Hemläxor är ett vanligt förekommande pedagogiskt verktyg i skolans värld. Det finns fleraanledningar till varför lärare väljer att arbeta med hemläxor som en förlängning av skolan. Dethar blivit en allt större debatt kring användandet av hemläxor som inte nämns i något avskolans styrdokument men trots det har skolverket lämnat ut ett diskussionsunderlag förlärare, Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (Skolverket 2014), där lärareerbjuds en stöttning i utformningen av hemläxor.SyfteSyftet med denna studie är att synliggöra hur lärare resonerar kring hemläxor i matematiken.MetodStudien är en kvalitativ studie där intervju som redskap har tillämpats för att få fram lärarnasresonemang. Vidare ligger hermeneutiken som grund för de tolkningar och analyser somgjorts för att få fram ett tillförlitligt resultat. I undersökningen intervjuas fyra matematiklärare,två som använder sig av hemläxor och två som inte använder sig av matematikläxor, om sinaresonemang och erfarenheter kring hemläxor i matematik.ResultatUndersökningen visar att lärarna är reflekterande om den problematik som hemläxor för medsig. Problematik som framkommer är hur de lågpresterande eleverna tenderar att ha svårt attgenomföra och erhålla den nyttan som hemläxor syftar till. Ytterligare aspekter somframkommer som problematiskt i resultatet är tiden det tar för lärarna att konstruerahemläxorna för att de ska anpassas för varje elev och dess unika behov, tiden det tar föreleverna att genomföra hemläxorna samt problematiken med att erhålla stöttning i hemmetnär det behövs. Vidare är lärarna likaså medvetna om vilka fördelar som hemläxor tenderar attföra med sig, framförallt den repetitiva vinningen där eleverna kan repetera något ochdärigenom fördjupa sina kunskaper. Resultatet synliggör hur lärarna är medvetna om vadtidigare forskning kring området beskriver likväl problematik som förtjänster samtidigt somde visar sig vara reflektiva över sitt arbete och hemläxor oavsett användande eller ej.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med matematikläxor. För att kunna svara på det har jag valt att göra en kvalitativ enkätundersökning. De svarande är sex stycken undervisande matematiklärare med elever i år 1-5 och två stycken matematiklärarutbildare. Resultatet från enkätundersökningen visade att fördelarna med matematikläxor enligt pedagogerna är att eleverna får befästa och färdighetsträna sina kunskaper. De positiva effekterna som kan uppnås med hjälp av matematikläxor är snabbare inlärning och att föräldrarna blir involverade i sitt barns matematikutveckling. De nackdelar som finns med matematikläxorna enligt pedagogerna är att alla elever inte har samma tillgång till hjälp hemma vilket leder till att det blir svårt att göra läxan om de fastnar på något moment. Negativa effekter som matematikläxorna kan leda till är stress och att eleven tappar intresset för ämnet.

Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa, ostrukturerade intervjuer med sex informanter. Den insamlade datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det finns två olika kategorier bland de undersökta lärarna, de som använder eller de som inte använder sig av matematikläxor. Dock visade resultatet i denna studie att båda kategorierna använde sig av hemuppgifter av varierande slag. Vår förhoppning med denna studie är att lyfta fram lärares tankar som finns vid användandet eller icke användandet av matematikläxor. Detta för att lyfta för- och nackdelar som lärare upplever finns vid användandet eller icke användandet av läxor i matematikundervisningen.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka ett urval lärares uppfattningar och arbete angående matematikläxan samt undersöka i vilket syfte de har matematikläxan. Detta undersöks genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar bland annat att lärarna är eniga om att matematikläxans syfte dels är att eleverna får en extra repetitionsträning, de får träna på att ta ansvar samt att läxan ska befästa elevernas kunskap ytterligare. Samtliga informanter i min studie menar att det är viktigt att matematikläxan inte ska vara något nytt utan eleverna ska kunna göra den på egen hand. De flesta lärarna i studien individanpassar matematikläxan och resultatet visar att matematikläxan både används på ett formativt och summativt arbetssätt i form av bland annat kamrat- och självbedömning. Det positiva med matematikläxan är bland annat att den involverar föräldrarna i deras barns skolgång samt att eleverna får en extra färdighetsträning. En av nackdelarna med matematikläxan som resultatet visar är att den kan bli kämpig för de elever som har det jobbigt hemma och i skolan av olika anledningar.

Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts. Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland. Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.

<p>Detta examensarbete är gjort med syftet att undersöka elevers åsikter och attityder angående matematikläxor. Följande frågeställningar har använts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och föräldrar vid matematikläxor? Vilka är elevers åsikter och attityder angående matematikläxor? Skiljer sig åsikter om matematikläxor mellan pojkar och flickor? För att få svar på dessa frågeställningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.</p><p>Examensarbetet består av två delar. Den första delen är en litteraturstudie innehållande tidigare forskning inom området åsikter och attityder angående läxor och matematikläxor. Den andra delen är en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad på en elevenkät. Enkäten fylldes i av elever i tre olika klasser, totalt 63 elever, inom Linköpingsområdet i Östergötland.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elever har en negativ bild av matematikläxor. Den förknippas för det mesta med något tråkigt eller jobbigt som man måste göra. Samtidigt kan eleverna se fördelar med och vikten av att göra matematikläxor. Ur ett genusperspektiv finns inga stora skillnader redovisade, den största skillnaden är att flickor oftast tenderar att göra sina matematikläxor tidigare på dagen än pojkar och att flickor oftast tycker att det är viktigare än pojkar att man gör sin matematikläxa. Elever som medverkat i undersökningen anser sig få den hjälp de behöver med sin matematikläxa i hemmet. Matematikläxan visar sig ha låg status jämfört med andra läxor.</p>

Inledning Läxor är ett omdiskuterat ämne av lärarstudenter, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Enligt Skolverket (2014, s.8) finns det inga gemensamma bestämmelser kring läxor, det är upp till skolorna eller peedagogera själv att besluta kring läxorna. Arbetet med matematikläxor skiljer sig enligt mina erfarenheter åt på olika skolor vilket gör att elever runt om i Sverige lägger olika antal timmar på ämnet matematik. Haas (2008, s. 14) menar dock att det inte är möjligt att följa gemensamma bestämmelser kring, varje pedagog måste välja det arbettssätt som passar eleverna bäst.Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken attityd pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 har till läxor i ämnet matematik.Metod Metoden som används i undersökningen är kvantitativ datainsamling med enkät som verktyg. Enkäten utformades på internet och mejlades ut till 349 pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 runt om i Sverige. 116 pedagoger valde att delta i undersökningen vilket ger ett bortfall på 67 %.Resultat Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har en positiv attityd till läxor i ämnet matematik. De ser fler fördelar med läxorna än nackdelar. Majoriteten av pedagogerna arbetar med läxor i sin matematikundervisning.

I det här examensarbetet har tidigare forskning används i ett försök att skapa den ”perfekta” matematikläxan. Forskning har haft ett stort fokus på att generalisera negativa och positiva effekter som läxor kan ha på elever. Därmed har vi valt att konstruera en matematikläxa som tar hänsyn till det forskning säger om eventuella risker som finns i läxor samt vikten i vad som kan ge ökat resultat. I arbetet har två läxor konstruerats och testats på varsin skola i Skåne. Eleverna som genomfört läxorna har blivit intervjuade och resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, kopplat till den proximala utvecklingszonen och Hellstens (1997) sex syften en läxa kan ha. Resultatet visar att den ”perfekta” matematikläxan inte är så perfekt av sig trots att den har baserats på tidigare forskning. Matematikläxorna som konstruerades gav dock både ett positivt och negativt resultat. Det positiva var att strukturen verka fungera bra men det negativa var att själva matematikläxans innehåll behöver bearbetas bättre så att den tar mer hänsyn till elevers behov och årskurs.

Det här arbetet handlar om begreppet läxor inom matematikundervisningen och innehåller en sammanställning av några lärares syn på läxor. Det vi ville undersöka är hur lärare definierar begreppet läxa, vad lärare vill uppnå med läxor, hur läxorna är utformade samt om vårdnadshavare förväntas hjälpa till. För att få fram information till detta arbete har vi undersökt vad tidigare forskning säger om ämnet, använt oss av kurslitteratur samt gjort kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar på lågstadiet. Lärarna arbetar på tre olika skolor i tre olika kommuner. Informationen från intervjuerna har vi sedan analyserat utifrån en fenomenografisk syn. Utifrån intervjuerna med lärarna kom vi fram till att de tycker att läxor ska vara repetition, för att befästa kunskap som eleverna redan lärt sig i skolan. De tycker även att läxorna ska vara utformade så att eleverna själva kan göra läxan, dock är stöttning från vårdnadshavare alltid välkommet. Materialet till läxorna hämtas från läromedel, Internet samt att lärarna själva gör eget material.