<p>ABSTRACT</p><p>This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach.</p><p>To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have.</p><p>Kayeords: art teaching, teaching method, creative work</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild.</p><p>För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha.</p><p>Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet</p>

ABSTRACT This essay has as its main purpose to examine how teachers handle teaching in art, after the governments steeredocuments and goals to reach. To find out about it I have done interviews with four teachers. I have made a study of litterature to introduce some different teaching methods that is more or less meaningful and useable. The result of the examination was different from what I expected. The interviews showed that the four teachers work in varios ways after their own conditions. They have different experiences and also have different opinions about what is most important in the art teaching. They give reasons for why they work the way they do, and have good arguments. They also seems aware of their own work and also about the chortage it might have. Kayeords: art teaching, teaching method, creative work / Sammanfattning Det här arbetet har som ditt huvudsakliga syfte att undersöka hur lärare hanterar bildämnet i skolan utifrån de riktlinjer och mål som finns uppsatta i grundskolans läroplan och kursplan för bild. För att ta reda på det har jag gjort fyra intervjuer med lärare. Jag har också studerat olika metoder i litteraturen, som är mer eller mindre användbara och meningsfulla. Resultatet av undersökningen är ett annat än vad jag hade förväntat mig. Intervjuerna har visat att de fyra lärarna arbetar olika efter sina egna förutsättningar. De har olika erfarenhet och tycker olika saker är viktiga. Lärarna motiverar varför de arbetar som de gör och har bra argument. De är medvetna om sitt eget arbete och de brister det kan ha. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, undervisningsmetod, skapande verksamhet

In each classroom there is a teacher with good intentions wanting what´s best for their pupils. But grades and tests in mathematics from 2009 in Sweden shows there is a crack between the subject being taught and the learning child. The purpose with this research is to find an understanding from a teaching and learning perspective of which teaching method is more suitable for teaching and learning mathematics by doing a comparison between two methods. The main question is: What are the advantages and disadvantages of the traditional and the laboratory method of teaching, supported by the two keywords teaching method and learning? This C-paper is based on a qualitative research aiming to gather an in-depth understanding of human behavior. Semi-structured interviews was used on two teachers in primary school, both teachers have integrated classes, grade 2 and 3. Observations were made in both classes. The empirical data was analyzed through theories and sorted in advantages and disadvantages. The result of the traditional method distinguishes to have a textbook and has a reproductive way of teaching, while concrete mathematics has a more reflecting approach. The school using concrete method is also using the model of the four learning style (visual, verbal, tactile and kinesthetic). Accordingly of this study the concrete method support the individual way of learning by using one of the dominant learning styles. Activity, problem solving and making children aware and in charge of their own education, show their way to understanding the subject. 8-9 years old children, learning how to read and write, have another abstract way of thinking which makes it hard for them to work with a textbook. This will lead to a slow learning, preventing the child to achieve understanding of the subject.

This essay is built upon the subject of drama. Its purpose was to examine if drama was a good and important educational method to/for children, and if drama is enhancing childrens self-esteem and self-confidence. By reviewing the results from literature and interviews, my intention was to compare the results, in order to find out what the views of the literature and respondents on drama was. I used qualitative interviewing, to find out what the teachers had to say about drama, and I used literature that was relevant to the purpose of the essay. I took a deeper look at the meaning of educational drama and pedagogical drama was, and also the meaning of self-esteem and self-confidence, in order to connect it with the results from the literature and the interviews.   After studying the literature and the interviews, I could see coherence, and therefore compile a result.  Both literature and the interviewed teachers considers drama to be a good and important method within the educational school and that drama positively has got a strengthening effect on childrens self-esteem and self-confidence. However, it was also clear, that in order to use drama as a method to enhance and strengthen childrens self-esteem and self-confidence, one would need to use the method for a long period of time. / Uppsatsen är uppbyggd på ämnet drama. Syftet med denna uppsats var att jag ville undersöka om drama är en bra och viktig undervisningsmetod för barn, samt om drama har en stärkande effekt på deras självkänsla och självförtroende.  Med hjälp av resultat från en litteraturgenomgång och en intervjustudie var min tanke att kunna jämföra dessa, för att sedan se vad respondenterna och litteraturen anser om drama.  Jag använde mig av en kvalitativ intervju, för att få reda på hur pedagoger såg på ämnet drama. Litteratur valde jag utifrån det som var relevant till mitt syfte. Jag gick även djupare in på vad pedagogiskt drama var, vad just begreppen självkänsla och självförtroende betyder och vad läroplanerna säger om drama, för att jag sedan skulle kunna koppla ihop dessa med litteraturen och intervjuerna. Efter att ha läst igenom och jämfört vad litteraturen och intervjuerna sagt, kunde jag se en likhet mellan dem.   Det visade sig att litteraturgenomgången och intervjustudien gav för handen att drama är en bra och viktig metod i skolans undervisning och något som används ofta ute i våra skolor. Att drama har en stärkande effekt på barns självkänsla och självförtroende var något som de anser sig tro på. Dock menade de även att en förutsättning för att använda drama som metod för att utveckla barns självkänsla och självförtroende, är att man arbetar med det under en längre tid.

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att presentera vilka undervisningsmetoder forskning visar främjar elevers problemlösningsförmåga. Detta genomförs genom en kartläggning av 66 internationella artiklar. Kartläggningen har resulterat i identifierandet av nio undervisningsmetoder. Det gemensamma resultatet av studien visar att de nio undervisningsmetoderna främjar elevers problemlösningsförmåga. Studien presenterar även att den främsta faktorn för främjandet av elevers problemlösningsförmåga är tillämpandet av en specifik undervisningsmetod. Slutligen diskuteras även konsekvenser för undervisning samt fortsatta studier. / This systematic review aims to present teaching methods that research show enhances students´ problem solving skills. The review is completed by an analysis of 66 international articles. The analysis resulted in an identification of nine teaching methods. The overall result of the study shows that the nine teaching methods all enhances students’ problem solving skills. The results also suggest that the single most important factor to enhance students´ problem solving skills is the implementation of a specific teaching method. Consequences for education and future research are discussed.

This quantitative study examines to what extent online games motivates students. It is based on a quantitative method such as a questionaire where students and teachers have answered questions about which teaching methods that motivate student the most. The study shows that onlinegames motivate children, especially boys. However, they do not motivate them more than learning by doing experiments and pracitical work, such as arts and craft. Moreover, the study shows that the teachers are aware of what kind of teaching that motivates the students the most and also that the teachers in general play an important part in order for the students to feel motivated in the classroom. The conclusion of this study is that teaching using a veriaty of methods where students can connect the information they learn to their own reality and envoriment is the kind of teching that motivates them the most.

This bachelor thesis examines if tabletop roleplaying games can be used as a teachingmethod in the social studies subject in the upper secondary school. The purpose of thebachelor thesis is by the experiences and perception of tabletop roleplaying games as ateaching method from students to see if there is potential in the method to develop subjectspecific knowledge in social studies and/or general curricular knowledge. By usingtheories about aesthetic learning processes, experiential learning, fantasy and creativity,roleplaying, gamification and emotion-based learning, analyze the students statementsabout the teaching method after they have tried out a roleplaying scenario set in historicalGothenburg. The informants in the thesis expressed no specific subject knowledge, butexpressed knowledge that were more based in the general curriculum goals and theyfound the teaching method to be both entertaining and engaging. The conclusions takenfrom the source material was that the method saw large benefits in that it highlighted thegoals that are part of the general curriculum goals and the schools value oriented duty, butthat the teaching method needs a source material that is more grounded in the socialstudies curriculum, then the one used for this study, to see if students more clearly canperceive subject specific knowledge. / SammanfattningUppsatsen undersöker om bordsrollspel kan användas som undervisningsmetod isamhällskunskapsämnet på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att genom eleversuppfattningar av rollspel som undervisningsmetod se om det finns potential att användarollspel som verktyg för att ge gymnasieelever möjligheten att utveckla ämnesspecifikakunskaper i samhällskunskap och/eller allmänna skolkunskaper. Genom att användateorier om estetiska läroprocesser, upplevelsebaserat lärande, fantasi och kreativitet,rollspel, spelifiering och känslobaserat lärande analyseras gymnasieelevers utsagor frångruppintervjuer. Detta efter att de testat ett rollspelsscenario från samlingen “Historiskaäventyr i Göteborg”. Respondenterna i uppsatsen uttryckte inga specifikaämneskunskaper, men uttryckte kunskaper som mer grundade sig i allmänna läroplansmåloch att de fann att metoden var underhållande och engagerande. Slutsatserna som drogsutifrån materialet var att metoden har stora fördelar i att lyfta fram de kunskaper som är endel av den allmänna läroplanen och skolans värdegrundsuppdrag, men att det kräver ettmaterial som är mer kopplat mot samhällskunskapsämnet än det som användes för denhär studien för att se om eleverna tydligare kan uppfatta ämnesspecifika kunskaper.

I den här studien undersöktes hur eleverna ser på sitt eget lärande och vadsom får dem att känna sig motiverade. Mot den bakgrunden kan lärare få en större förståelseför vad eleverna anser är viktigt och på så sätt förhålla sig kritiskt till sin egen undervisning.Examensarbetet är uppdelad i fyra områden; Studiemiljö, Undervisningsmetod, Läromedeloch Motivation. Metoderna som använts för att samla in data är flermetodsforskning, det villsäga kvantitativ forskning där 26 elever besvarat påståenden i en enkät och därefter kvalitativforskning då sex av eleverna intervjuades. Studien visar att eleverna tycker om sin matematik-bok och föredrar den framför digitala läromedel. Lika viktigt är lärarledda genomgångar, omde görs på rätt sätt, där fokus är på en sak och eleverna får chans att interagera. Lärarebehöver vara lyhörda och kombinera de fyra områdena för att optimera sin lektionsdesign.

Detta examensarbete syftar till att med digitala kvalitativa intervjuer undersöka lärares användning av den kooperativa och traditionella undervisningsmetoden i matematikklassrummet i årskurs F-3. Studiens syfte är även att ta reda på vilken av de två metoderna lärare anser är den mest effektiva för att främja alla elevers kunskapsutveckling. Studien utgår från de fem grundprinciperna för kooperativt lärande; positivt ömsesidigt beroende, lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion, eget ansvar, samarbetsfärdigheter och ‘feedback, feedup och feedforward’ (3F). Resultatet visar på att lärarna applicerar en blandning av de olika metoderna. Detta beror på att läraren kan behöva individanpassa beroende på vad som gynnar den enskilda eleven. Resultatet visar även på att de olika metoderna används i olika stor grad beroende på vilket arbetsområde lektionen behandlar. Den kooperativa undervisningsmetoden anses vara den mest effektiva för att främja elevernas kunskapsutveckling men eftersom den inte passar alla elever behövs en blandning av de båda för att tillgodose alla elevers olika behov.