Studiens syfte är att mot bakgrund av forskning om läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder belysa vilka olika val av läsundervisningsmetoder ett urval pedagoger gör med hänsyn till elever med läsinlärnings- och läsutvecklingssvårigheter. I studien fokuseras läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna syntetisk och analytisk metod. I studien undersöks några pedagogers uppfattningar om val av läsinlärnings- och läsutvecklingsmetoder och undervisningsmaterial samt vilka möjligheter eller svårigheter pedagogerna uppfattar utifrån sitt arbetssätt med syntetisk eller analytisk metod i undervisningen av elever med lässvårigheter. Undersökningen är kvalitativ och bygger på ett intervjumaterial. Arbetets utgångspunkt tas i ett fenomenografiskt perspektiv och syftar till att visa pedagogernas uppfattningar. Våra frågeställningar är: vilket genomslag har de två didaktiska läsinlärnings- och läsutvecklingstraditionerna och hur kommer detta till uttryck i urvalet av läromedel som används av undersökningens pedagoger i undervisningen av elever med lässvårigheter? Vilka möjligheter eller svårigheter ser pedagogerna med att arbeta utifrån de olika metoderna syntetisk metod och analytisk metod när de undervisar elever med lässvårigheter? Resultaten som har framkommit är att respondenterna tillämpar inte endast syntetisk eller analytisk metod i undervisningen för elever med lässvårigheter, utan blandar metoder och ser möjligheter och svårigheter i metodernas användning och utformning. Studiens analys av respondenternas undervisningsmaterial tyder på att metoderna blandas. Flera av respondenterna reflekterar över elever med lässvårigheter, men det förekommer också en tydlig, nästan förutsägbar, form av resonemang beträffande standardeleven. Detta kan problematiseras eftersom det kan ha att göra med en formell ansvarsfördelning mellan specialläraren, specialpedagogen och läraren, eller med en osäkerhet i hur man betraktar och definierar elever med lässvårigheter.

Many refugees and asylum-seekers have been exposed to traumatic events prior to resettlement. This study examines Swedish language teachers’ understandings of post-traumatic stress disorder (PTSD) among adult refugee students who need to learn the societal language to restart their lives. Using focus groups, teachers discussed their understandings of PTSD, how it manifests itself in the classroom, and how they have changed their teaching to accommodate refugee students with PTSD. The focus group discussions revealed that many teachers were unsure how PTSD manifests, and that they felt insecure in their teaching approaches. Nevertheless, the teachers worked hard to provide a safe place for all students to learn and applied teaching and learning approaches they felt were appropriate for adult learners. These results suggest that teachers’ self-confidence in their abilities to support adult refugee students could be increased through formal training on PTSD.

I detta examensarbete undersöks vilka material lärare i F-3 använder för att stimulera elevers andraspråksinlärning och hur det stämmer överens med vad elever tycker är roligast att arbeta med. Undersökningen genomfördes med metodtriangulering genom en enkätundersökning med 81 elever och en intervjuundersökning med fem lärare. Resultatet transkriberades och analyserades genom innehållsanalys, samt har jämförts mot den socio-pedagogiska modellen och tidigare forskning. Resultatet visar att det finns en god överenstämmelse mellan vilket undervisningsmaterial som lärare anser stimulerar andraspråksinlärningen och vad elever tycker är roligast att arbeta med. Grundskolelärare använder ofta olika sorters undervisningsmaterial för att stimulera elevers andraspråksinlärning enligt tidigare forskning och examensarbetets resultat. Resultatet visade också att många elever lär sig engelska både i skolan och på fritiden, samt att över hälften av eleverna såg fram emot engelskundervisningen. Intervjuundersökningen och tidigare forskning visar dock att språklig ängslan finns och behöver hanteras. Studiens resultat kan inte generaliseras till en större population, men ger en idé om hur lärare och elever tänker angående undervisningsmaterial. Ytterligare forskning kan handla om ifall kön spelar roll vid val av undervisningsmaterial för att stimulera andraspråksinlärningen. Resultatet visade nämligen att de elever som inte ville prata eller inte såg fram emot engelskaundervisningen inte definierade sig som flicka. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att granska vad samtida forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på för- och nackdelar med användningen av skönlitteratur, samt hur dessa förhåller sig till kunskapskraven i engelska i mellanstadiet. Bakgrunden berör olika begrepp viktiga för förståelse av detta ämne, skönlitteraturens betydelse allmänt och i skolans värld samt de delarna i styrdokumentet Lgr 11 som pekar på behov av ett komplext undervisningsmaterial i engelska som främmande språk. Resultatdelen lyfter fram olika forskningsresultat som rör användningen av skönlitteratur i de yngre och äldre årskurserna. Här berörs för- och nackdelar när det gäller inlärning av nya ord, grammatik samt utveckling av andra aspekter såsom empati, kritiskt tänkande och interkulturell kompetens. Det lyfts även fram olika aspekter av arbetet med skönlitteratur som till exempel att förberedelse, genomförande och uppföljning av lektioner kräver mer tid av en lärare, än undervisning som endast följer en kursbok. Granskningen är baserad på forskningsartiklar, samt böcker som behandlar temat skönlitteraturens betydelse allmänt samt skönlitteraturens betydelse för inlärning av främmande- och andraspråk. Eftersom denna granskning är inriktad mot grundskolans mellanstadium, och i avsaknad av ytterligare material som behandlar mellanstadieålder, har jag även använt mig av undersökningar som omfattar äldre elever. Genom en noga granskning av forskningsmaterialen återger studien en bild av skönlitterära texters för- och nackdelar för språkundervisning i engelska som främmande språk i mellanstadiet.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett typografiskt klassificeringssystem som skulle kunna fungera som standard att lära ut i svensk designutbildning. Med hjälp av åsikter från aktiva inom typografi- och undervisningsbranschen värderas de mest kända systemen för att det mest lämpliga att använda som standard i svensk designutbildning därefter utses. Detta resulterade i en lätt reviderad version av det befintliga klassificeringssystemet ”Vox AtypI”. Vidare har en del av ett utbildningsmaterial tagits fram för att ge ämnet en given plats i designutbildningen, och för att det framtagna klassificeringssystemet ska kunna läras ut på ett effektivt sätt. Med tidigare forskning och gjord pilotstudie som stöd resulterade studien i en kortlek med tillhörande häfte där regler för tre typer av spel presenteras; materialet är dock utformat för att öppna upp för egna regler och spel. Faktorer som bildminne och relationella visualiseringar visade sig vara avgörande för inlärningens effektivitet, och talet som högst väsentligt för att kunskapen ska fastna.

Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om hur sju legitimerade lärare i årskurs 1-3 upplever övergången mellan undervisningen i fonologisk medvetenhetsinlärning och läsförståelseinlärning. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens slutsats är att lärares medvetenhet om ett undervisningsmaterial spelar stor roll i arbetet med övergången. Med god medvetenhet om ett undervisningsmaterial kan glappet överbryggas.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om lärares syn på begreppet historiemedvetande. Vi vill också få kunskap om hur det utvecklas med hjälp av historieundervisningen i årskurs 1-3 med fokus på metod och material. Detta eftersom historiemedvetande som begrepp är omstritt. Då begreppet beskrivs på många olika sätt så blir tolkningsvariationen stor. Detta kan i sin tur medföra att elevernas kunskaper ser olika ut beroende på hur lärarna väljer att utforma sin undervisning i förhållande till deras tolkning av historiemedvetande. Därför vill vi ta reda på hur lärare ser på ett begrepp som tydligt nämns i dagens läroplan och som ska tas hänsyn till när man planerar sin undervisning. För att undersöka detta har vi utgått från Nanny Hartsmars tolkning av en av Karl-Ernst Jeismanns definitioner av historiemedvetande. Den lyder: Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden. Men vi har även utgått från teorier om tidsuppfattningens betydelse för ett utvecklat historiemedvetande. Genom kvalitativa intervjuer med aktiva lärare och analys av deras svar så har vi kunnat diskutera frågorna Vilka föreställningar och attityder kring begreppet historiemedvetande har lärare i årskurs 1-3? samt Hur tänker lärare om sina sätt att arbeta med årskurs 1-3 för att utveckla elevers historiemedvetande? För att analysera våra resultat har vi lutat oss mot tidigare forskning som innefattar historia som ämne, historiemedvetande och hur ett historiemedvetande kan utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de lärare som vi har intervjuat har en samstämmig uppfattning om vad begreppet historiemedvetande innebär. Lärarna ser historiemedvetande som en koppling mellan dåtid, nutid och framtid, med betoning på de två förstnämnda. Vidare använder lärarna en bred repertoar av material och metoder för att utveckla undervisningen och elevernas historiemedvetande på bästa sätt. En del metoder betonas särskilt, bland annat tematiskt arbete och tidslinjer. De är även samstämmiga angående material, då alla trycker på vikten av en blandning av olika material.

Sex- och samlevnadsundervisningen har inte alltid varit obligatorisk i skolor i Sverige. Sedan den blev obligatorisk år 1955 har undervisningen förändrats mycket men framförallt fått kritik för att inte vara inkluderande, jämlik och jämställd. Lärare behöver bättre kunskaper i ämnet för att bli mer bekväma men även stöd för att öka möjligheterna till en mer inkluderande och jämställd undervisning.  Syftet med den här studien är att genom en Foucaulteansk diskursanalys belysa hur olika sexuella läggningar, kön och könsidentiteter samt sex konstrueras i materialet för sex- och samlevnadsundervisningen i mellanstadiet. Studien strävar efter att inspirera till en mer jämställd, jämlik och inkluderande sexualundervisning. Resultaten visar att undervisningsmaterialet som studerats inte fullt ut förhåller sig till Skolverkets riktlinjer och brister bland annat i att vara inkluderande. Till exempel när det kommer till olika kön och könsidentiteter samt etniciteter och funktionsvariationer. I vissa fall är materialet rent bakåtsträvande. Detta innebär bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen idag konstruerar och vidmakthåller exkluderande strukturer, vilket i sin tur motarbetar en jämlik undervisning. I och med att en ny läroplan för sex- och samlevnad tas i bruk hösten 2022, ges förslag på framtida forskning av jämförande karaktär mellan det nya och det nuvarande undervisningsmaterialet.

No description available.

Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomförande av engelskundervisningen.