna upplevs sakna inom möjliggörande metoder för ämnet idrott och hälsa. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att undersöka ett fenomen. Sex intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar i olika årskurser, från förskoleklass till gymnasiet samt särskola i hela landet. Alla idrottslärare har en lärarlegitimation och har varierad grad av fortbildning.    Resultatet visar att idrottslärarna har höga ambitioner till att anpassa och inkludera för alla elever i idrottsundervisningen. De som framkommer är att idrottslärarna upplever ha begränsat med tid för det inkluderande arbetet samt önskar de ett bredare kollegialt samarbete. De uppmärksammas även att idrottslärarnas habitus inte varit tillräcklig utmanande under lärarutbildningen för att kunna variera undervisningsmetoder. Man kan urskilja ett antal pedagogiska undervisningsmetoder i deras berättelser, däremot lyfts inga ämnesspecifika undervisningsmetoder. I ett framgångsrikt kollegialt lärande sker ett utbyte av erfarenheter mellan idrottslärare men även mellan specialpedagoger och speciallärare samt handledare. Då det inte är lika beforskat om möjliggörande tillvägagångssätt som främjar alla elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa behövs vidare forskning kring konkreta ämnesspecifika undervisningsmetoder. Samt vidare forskning angående vikten av kollegialt lärande för yrkesprofessions utveckling. / The purpose of this study is to examine PE- teachers’ work with teaching methods that enable a school for all. And to investigate any eventual skills or knowledge that PE-teachers are perceived to lack when it comes to enabling methods regarding physical education. We used a qualitative method in the form of semi-structured interviews to investigate a phenomenon. Six interviews were conducted with PE-teachers in different grades, from preschool classes to high school and special need schools throughout the country. All PE-teachers have a teacher ID and have a varied degree of in-service training.   Results show that PE-teachers have high ambitions to adapt and include all students in PE. What emerges is that the PE-teachers feel that they have limited time for the inclusive work and that they want a broader collegial collaboration. It is also noted that the PE-teachers’ habitus has not been sufficiently challenged during teacher training to be able to vary teaching methods. One can distinguish a number of pedagogical teaching methods in their stories; however, no subject-specific teaching methods are highlighted. In successful collegial learning is there an exchange of experiences between PE-teachers but also between special educators or special teachers and supervisors. As there is less research on enabling approaches that promote all students’ participations in PE, further research is needed on concrete subject-specific teaching methods. As well as further research regarding the importance of collegial learning for professional development.

Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

Studien syftar till att undersöka hur lärare i grundsärskolans ämnesområde kommunikation undervisar och vilka läromedel/modeller lärarna använder. Frågeställningen lyder: - Hur beskriver lärare undervisningen ämnesområdet kommunikation?  - Vilka läromedel/modeller använder lärarna i grundsärskolan för undervisning i ämnesområdet kommunikation?  Studien lutar sig mot det sociokulturella perspektivet (Vygotskiji,1978) där språk, kommunikation och interaktion med andra är grunden för lärande. Studien antar också ett didaktiskt perspektiv som stöd där lärarens undervisning i grundsärskolans ämnesområde kommunikation är central. Didaktiska frågorna vad/innehåll samt undervisning/hur skapar ett ramverk i sorteringen av intervjudata.Studien använder kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer. Fem ämnesområdeslärare i fyra olika kommuner deltar i studien. Studien har ett målstyrt (Bryman, 2018) urval av informanter som är verksamma i olika kommuner för att få en vidare bild av hur undervisningen ser ut. Resultatet visar att lärarna använder eleven och kursplanen som stöd i utformningen av undervisningen. Eleven har ett starkt inflytande i skapandet av undervisningen som kan utövas enskilt eller i grupp. Undervisningen lärarna använder – hur de undervisar - är träning i AKK, meningsfulla vardagsaktiviteter, rutiner/strukturer för att skapa kommunikativa mönster Olika läromedel som återkommer är böcker, bokstäver, digitala hjälpmedel som smartboard, Ipad samt olika kommunikationsmodeller som är individuellt anpassade. Upplevelser anpassade efter eleven använder samtliga lärare, upplevelserna kan vara utflykt till skogen eller enkla sinnesupplevelser. Undervisningen har även olika förutsättningar organisatoriskt vilket bidrar till hur undervisningen utformas, exempelvis beroende på andra professioner och samverkansformer. Resultatet visar även att lärarna använder olika schemastrukturer som påverkar val av läromedlen och undervisning. / The study aims to investigate how teachers in the special need school's teach ​​communication and which teaching aids/models the teachers use. The question is: - How do teachers describe teaching ​​communication?- Which teaching aids/models do the teachers in special needs school use for teaching​​ communication? The study leans towards the socio-cultural perspective (Vygotskiji, 1978) where language, communication and interaction with others are the basis for learning. The study also adopts a didactic perspective as support where the teacher's teaching in the special needs school's ​​communication is central. The didactic questions what and how create a framework for sorting interview data.The study uses a qualitative method with semi-structured interviews. Five special needs teachers in four different municipalities participate in the study. The study has a goal-directed (Bryman, 2018) selection of informants who are active in different municipalities in order to get a broader picture of teaching.The results show that the teachers use the student and the curriculum as support in the design of teaching. The student has a strong influence on the design of the teaching which can be practiced individually or in groups. The teaching the teachers use is training in AKK, meaningful everyday activities, routines/structures for creating communicative patterns, books, letters, digital aids such as smartboards, iPads and various communication models that are individually adapted. Experiences adapted to the student are used by all teachers, the experiences can be trips to the forest or simple sensory experiences. The teaching also has different organizational prerequisites, which contributes to how the teaching is designed, for example depending on other professions and forms of collaboration. The results also show that the teachers use different schedule structures that influence the choice of teaching materials and teaching.

<p>Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är</p><p>• hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod</p><p>• vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och</p><p>• om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning.</p><p>Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel.</p><p>Arbetet ger följande resultat:</p><p>Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande.</p><p>För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer.</p><p>Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen.</p><p>Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.</p>

Den här uppsatsen är en undersökning av undervisningsmetoden storyline och den eventuella möjligheten att använda sig av rollspel i lärande och undervisning. Det jag frågar mig är • hur väl storyline står sig som läro- och undervisningsmetod • vilka eventuella pedagogiska och didaktiska kvalitéer som rollspel har och • om storyline och rollspel kan påverka jämställdheten i undervisning och skolan i en positiv riktning. Uppsatsen är helt igenom en litteraturanalys där jag studerat ett antal böcker och uppsatser om de teorier som ligger till grund för metoden, själva storylinemetoden, rollspel, berättande och lek. Jag tillför dessutom analysen en extra dimension genom min tjugoåriga erfarenhet av rollspel. Arbetet ger följande resultat: Till att börja med att storyline, vilande på vetenskaplig grund, står sig väl som metod för lärande och undervisning. Inte minst för dess fokus på bl a elevernas förkunskaper, aktivt lärande och elevernas kritiska tänkande. För det andra att rollspel absolut har pedagogiska och didaktiska kvalitéer. Bland annat visar sig detta genom att rollspelandets många positiva sidor passar för lärande och undervisning, och att berättande och lek – självklara delar av fenomenet – också har många goda lärande och undervisande kvalitéer. Vad gäller den tredje frågeställningen blir resultatet mer osäkert. Jag hittar inte några övertygande bevis för att rollspel och storyline främjar jämställdhet, även om det finns vissa tecken som pekar i den riktningen. Som det allra sista i uppsatsen lyfter jag fram olika problem och svårigheter med storyline och rollspel. Det finns flera stycken, men inga som inte går att hantera eller åtgärda, konstaterar jag.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden men dess överlevnad hotas. Det finns därav ett samhälleligt och vetenskapligt intresse av att undersöka vad som kan göras för att skapa en förändring. Ett första steg är att skapa en medvetenhet hos framtidens generationer. Syftet med studien är att synliggöra ett antal elevers medvetenhet kring biologisk mångfald och hur en lektionsaktivitet kan bidra till att främja den medvetenheten, samt vilken medvetenhet som synliggörs utifrån kritiska aspekter. Med hänvisning till de forskningsfrågor som studien avser att besvara har learning study som modell applicerats. Modellens funktion har möjliggjort praktiskt genomförande och insamling av empiri inom ramen för variationsteorin. Variationsteori har använts som teoretiskt ramverk, där de kritiska aspekter som framkommer i studien avser de teoretiska analysbegreppen. Studiens resultat visar att eleverna har en ökad medvetenhet kring biologisk mångfald och kunskaper om vilka arter som är beroende av varandra i elevernas närmiljö efter genomförd lektionsaktivitet. Den medvetenhet om biologisk mångfald som synliggörs hos ett antal elever är att de diskuterar kring artkännedom och samtalar på ett djupare plan. Studiens resultat visar emellertid att eleverna har svårt att urskilja sin egen betydelse i den biologiska mångfalden samt att elever har en bristande användning av ett naturvetenskapligt språk som stöd till sina förklaringar. Lärare som får vetskap om studiens forskningsresultat avseende biologisk mångfald samt vilken undervisningsmetod som främjar den medvetenheten hos elever kan utveckla sin undervisning och därmed elevernas lärande. / The biodiversity is essential for all life on Earth, but its survival is threatened. There is therefore a societal and scientific interest in investigating what changes can be done in order to affect its survival. Raising awareness is the first step, especially within future generations. The purpose of this study is to highlight a group of students' awareness of biodiversity as a subject and how a classroom activity can contribute to promote that awareness and also which awareness that is made visible based on critical aspects. With reference to the research questions that the study aims to answer, the learning study model has been applied. The function of the model has enabled practical implementation and collection of empirical data within the framework of variation theory. Variation theory has been applied as a theoretical framework, where the critical aspects that emerge in the studie becomes theoretical analysis concepts. The results of the study showcase that students have increased their awareness of biodiversity and gained knowledge about interdependence of species in their local environment after completing the lesson. The awareness of biodiversity demonstrated by a group of students is evident in their discussions that shows deeper insight about recognition of species. However, the study´s results also present that certain students struggle to discern their own part in biodiversity and utilize scientific terms to support their explanation. Teachers who take part of the research´s results regarding biodiversity and instructional methods that promote student awareness, can develop their teaching methods and therefore enhance student's learning abilities.