Syftet med denna studie var att undersöka och analysera vilka syften som synliggörs i framställningen av ämnesområdet materiens uppbyggnad i textböcker i de naturorienterade ämnena för mellanstadiet. Att lärare tänker på hur de framställer ett kunskapsinnehåll är viktigt och bör synliggöras för eleverna, men är ändå något som kanske inte prioriteras. Läroböcker är ett vitalt hjälpmedel som underlättar tidskrävande lektionsplaneringar, men lärare har ont om tid att analysera innehållet i dessa böcker. Därför har sex olika textböcker analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och analysverktygen kunskapsintressen samt kunskapsemfaser. Analysverktygen handlar om kunskapen inom respektive om ett ämnesområde. Med utgångspunkt ur analyserna har sedan en jämförelse mellan de olika textböckerna utförts för att kunna diskutera potentiella konsekvenser av olika textboksinnehåll.   Resultatet av den studie som genomförts visade att de flesta av de fyra kunskapsintressena och de fem kunskapsemfaserna kunde upptäckas. Analyserna redovisas med hjälp av en analys för respektive textbok samt översiktstabeller. Lärare kan ha nytta av resultatet då det kan ge en inblick i vad de måste komplettera sin undervisning med. De nämnda analysverktygen har också varit viktiga att belysa och uppmärksamma för lärare då kunskapsintressen och kunskapemfaser kan användas som hjälpmedel i deras arbete.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur texter och bilder i textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet, interagerade vid framställningen av centrala begrepp inom ämnesområdet kraft samt rörelse. En del av syftet var även att få kunskap om hur metaforiskt språk användes vid framställningen av begreppen. Grunden till detta var att NO-ämnena ofta ses som abstrakta och svåra samt att lärare inte alltid har tid att analysera läromedel på djupet. För att genomföra studien användes en kvalitativ textanalys med visuellt och multimodalt fokus där både text samt bilder analyserades med hjälp av olika analysverktyg och analyskategorier. Analysverktygen graderades efter hur väl bilderna samspelade med texterna vid framställningen av begreppen, där bildernas olika funktioner och om begreppen representerades eller fanns utskrivna i de intilliggande bilderna, stod i fokus. Även användningen av metaforer analyserades genom att en mening i taget analyserades. Analyserna genomfördes i fyra olika textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet där de centrala ämnesspecifika begreppen analyserades. Resultatet placerades in i tabeller och sedan en jämförande tabell för att kunna se likheter och skillnader textböckerna emellan. Även det metaforiska språket jämfördes och framställningen av begrepp som förekom i samtliga textböcker. Resultatet visade att samtliga textböcker innehöll metaforiskt språk och både tydliga samt mindre tydliga samspel mellan text och bild vad gäller det analyserade ämnesområdet. Hälften av textböckerna innehöll extra tydliga samspel mellan text och bild. Den slutsats man kunde dra av resultatet av studien var att både textboksförlagen och lärare kan behöva komplettera textböckerna, för att få framställningen av ämnesområdet kraft samt rörelse att bli extra tydlig i alla avseenden.

No description available.

This bachelor thesis examines how three decades of textbooks in the subject religion for middle-school inform students about Jesus' life and to what level they conform to their decade's specific regulatory documents. The results are analyzed through an analysis schedule, showing if the texts are stating, explaining, analyzing, or normative in character and with the help of a secularisation theory determine if this is something that changes over time. The outcome of the analysis shows that textbooks written in the 1950s are both explaining and normative to their character and correspond well to the regulatory documents. This is also the conclusion for textbooks in the 1980s but these textbooks show an increasing amount of analyzing texts with just a few normative elements. Comparing textbooks from these decades to today's textbooks, the result shows that today's textbooks don't match the regulatory documents' requirements of emphasizing that students analyze and find their identity. Instead, these textbooks are to a wider range stating to their character but at the same time having no normative elements at all. An interesting result is also the fact that the textbooks from the three decades more or less include the same information about Jesus' life but, as written earlier, there are bigger differences over time in how the textbooks describe this information. The results support one interpretation of the secularisation theory, according to which a country's textbooks tend to be less normative the more secular the country is.

Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska?  Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet.  I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader.  Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur.  Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister.

I started this project with the understandning that European hisory has become more important in government documents as a part in a larger European discourse, and that this fact is likely to be reflected in the chools textbooks. Therefore this essay deals with the task of comparing history textbooks over time trying to find changes. Firstly to find out how much space European history is afforded in the textbooks, and secondly how Europe is described and used in the textbooks. In my first task I will use a content analysis and in my second a conceptual analysis. My material consists of eight books and I have three pieces of older educational materials from the years 1949, 1954 and 1962. The contemporary educational material are from 1996, 2002, 2006, 2010 and 2011. My overall purpose is to examine the image and the creation of ´Europe´ in textbooks. My hypothesis is that Europe appears more and has a geater significance in newer textbooks. My result shows that the amount of pages in which Europe appears changes between older and newer textbooks, and that the Scandinavian countries appear more at the expence of Europe. World history has also increased in page numbers but not that much. However, Europe apperas more often in the newer textbooks and the term is used in a different way han before. In the older textbooks the term Europe is not that important. But in the newer textbooks the term Europe is often used to explain geogaphical locations and define Europe as a cultural and political project. The older textbooks more foten use synonyms to describe Europe and do not need to define the term nor use it as a cultural and political unit.

Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomförande av engelskundervisningen.

Syftet med denna studie är att undersöka och fördjupa på svårigheterna som svenska elever och eleverna med utländska bakgrund möter när de lär sig matematik och detta gjordes genom att intervjua sex matematiklärare på högstadiet med olika erfarenhet. De mest framträdande svårigheterna relaterar till matematikens språk, såsom läsning och förståelse, även svårigheter att utföra matematiska operationer och brister i motivationen angavs. Respondenternas strategier för att möta elevernas svårigheter varierade. En av respondenterna följde en strategi att upprepa förklaringar och att dela upp information i enkla delar, andra förlitade sig på att använda olika undervisningsmetoder som passade elevernas förutsättningar medan vissa andra respondenter förlitar sig på läroboken eller grupparbete. Alla informanterna bekräftade att elevernas utveckling i matematik sker genom att individualisera undervisningen så att det passar varje elevs behov.

The purpose of this study is to find out to what extent and what frequency realia is highlighted in Spanish textbooks for year 7–9. As realia is a wide concept this study has focused on geography, history and music. For this study, a content analysis of both texts and images in teaching materials for year 7-9 has been conducted in order to detect what types of realia are being highlighted and how. The results showed that both teaching materials give a large amount of realia hence a comparison has also been made. In conclusion, all the books in both series do highlight realia, however, they do so in different ways. This means that it matters for the realia education which teaching material is used on an everyday basis, but also that, regardless of what series is used for teaching, the other can serve as a complement. / Syftet med den här studien är att få reda på i vilken bredd och med vilken frekvens man tar upp realia i textböcker i spanska för årskurs 7–9. Då realia är ett vitt begrepp har studien fokuserat på geografi, historia och musik. För undersökningen har en innehållsanalys av både texter och bilder i läromedel i spanska för årskurs 7–9 genomförts för att ta reda på vilken typ av realia som tas upp och hur. Resultatet visade att båda läromedelsserierna ger en stor mängd realia och en jämförelse mellan läromedlen har också gjorts. Som slutsats kan man se att alla böcker i serierna tar upp realia men att det görs på olika sätt. Detta bidrar till att valet av läromedel för den vardagliga undervisningen spelar roll för undervisningen av realia men även att oberoende av vilken av dessa serier man använder kan den andra fungera som komplement till undervisningen.

Scandinavian prehistory has hitherto received little attention in the field of history didactics. In Swedish schools, it is taught in the lower grades in accordance with traditional periodization: the Stone Age, Bronze Age, Iron Age and the Viking Age. The aim of the present thesis is to provide an overview of Scandinavian prehistory as presented by 20th- and early 21st-century history textbooks and to trace its development and revisions. These revisions are situated in relation to contemporary society and concurrent developments in archaeological research. This study attempts to demonstrate the extent to which history textbooks and archaeological research correspond. In a long-term perspective, the textbooks form a developmental chain in which the gradual revision of historical culture is made manifest. As presented in the textbooks, prehistoric history expresses a historical culture valid in the context of a particular era. The concept of cultural memory, a memory that extends so far back in history that it can only be mediated by someone with expert knowledge (e.g. teachers, journalists or scholars), is applied in order to observe changes in its description. Cultural memory reveals how some stories constantly recur, while others are neglected or forgotten. The textbooks have been compared to standard archaeological works and their development and revisions have been examined from dual perspectives - "story" as cultural memory and gender. The present thesis reveals that most of the stories have been remembered and repeated for more than a century, though interpretations sometimes change along with changes in society and progress in research. A gender perspective elucidates the chores and activities ascribed to prehistoric men and women, respectively, and the changes they have undergone. Although archaeological findings have been influenced by gender research, this study indicates that society itself has had the greatest impact on the treatment of gender in the textbooks. Perceptions of "male" and "female" have changed and women have been become visible after previously being as good as ignored. Both history textbooks and archaeological research are clearly affected by general trends in society and the textbooks under investigation have evolved from focusing on nationalistic aspects and the predominance of men to assigning equal value to people of all cultures and to the sexes.