The study of mathematical anxiety has seen an increased importance in the past few decades in the field of mathematical education. As this topic is of great interest in education research, this thesis investigates the previous contributions made by other researchers via a literature review of mathematical education papers. Furthermore, a literature review of mathematical models of learning is presented. In the hopes of closing the gap between these two streams of research, this thesis conducts a study of mathematical anxiety at the first year university level through a survey and data analysis, and proposes a theoretical model of learning. Throughout the data analysis, the prevalence, effects, and correlates of mathematical anxiety are examined. Using a version of the Mathematical Anxiety Rating Scale refined by Plake \& Parker in 1982, factors such as gender, high school performance, and program choices are shown to be correlated to mathematical anxiety, as is consistent with previous literature. On the other hand, the model of learning offers a theoretical perspective in understanding the relationship between knowledge, effort, and anxiety, and how these variables interact during a learning experience. This model suggests that given an individual's aptitude, drive, and susceptibility for anxiety, that they may reach various levels of knowledge, effort, and anxiety throughout an academic term. / Thesis / Master of Science (MSc)

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar kunskapsutvecklingen och motivationen i matematik hos gymnasieelever i matematiksvårigheter. Forskning som presenteras i denna studie visar att inom motivation finns det flera olika påverkansfaktorer som tillsammans har stor påverkan för en individs lärande. Den teoretiska utgångspunkten som detta arbete utgår ifrån är motivation som delas in i inre och yttre påverkansfaktorer. De inre faktorer som vi utgår från är matematikängslan, självförtroende och de mål med skolgången som eleven sätter upp för sig själv. De yttre faktorer som vi utgår från är skolans lärmiljöer, undervisning och även ett avstamp i relationellt perspektiv, där lärare-elevrelationer är centrala då undervisning och inlärning inte kan ske utan dessa. Som metod användes semistrukturerade intervjuer där totalt åtta gymnasieelever intervjuades individuellt vid ett tillfälle. Samtliga av dessa elever upplevs av sina lärare att de har gjort ovanligt stora framsteg under den tid de har gått på gymnasieskolan, där de gått från att ha stora matematiksvårigheter till att nu klara av och följa med i matematikundervisningen. Då resultaten analyserades framkom tydligt att eleverna nu befann sig i en bättre lärmiljö som i större utsträckning är mer tillgänglig för eleverna, för att de ska kunna ta till sig kunskaperna inom matematik. Undervisningen är nu mer strukturerad, tydlig och även mer vägledande. Flera av respondenterna har nu även en form av målsträvan i matematiken som varierade och gällde högre betyg, högre kunskaper och/eller behörighet att söka högre studier. Samtidigt upplevde respondenterna att de hade bättre relationer med sina lärare och att lärarna uppfattades i högre grad som stödjande, genuint intresserade av att lära ut och att respondenterna skulle lyckas. Läraren hade stor roll för att respondenternas självförtroende i matematik skulle kunna repareras. / The aim of this study is to analyze which factors affects the development of knowledge, and the motivation of mathematic students with difficulties in mathematics in upper secondary school. Studies presented in this work shows that within motivation there are several factors which influence and together they have a huge impact upon students learning. The theoretical perspective which this study use is that motivation can be separated into intrinsic and extrinsic factors which influences individuals. The intrinsic factors we studied are mathematical anxiety, self-confidence and the inner goals which originates from within the student. The extrinsic factors we studied are learning environment, teaching and the relational perspective, where teacher-student relationships are fundamental for all education and learning cannot take place without it. As a method, we used semi structured interviews where a total of eight students in upper secondary school were interviewed individually at one occasion. All of the students are perceived by their teachers to have done remarkable progress in mathematics during the time they have studied in upper secondary school, as they have gone from having mathematical difficulties to be able to participate and to be active in the mathematics education. When the results were analyzed, we understood that students today are in a preferable learning environment which to a greater extent is more accessible for students, therefore their ability to learn mathematics has improved. The teaching now is better structured, distinct and also more formative. Several respondents now also have an achievement goal varying between higher grades, better knowledge and/or to be qualified for higher studies. At the same time the respondents experience better teacher-student relations and perceive their teachers as being more supportive, genuinely more interested to teach and committed to the success of the students. The teachers have had a huge impact to restore the respondent’s self-confidence in mathematics.

Vissa elever ser matematik som sitt favoritämne, andra känner ängslan för att de inte känner sig lika duktiga som övriga klasskamrater. Det vore därför användbart att dämpa elevers ångest och oro genom att arbeta med elevers matematiska självkänsla i klassrummet. Frågeställningarna för föreliggande examensarbete är följande: 1. Hur definieras begreppet matematisk självkänsla inom forskningslitteraturen? 2. Hur mäts matematisk självkänsla hos elever inom forskningslitteraturen? Det framkom i resultatet att det ej finns en entydig definition av matematisk självkänsla. En övervägande majoritet av de analyserade studierna definierade matematisk självkänsla som en elevs självvärdering av sin egna kompetens i matematik. Ett fåtal studier presenterade även andra komponenter till matematisk självkänsla, såsom en elevs uppfattning om sin kompetens i jämförelse med andra samt hur elevens tidigare erfarenheter såsom elevens framgångar, motgångar och hur stor emotionell vikt eleven sätter vid dessa. Samtliga analyserade studier som mätte matematisk självkänsla använde sig av ett påståendeformulär med tillhörande Likertskala. Påståendeformulären användes för att mäta bland annat elevernas kompetens inom matematik, elevernas kompetens inom matematik i relation till andra elever samt erfarenhet av matematik. / Some students see mathematics as their favourite subject, while some feel anxiety because they don’t experience themselves as good as other students. To reduce student’s anxiety and worry by working with student’s mathematical self-esteem in the classroom might, therefore, be productive. The questions for the present thesis were as follows: 1. How is mathematical self-esteem defined in research literature? 2. How are students’ mathematical self-esteem measured in research literature? It became apparent in the result that there was no unambiguous definition of mathematical self-esteem. A clear majority of the analysed studies defined mathematical self-esteem as a student’s self-evaluation of their own skills in mathematics. A few studies also presented other components of mathematical self-esteem, such as a student’s perception of their competence in comparison with others, and how the student’s previous experiences such as the student’s successes, setbacks and how great the emotional weight the student attach to them. All analysed research studies that measured self-esteem used a questionnaire with an associated Likert scale. The questionnaires were used to measure, amongst other things, students’ competence in mathematics, students’ competence in mathematics in relation to other students and also experience of mathematics

Alongside the international consensus about the importance of mathematical competencies in today’s knowledge society, the awareness about children’s and adult’s mathematical anxiety has increased. Within this, relatively limited, field of research it has moreover been revealed that the level of mathematical anxiety is considerably higher among students within teacher education programs compared to other university students. Furthermore, the studies suggest that the anxiety of prospective teachers may influence their performance in the classroom and in turn their pupils’ perception of mathematics. In the case of Sweden, the PISA 2012 revealed a significant increase of mathematical anxiety among Swedish 15 year old pupils in the past ten years. With this background, the purpose of this study is to investigate prospective teachers’ feelings and experiences towards the subject of mathematics where the aim is to gain a deeper understanding about negative feelings, such as mathematical anxiety. Based on a qualitative research approach, including a survey with around 100 Swedish student teachers, interviews and a focus group session with a smaller group, the findings of the study have shown that the majority of the participants have in different ways experienced negative feelings towards mathematics. With support in poststructuralist theories, where emotions are viewed as a social construction, the study indicates that feelings emerge when students position themselves, or become positioned, within discursive practices. The concept of subjectivity was further used to gain a deeper understanding of students’ process in becoming a teacher. / Vid sidan av den internationella konsensusen där vikten av matematik lyfts i dagens kunskapssamhälle, har medvetenheten kring matematisk ångest bland barn och vuxna ökat. Inom detta, relativt begränsade, forskningsområde har studier visat på att matematisk ångest är avsevärt större bland lärarstudenter i jämförelse med andra universitetsstuderande. Dessutom har studier påvisat att denna ångest kan påverka lärares framförande i klassrummet och i sin tur sina elevers uppfattning av matematik. I Sverige har resultaten från PISA 2012 undersökningen visat att svenska 15-åriga elevers ångest gentemot matematik har ökat signifikant de senaste tio åren. Med denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka en grupp lärarstudenters känslor och erfarenheter kring matematik, med målet att få en djupare förståelse för negativa känslor, så som matematisk ångest. Utifrån kvalitativa forskningsansatser, där en enkätundersökning med drygt 100 svenska lärarstudenter, intervjuer samt en fokusgrupp med en mindre grupp studenter har genomförts, visar resultaten att majoriteten av undersökningspersonerna har upplevt negativa känslor av olika slag gentemot matematik. Med stöd i poststrukturella teorier, där känslor betraktas som en social konstruktion, påvisar studien indikationer på att känslor uppkommer när studenter positionerar sig, eller blir positionerade, inom diskursiva praktiker. Subjektivitet konceptet har därtill varit väsentlig för en djupare förståelse för studenternas process mot att bli lärare.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevda matematikångest och inställning till matematikämnet. Fokus var även om strukturerat kooperativt lärande som undervisningsmetod kunde påverka elevers matematikångest samt inställning till matematikämnet.  Studien genomfördes i 2 olika årskurs 1 klasser. Den ena klassen arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande och den andra klassen arbetade inte kooperativt. Empirin samlades in genom att alla elever fick besvara en digital enkät med fasta svarsalternativ av bildskalor och text. Utifrån resultaten av enkäten valdes ett mindre urval ut bestående av 3 elever per klass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med eleverna om deras uppleva matematikångest och inställning till matematikämnet.  Empirin från enkäterna och intervjuerna tolkades samt analyserades utifrån den sociokulturella teorin där interaktion, kommunikation och lärande tillsammans med andra människor är i fokus. Den insamlade empirin analyserades också utifrån den socialkognitiva teorin med elevers självförmåga i fokus, vilket kopplas till elevers tilltro till sin egna matematiska förmåga. Intervjuerna analyserades även med en fenomenologisk ansats där elevernas känslor och upplevelser värdesattes. Enkäterna sammanställdes statistiskt med hjälp av Google formulär. Resultaten från enkäterna samt intervjuerna visade samstämmighet. Matematikångest förekom mer med ett icke kooperativt lärande. Eleverna som arbetade utifrån ett strukturerat kooperativt lärande ansåg att matematik var svårare. Hälften av eleverna med strukturerad kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik, medan alla eleverna med icke kooperativ undervisningsmetod tyckte om matematik. Inställningen var mer positiv till matematiklektionerna hos eleverna med strukturerat kooperativt lärande, medan eleverna med icke kooperativt lärande hade en mer positiv inställning till matematikämnet. Båda klasserna tyckte om att arbeta med andra elever samt i grupp, men eleverna som arbetade strukturerat kooperativt tyckte inte lika mycket om att arbeta enskilt.