Musik är inte längre ett gymnasiegemensamt ämne och arbetet för musiklärare på gymnasienivå är i förändring. Denna studie undersöker hur ramfaktorer påverkar de lärare som undervisar i musik som individuellt val i svenska gymnasieskolor. Studien är byggd på kvalitativa intervjuer med några av dessa lärare och beskriver deras syn på de ramar som påverkar deras undervisning. Studien presenterar lärarnas syn på lektionssalarna, undervisningstiden och undervisningsmaterialet. Resultatet av studien visar att tiden är det som lärarna anser sig mest påverkade av men att det samtidigt finns en väldig dubbelhet i tankarna om tiden. I resultatet tas också upp hur ramar påverkar andra aspekter av lärarnas arbete och deras professionella relationer.

Undervisningsprojektet vilket redovisas i examensarbetet syftar till att skapa ett ökat intresse för ämnet matematik samtidigt som det tränar elevens förmåga att arbeta i grupp och stärker gemenskapen i klassen. I arbetet har författaren använt sig av enkäter, deltagande observationer samt semistrukturerade kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetoder. I resultatredovisningen framkommer att undervisningsmaterialet uppnått de kriterier som presenterades under författarens produktutveckling likaväl som syftet med arbete anses uppnås. Inslagen av spelifierat lärande, den varierade undervisningen, samt elevernas upplevelser av verkliga problem bedöms vara de mest framträdande faktorerna i detta projekt vilket har genererat ett för eleverna roligt och lyckat undervisningsmaterial inom problemlösning.

No description available.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Det finns idag en i princip oändlig källa med egengjorda delade undervisningsmaterial i matematik att tillgå på sociala medier och andra digitala plattformar. Hur ska lärare veta vilka material de ska välja och vad är det som utmärker kvalitet på dessa material? Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka faktorer som blir viktiga i urvalsprocessen när matematiklärare väljer undervisningsmaterial i matematik nedladdade alternativt köpta via digitala plattformar av olika slag. Vidare är syftet att analysera hur dessa material i matematik kvalitetsgranskas av matematiklärare. Det har formats två frågeställningar utifrån syftet och dessa avser svara på vilka faktorer som blir avgörande i valen samt hur lärare granskar materialen utifrån kvalitet. Teorier som används är sociokulturell teori, ramfaktorteori samt pedagogical content knowledge, PCK. Det finns inte mycket forskning att tillgå kring urvals- och granskningsprocesser av undervisningsmaterial i matematik via digitala plattformar då det är en relativt ny företeelse. Den forskning ändå hittats och som kommit att spela en stor roll för detta examensarbete är hur Sawyer m.fl. (2019) analyserat vad som karaktäriserar kvalitet på de 500 mest besökta matematikmaterialen på Pinterest. I studien intervjuades tre lärare i åk 1-3 som alla arbetar på en skola som tagit ett aktivt beslut om att inte använda traditionella utgivna läromedel. Intervjuerna analyserades med en tematisk analysmetod med inspiration av Braun och Clarke (2016) för att kunna upptäcka mönster utifrån de begrepp som är centrala för detta arbete. Dessa begrepp är den närmaste utvecklingszonen, artefakter, ramfaktorteori samt PCK. En slutsats som kan dras angående undervisningsmaterial enligt syftet är att samband finns mellan ramfaktorer, PCK, utbildning och erfarenhet. Fler andra faktorer blir synliga i lärarnas val, bl.a. ranking, språkbruk, layout, nivåanpassning samt huruvida bilder finns som stöd till uppgifterna eller ej. Förslag till vidare forskning skulle kunna vara varför lärare väljer att använda dessa undervisningsmaterial samt hur elever uppfattar lärarnas valda material i matematik.

Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska?  Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet.  I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader.  Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur.  Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister.

Följande examensarbete behandlar området undervisning på förskolans gård. Syftet med studien är att framhålla hur förskollärare resonerar kring undervisning på förskolans gård. För att undersöka detta område har vi utgått från följande tre frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till undervisning utomhus? Vilka möjligheter och hinder finns för att bedriva undervisning på förskolans gård? Hur resonerar förskollärare kring material vid undervisning på förskolans gård?  Examensarbetet utgår från en kvalitativ studie och har undersökts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Respondenterna har beskrivit deras tankar och resonemang vad gäller både spontan och planerad undervisning på förskolans gård. Studiens teoretiska utgångspunkter är de didaktiska frågorna, John Deweys begrepp “Learning by doing” och ramfaktorteorin.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till utomhusvistelse samt dess positiva effekter på barnens hälsa. Det visar även att samtliga förskollärare delar upplevelsen av att det finns fler möjligheter för spontan undervisning än för planerad undervisning på förskolans gård. Gården som plats och miljö uppmuntrar barnens utforskande och upptäckande vilket förskollärarna tar tillvara på för att skapa spontana undervisningstillfällen. Det råder en gemensam syn om att allt tillgängligt material utomhus, och även en stor del av materialet inomhus, ses som en tillgång och kan användas till undervisning på gården. Stora ytor ses också som en fördel för undervisning på gården, men kan även utgöra ett hinder. Vi ser att gården i vissa fall bör anpassas för att möjliggöra fler undervisningstillfällen. Brist på personal i förhållande till stora barngrupper kan också utgöra ett hinder för att bedriva undervisning på gården. I resultatet synliggörs även brist på engagemang, intresse och kunskap inom utomhuspedagogik vilket ses som hinder för att bedriva undervisning på gården. Förskollärarna beskriver att det är de som utgör den största möjligheten för att bedriva undervisning på gården. Har de kunskap och engagemang samt är närvarande pedagoger skapar detta stora möjligheter för att bedriva både planerad och spontan undervisning på förskolans gård.

Med syftet att ta reda på hur instruktionsmaterial för erfarna elgitarrister kan skapas, analyserar denna studie befintliga material för gitarr för att sedan applicera dem i skapandet av ett eget material. Resultatet visar på olika strategier att närma sig improvisation. Det handlar om gitarrteknik, förebilder och metaforer. Utifrån den studerade litteraturen har ett eget undervisningsmaterial utformats, där delar av den studerade litteraturen bearbetats. Men även eget utformade förslag anges. Det egna undervisningsmaterialet inkluderas i detta arbete inklusive klingande underlag. Vid skapandet och analysen har ett sociokulturellt samt musikdidaktiskt perspektiv använts.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka sju lärares val av undervisningsmaterial vid introduktionen av subtraktion. Utgångspunkten i studien är taget ur livsvärldsfenomenologin, och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där det kvalitativa datamaterialet sedan analyserats genom olika teman. Resultatet visar att samtliga lärare var överens om att konkret och laborativt material var att föredra vid introduktionen av subtraktion. Läroböckerna användes istället vid ett senare stadium för att hjälpa eleverna att befästa kunskaperna på en mer abstrakt nivå. / The aim of this study is to look into what teaching material seven teachers choose to use during the introduction of subtraction.The study has been inspired by life-world phenomenology, and has been conducted through semi-structured interviews, where the qualitative datasets later have been analyzed through different themes. The results show that all of the teachers agreed that concrete and laboratory materials where to prefer when introducing subtraction. The textbooks were used at a later stage to help the pupils consolidate their knowledge at a more abstract level.