Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter som skapas för elevers läsförståelse samt vilka hinder och möjligheter som skapas för elevers delaktighet i grupparbete genom arbetssättet kooperativt lärande. Videoobservation användes som huvudsaklig metod och kompletterande elevintervjuer genomfördes. Videobservationerna genomfördes i åk 6 vid fem olika tillfällen. Materialet analyserades utefter två olika utgångspunkter: (a) olika förhållningssätt till texter i samtalet i relation till begreppet textrörlighet; samt (b) elevers delaktighet i grupparbete i relation till fastställda kriterier från tidigare forskning. I empirin synliggjordes att olika möjligheter att förhålla sig till texter uppstod i textsamtalen. I både elevsamtalen och de lärarledda samtalen möjliggjordes flera typer av textrörlighet, de lärarledda samtalen syftade dock oftare till en djup textbaserad rörlighet. Det framkom även olika karaktäristika hos de samtal som kategoriserades som lyckade sekvenser av grupparbete och de som inte uppfyllde kriterierna. De lyckade samtalssekvenserna karaktäriserades av att eleverna lyssnade aktivt samt bad om hjälp och hjälpte varandra och flera av dessa sekvenser innehöll en struktur för samarbetet. Samtliga samtal som inte uppfyllde kriterierna för lyckade grupparbeten saknade både struktur och lärarstöd. Resultatet tyder på att när läsförståelsearbetet skedde genom arbetssättet kooperativt lärande möjliggjordes en elevinteraktion som bidrog till olika sätt att förhålla sig till texten. Vikten av lärarens stödjande funktion synliggjordes både gällande läsförståelseutvecklingen och samarbete i grupperna. Samarbete uppstod inte i alla grupper, vilket kan tyda på att elever behöver stöd i samarbete för att öka allas delaktighet och lärande.

Abstract  Denna kunskapsöversikt har genomförts för att få svar på frågan “Vilka metoder för kooperativt lärande används i matematikundervisningen i Sverige samt resten av världen, och hur effektiva kan de vara?”. Översikten ser över flera olika metoder och koncept, dessa är; TPS, STAD, TAI, peer collaboration och Jigsaw. Även hur de används i de olika länderna som studierna gjorts i, undersöks. Dessa metoder och koncept valdes då flera studier satte dessa i fokus. Kunskapsöversikten ser även över ifall metoderna är effektivare än den traditionella undervisningen som används i dessa länder.  Kunskapsöversikten har utförts med hjälp av en sökprocess i sökmotorn “LibSearch”. Sökorden “cooperative learning” och “mathematics” har varit utgångspunkten för sökningar kring frågan. Även sökordet “methods” har använts när studier kring metoder i kooperativt lärande var viktigt att hitta.  Resultaten visar att kooperativt lärande samt deras metoder är mer effektiva än traditionell undervisning i matematik. Kooperativt lärande kan även delas in i två olika beskrivningar; ett metodfokuserat arbetssätt, som fokuserar på att använda den bästa metoden, och ett kooperativfokuserat, som fokuserar på att arbetsformen för eleverna uppfyller kravet för att ses som kooperativt. Länder som inte arbetat kooperativt men infört det får även en högre effekt än länder som redan har infört det, men skiftar metod. Det identifierades även att TAI och STAD var två metoder som fungerade bra i de klassrum där kooperativt lärande introducerades. Fortsatt jämförande av de två metodernas arbetssätt är något som kan forskas vidare om för att få ytterligare information om någon metod är den mest effektiva.  Nyckelord: Jigsaw, kooperativt lärande, peer collaboration, samarbete, STAD, Sverige, TAI, TPS

Detta examensarbete syftar till att med digitala kvalitativa intervjuer undersöka lärares användning av den kooperativa och traditionella undervisningsmetoden i matematikklassrummet i årskurs F-3. Studiens syfte är även att ta reda på vilken av de två metoderna lärare anser är den mest effektiva för att främja alla elevers kunskapsutveckling. Studien utgår från de fem grundprinciperna för kooperativt lärande; positivt ömsesidigt beroende, lika delaktighet och samtidig stödjande interaktion, eget ansvar, samarbetsfärdigheter och ‘feedback, feedup och feedforward’ (3F). Resultatet visar på att lärarna applicerar en blandning av de olika metoderna. Detta beror på att läraren kan behöva individanpassa beroende på vad som gynnar den enskilda eleven. Resultatet visar även på att de olika metoderna används i olika stor grad beroende på vilket arbetsområde lektionen behandlar. Den kooperativa undervisningsmetoden anses vara den mest effektiva för att främja elevernas kunskapsutveckling men eftersom den inte passar alla elever behövs en blandning av de båda för att tillgodose alla elevers olika behov.

I denna studie har vi genom elevobservationer undersökt elevers olika typer av resonemang då de arbetar med kooperativt lärande i sin matematikundervisning. Eleverna som observerats går i årskurs 1. Syftet med studien är ta reda på hur elevers möjlighet till kreativa resonemang kan gynnas av att de arbetar kooperativt. Studiens underlag har samlats in genom observation av tre lektioner med kooperativt lärande samt efterföljande intervju med läraren. Studiens resultat visar att kooperativt lärande skapar goda förutsättningar för kreativa resonemang, men att klassrumsklimat, uppgiftens utformning samt lärarens feedback även spelar roll.