Vissa elever ser matematik som sitt favoritämne, andra känner ängslan för att de inte känner sig lika duktiga som övriga klasskamrater. Det vore därför användbart att dämpa elevers ångest och oro genom att arbeta med elevers matematiska självkänsla i klassrummet. Frågeställningarna för föreliggande examensarbete är följande: 1. Hur definieras begreppet matematisk självkänsla inom forskningslitteraturen? 2. Hur mäts matematisk självkänsla hos elever inom forskningslitteraturen? Det framkom i resultatet att det ej finns en entydig definition av matematisk självkänsla. En övervägande majoritet av de analyserade studierna definierade matematisk självkänsla som en elevs självvärdering av sin egna kompetens i matematik. Ett fåtal studier presenterade även andra komponenter till matematisk självkänsla, såsom en elevs uppfattning om sin kompetens i jämförelse med andra samt hur elevens tidigare erfarenheter såsom elevens framgångar, motgångar och hur stor emotionell vikt eleven sätter vid dessa. Samtliga analyserade studier som mätte matematisk självkänsla använde sig av ett påståendeformulär med tillhörande Likertskala. Påståendeformulären användes för att mäta bland annat elevernas kompetens inom matematik, elevernas kompetens inom matematik i relation till andra elever samt erfarenhet av matematik. / Some students see mathematics as their favourite subject, while some feel anxiety because they don’t experience themselves as good as other students. To reduce student’s anxiety and worry by working with student’s mathematical self-esteem in the classroom might, therefore, be productive. The questions for the present thesis were as follows: 1. How is mathematical self-esteem defined in research literature? 2. How are students’ mathematical self-esteem measured in research literature? It became apparent in the result that there was no unambiguous definition of mathematical self-esteem. A clear majority of the analysed studies defined mathematical self-esteem as a student’s self-evaluation of their own skills in mathematics. A few studies also presented other components of mathematical self-esteem, such as a student’s perception of their competence in comparison with others, and how the student’s previous experiences such as the student’s successes, setbacks and how great the emotional weight the student attach to them. All analysed research studies that measured self-esteem used a questionnaire with an associated Likert scale. The questionnaires were used to measure, amongst other things, students’ competence in mathematics, students’ competence in mathematics in relation to other students and also experience of mathematics

Det finns flera faktorer som påverkar elevers prestation inom matematik, bland annat elevers matematiska självkänsla. Denna pilotstudie utvecklar och diskuterar ett verktyg för att undersöka hur väl matematiklärare uppfattar sina elevers matematiska självkänsla. Frågeställningen som avsågs att försöka besvaras var följande: Hur väl stämmer matematiklärares uppfattningar om sina elevers matematiska självkänsla överens med elevens matematiska självkänsla?  Genom att granska elev-lärarsvarskombinationer undersöktes hur väl individuella elevers matematiska självkänsla uppfattades av sin matematiklärare. Resultatet påvisar att lärare summativt överskattar elevers matematiska självkänsla. Nollhypotesgranskning visar ej på någon tydlig trend då hälften av de undersökta elev-lärarsvarskombinationerna styrker nollhypotesen och hälften motsäger nollhypotesen. / There are several factors which affect students' performance in mathematics, including the students’ mathematical self-esteem. This pilot study tests a tool to examine mathematics teachers' perception of their students’ mathematical self esteem. The research question that was intended to be answered was the following:  How well do mathematics teachers' perceptions of their students' mathematical self-esteem agree with the students mathematical self-esteem?  By examining student-teacher response combinations through a null hypothesis, it was investigated how well individual students' mathematical self-esteem was perceived by their mathematics teacher. The results show that teachers summatively overestimate students' mathematical self-esteem. Null hypothesis review does not show any clear trend since half of the student-teacher response combinations examined confirmed the null hypothesis and half rejects the null hypothesis.