Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur yrkesverksamma matematiklärare inom årskurserna 4-6 uppfattar att matematikläxan bidrar till elevernas kunskapsutveckling. För att få svar på studiens frågeställning använde jag mig av en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad intervju. De 3 respondenterna från intervjuerna arbetar på en grundskola i Mellansverige. Svaren från dessa respondenter analyserades utefter den fenomenografiska metodansatsen.  Studiens resultat pekar på att matematikläxan, i stor utsträckning, i dag används som en arbetsuppgift utanför skolan med fokus på färdighetsövning. Ett sett att använda läxan som ett redskap för färdighetsträning är att arbeta med läxan i digital form, vilket ur ett lärarperspektiv minskar lärarnas arbetsbelastning samtidigt som de anser att det är enklare att ge individuell läxa utifrån elevens behov och kunskapsnivå. Slutsatsen är att alla respondenterna i studien anser att matematikläxan främjar elevernas matematiska kunskaper, så länge läxan utgår från elevens nuvarande kunskapsnivå. / <p>Matematik</p>

Inledning Studien handlar om att diffusa riktlinjer och motstridig forskning kring läxor kan leda till skilda attityder till matematikläxor hos lärare, elever och vårdnadshavare. De skilda attityderna kan i sin tur bidra till minskad likvärdighet för eleverna.Syfte Studien syftar till att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de tre grupperna lärare, elever, vårdnadshavare och om det finns eventuella samband mellan attityder och faktorer som grupp, kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass.Metod För att ta reda på om det finns skilda attityder till matematikläxor hos de olika grupperna lärare, vårdnadshavare och elever används kvantitativ forskningsmetod och enkät som verktyg för datainsamling. Metoden ger studien ett större antal respondenter och därmed ökar möjligheterna till ett bredare underlag.Resultat Resultatet visar att majoriteten av lärare, elever och vårdnadshavare är positivt inställda till matematikläxor men att det finns skillnader i attityderna. Det finns också samband mellan de skilda attityderna beroende på kön, ålder, utbildningsnivå och skolklass. Skillnaderna bidrar till svårigheter i utförandet av matematikläxan för framför allt vårdnadshavare och elever och därmed minskad likvärdighet.

Syftet med denna studie är att få kunskap om lärares syn på matematikläxor i grundskolans tidigare år. Förhoppningen var att få förståelse för lärares syfte med matematikläxor och vilka förmågor eleverna förväntas utveckla med matematikläxors hjälp samt att jämföra vilka för- och nackdelar matematikläxan har. För att undersöka detta har sju intervjuer gjorts med lärare från olika skolor och olika årskurser från 1-6. Samtliga lärare som intervjuats undervisar i matematik. Lärares erfarenheter av läxornas betydelse för matematikundervisningen är ett viktigt område att få kunskap om. De lärare som deltog i intervjuerna uttryckte olika synpunkter på matematikläxan. Något lärarna var överens om var att läxa är en skoluppgift som eleven tar med hem efter skolans slut och arbetar med hemma. Lärarna uttryckte samstämmigt att eleverna inte utvecklar några förmågor med matematikläxans hjälp utan förmågorna utvecklar eleverna i skolan med hjälp av lärarna. Det framgick att samtliga lärare upplevde att matematikläxan var tidskrävande och för att matematikläxan ska nå syftet på bästa möjliga sätt behövs mer tid. Att läxan kopplas till undervisning och uppföljning är centralt för att syftet med matematikläxan ska uppnås enligt de intervjuade lärarna. Av resultaten framgår att några lärare är negativt inställda till matematikläxor för att uppföljning och koppling till undervisningen inte finns med och därför förlorar matematikläxan sitt syfte. Föräldrarnas förutsättningar är väldigt olika som exempelvis att de har svårigheter med det svenska språket eller inte är engagerade i barnets skolgång. Andra lärare är positivt inställda till matematikläxor för att färdighetsträningen och repetitionen är viktig och tiden som behövs för det inte räcker till i skolan. / The purpose of this study is to gain insight into teachers’ views of mathematics lessons in primary school. The hope is to gain understanding of teachers’ aim with mathematic homework and what skills students are expected to develop with help of mathematic homework as well as comparing the advantages and disadvantages that mathematic homework has. To investigate this, the seven interviews have been conducted with teachers from different schools and different grades from 1-6. All the teachers interviewed teach mathematics. Teachers’ experience of the importance of homework is an important area to gain knowledge of why was this investigation. The teachers who participated in the interviews expressed different views on mathematic homework. Something teachers agreed on was that homework is a school assignment that students bring home after school and working on at home. The teachers also expressed unanimously that the students do not develop any abilities with mathematic homework help but that pupils develop abilities in school with help of the teachers. It appeared that all teachers felt that mathematics homework was time consuming and for mathematics homework to achieve its purpose in the best possible way more time was needed. Also to link with teaching and follow-upare two key elements for the purpose of mathematic homework to be achieved. The results show that some teachers have negative attitudes toward mathematic homework tracking and coupling is not present and therefore loses mathematic lesson's purpose. Parents circumstances are very different. It may be that they have problems with the Swedish language or not are involved in the child's schooling. Other teachers have a positive attitude towards mathematic homework because proficiency training and rehearsal is important and the time needed for this is not enough in school.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har medmatematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuerundersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övrigamatematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisarfrån årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxoroch att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till attlärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetarläroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken.

Syftet med denna undersökning är att titta på grundskollärares 1–3 uppfattningar av matematikläxor och dess syfte och effekt i undervisningen. Denna undersökning har en fenomenografisk utgångspunkt och använder sig av både intervjuer och enkät som metod. Deltagarna är utbildade grundskolelärare som undervisar årskurserna 1–3 på lågstadiet i Sverige, totalt deltog 31 lärare i undersökningen. Alla 31 lärare deltog i enkäten och från detta urval intervjuades tre av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av lärarna i undersökningen använder sig av matematikläxor och uppfattar att syftet med matematikläxor är att de är användbara i situationer där man vill repetera och förstärka ett lektionsinnehåll. Det visar även att lärarna uppfattar matematikläxor som något positiv med en lagom/mittemellan effekt på elever inlärning. Slutsatsen för denna undersökning är att de flesta lärarna uppfattar matematikläxor som något positivt men inte någonting som skall används som något mer än repetition för eleverna. Majoriteten anser också att man skall ha ett syfte med läxan, på grund av de många problem som medföljer användningen av läxor. Dessa problem kan bland annat vara att de påverkar eleverna på ett negativt sätt både mentalt och emotionellt och orättvisan när inte alla elever har en likvärdig möjlighet att utföra läxan och få hjälp hemifrån.

Syftet med denna studie är att belysa om, varför och hur några lärare i årskurserna 1-3 anser sig arbeta med matematikläxor. Syftet är även att undersöka dessa lärares definition av läxa samt att utifrån det samlade resultatet identifiera möjligheter och hinder med matematikläxa. För att samla in data till studien användes semistrukturerade intervjuer med åtta lärare.  Studiens resultat visar att även om matematikläxan är inkluderad i undervisningen hos alla respondenter, skiljer sig syfte och definition åt. Vissa såg till exempel möjligheten till kommunikation med hemmen medan andra såg ett tillfälle för repetition. Resultatet visar även variation i hur matematikläxan används samt att den i sig själv kan utgöra möjligheter såväl som hinder för lärande. Vår slutsats är att matematikläxa som pedagogiskt verktyg används men är ett oreglerat område samt att en officiell riktlinje inom verksamheterna saknas. / The aim of this study is to identify if, why and how certain teachers of grade 1-3 consider to work with mathematics homework. Further the aim is to investigate the definition of homework and to identify opportunities and obstacles with including it as part of the teaching practised. To collect data for the study, semi-structured interviews have been performed with eight teachers. A presented results show that all respondents includes mathematics homework in their teaching but its purpose and definition varies. For example, some teachers sees it as a possibility of communication with the home while others sees it as an opportunity for repetition. The result also shows variations of how mathematics homework is used and that it can in itself constitute opportunities as well as obstacles to learning. The main conclusion of the study is that mathematics homework as an educational tool is an unregulated area with no official guideline in place.